Öppet brev till barnmatsföretag: Vad är det för annorlunda gröt ni säljer?

Här följer ett gästinlägg av Ann Fernholm, författare, vetenskapsjournalist och fil dr i molekylär bioteknik. Inlägget är också publicerat på Anns egen blogg annfernholm.se.

Kära barnmatstillverkare,

Jag kontaktar er eftersom vi behöver reda ut vad som kan säljas under beteckningen ”gröt”. Det är ju en traditionell nordisk rätt som många anser vara ett styrkemål: den bästa födan att inmundiga inför en dag i skidbacken eller andra kraftansträngningar.

Nyligen blev jag kontaktad av Isabell Nicklasson. När hon skulle köpa en klämmis till sitt barn, var det ordet gröt som avgjorde hennes val. Varje morgon brukar hon laga gröt till frukost, men familjen skulle ut och resa och behövde komma iväg tidigt. Så det fick bli en klämmis som matsäck.

När hon i efterhand läste ingredienslistan på gröten, upptäckte hon att 89 procent av förpackningens innehåll bestod av frukt och juice. Mängden spannmål var minimal. Hon mejlade den här bilden till mig…

…och undrade: ”Kan du inte skriva ett öppet brev till detta barnmatsföretag och fråga hur det ens kan marknadsföras som gröt?”

Eftersom Alex & Phil inte är ensamma om att laga gröt på juice och frukt skriver jag även till er på Hipp och Semper, för vi måste gå till botten med den här frågan. Är det som ni säljer som gröt till bebisar verkligen gröt?

Edward Blom och barnen eniga: ni säljer en fruktpuré

Här kan säkert olika personer tycka lite olika. Men för att vi inte ska förfalla i ett tyckande, har jag fått hjälp av en gastronomisk proffsfamilj: Edward Blom, Gunilla Kinn Blom och deras barn Melchior 5 år, Wilhelmina 3 år och Zacharias 2 år. Förutom att de har vältränade smaklökar, har de också bra koll på barnmat. I er produktutveckling borde ni faktiskt ta inspiration från den fantastiska bok de skrivit tillsammans med måltidskreatören Henrietta Anefalk: Mums för minigourmeter och matgladisar. Genom den kan ni få idéer till lite smakrikare barnmat, som blomkålspuré med champagnevinäger, midsommarpuré med dill och kummin, eller varför inte en räkmackepuré?

Nåväl. För att få ett objektivt utlåtande kring era grötklämmisar, skickade jag några av dem till Gunilla, som sedan riggade ett blindtest med Edward och barnen.

Utan att veta annat än att de åt någon form av barnmat, fick först barnen och sedan Edward pröva innehållet i klämmisarna. Först när de hade smakat alla varianterna fick de veta att de hade ätit gröt. Då fick de gradera livsmedlets likhet med gröt på en skala från 1-5. Gunilla protokollförde resultatet (och för att vi ska förstå barnens referenser tipsar hon om att de fick en superpuré med osötat äpplemos och krossat paltbröd när de var små).

1. Alex & Phils drottninggröt mixas med äpplejuice

Först ut i blindtestet var Alex & Phils drottninggröt, vars första ingrediens är äppeljuice. Här är smakpanelens utlåtande:

Wilhelmina: ”Det luktar som en slags god lera!”
Melchior: ”Det smakar som äpplemos och paltbröd. Eller … det smakar björnbär.”
Wilhelmina: ”Och körsbär!”
Edward: ”Detta luktar svarta vinbär, men smakar matolja. Det är en märkligt mjölig konsistens, kanske det är malda kärnor av något slag i. Det är väldigt lite fruktsmak, det är visserligen en svag smak av svarta vinbär men desto kraftigare av matolja.

Gröt på en skala 1–5: 1

2. Hipps gröt består till en tredjedel av juice

Nästa produkt var en gröt från Hipp, som till en tredjedel utgörs av juice:

Melchior och Wilhelmina: ”Det smakar banan, aprikos och mango!”
Edward: ”Detta smakar lite mango, ganska mycket banan och så någon tropisk frukt.”

Gröt på en skala 1–5: 1

3. Sempers gröt sämst i test

Sist ut var Sempers blåbär- & äpplegröt, som kokas på tre olika former av juice.

Wilhelmina: ”Det smakar äppelmos med paltbröd!”
Melchior: ”Den smakar aprikos!”
Edward: ”Den här är helt annorlunda! Här är det knappt märkbar frukt, och härsken matolja. Det är tjockt med cerealier, som om de malt ner rågbröd eller knäckebröd i purén. Kan det vara någon form av välling? Den här hade jag svårt för. Jag gillade den inte alls.”

Gröt på en skala 1–5: 2

Mer dessert än gröt

Visst är det imponerande att Edward Blom kände smaken av matolja? Mina smaklökar är alldeles för outvecklade för sådant. Något vidare värst bra grötbetyg fick dock ingen av er. Barnen Blom är relativt vana grötätare, och de tyckte inte alls att detta kan kallas för gröt. Edward menar att en gröt ska vara kokad, inte mixad. Det ni säljer definierar han mer som en dessert.

NE om gröt: det är en urgammal maträtt

Personligen är jag benägen att hålla med. Slår man upp begreppet gröt i Nationalencyklopedien skriver de att gröt är: ”urgammal maträtt av mjöl, gryn eller flingor, kokt på vatten eller mjölk.” Där står ingenting om att gröt kan mixas av juice och frukt.

Svenska Akademiens ordbok definierar istället gröt som: 1) maträtt av degliknande (mjuk, lös) beskaffenhet, vanl. bestående av i vatten l. mjölk kokt(a) gryn l. mjöl; äv. (i vissa trakter) om liknande maträtt av i vatten kokt(a) frukt (bär), avredd(a) med mjöl: kräm; stundom (i ssgr), övergående i 2, om mos av växtdelar m. m.

Texten är aningens svårtydd, men i vissa trakter tycks man kunna kalla en kräm kokt på frukt eller bär för en gröt. Men era klämmisar säljs ju i alla trakter i Sverige, och beteckningen behöver därför förstås korrekt av konsumenter hela vägen från Ystad till Haparanda.

Barnläkare varnar för söta barnpuréer

Men vad spelar det för roll då om föräldrar råkar köpa lite god dessert till sina små istället för fattigmanskost från torpartiden, kanske ni tänker nu? Problemet är att om barn vänjer sig vid att frukosten ska smaka dessert, kommer de att vilja äta dessert till frukost hela uppväxten. I längden blir det inte alls bra. Det tyska sällskapet för barnläkare tar avstånd från juicesötade klämmisar av bland annat den anledningen.

Så vad borde ni då kalla er produkt? Edward Bloms förslag är ”fruktkompott” eller ”fruktpuré med olja och cerealier.” Jag tänker att man för tydlighetens skull även borde lägga till något med juice. Kanske juicekompott med mjöl och olja?

Vad tror ni om det? Och – en nyfiken fråga – hur kom ni ens på att kalla dessa livsmedel för gröt?

Det ska bli spännande att få höra era tankar kring detta!

Ann Fernholm