Om transfetter, diabetesmat och fibrer
Tre nya frågor är besvarade på KOSTDEBATTEN. Jag och en nutritionist på Livsmedelsverket utreder skillnaden mellan naturliga och industriellt framställda transfetter. Som vanligt ser inte Livsmedels(industri)verket någon skillnad mellan naturlig mat och fabriksmat. Men vad säger vetenskapen?
Naturliga och konstgjorda transfetter
Industriella (konstgjorda) transfetter hittas i diverse skräpmat. Naturliga transfetter finns i mindre mängder i mat från idisslande djur. Exempelvis i mjölk.
Kommentar
Livsmedelsverket hänvisar här bara till korta studier på surrogatvariabler som blodfetter, och menar att det inte finns någon ”avgörande skillnad” mellan naturliga eller industriellt framställda transfetter.
Man låtsas då inte om att observationsstudier genomgående visar att personer som äter mycket industriella transfetter är sjukare än andra. Personer som äter mycket naturliga transfetter verkar tvärtom om något vara friskare än andra.
Nu är observationsstudier inte den säkraste sortens studier. Men i detta fallet är de nog den bästa vetenskap som finns tillgänglig. Faktum är att vetenskapen när det gäller transfetter är rätt osäker.
Men de industriella transfetterna hittas generellt i den mest onyttiga mat man kan tänka sig – kakor, godis, kex, industrimargarin, pommes frites osv. Det finns många goda skäl att undvika sådant.
Mer nytt på KOSTDEBATTEN
Fråga #4: Hur ska/bör en diabetiker typ 2 äta och gäller samma rekommendationer för diabetiker typ1?
Nu har jag suttit en låååång stund på deras hemsida och försökt få fram vad de egentligen baserar sina kostråd på...
Jag hittar inte svaren som jag söker!
Det står INGENTING! Laddade ner en pdf-fil om organisationen för jag trodde jag skulle hitta massor. Det var en halv A4 sida... med ett organisationscema, vilket liknade det som vi fick i skolan på hur regeringen var uppbyggd, då var vi 13 år.
Gaaaaaaaaaaaaah!
Sluta fokusera på isomerform på fettet, fokusera på ifall det är naturligt eller inte.
Skillnader: Olika fördelning av transfettsyror. Näringsämnen förstörs vid den industriella tillverkningen. Andra giftiga ämnen kan tänkas uppkomma vid industriell tillverkning.
Dessutom ingår industriellt transfett som sagt i skräpmat med andra negativa effekter. Vad som är transfetternas effekt och vad som är effekten av resten av innehållet i den maten går inte att säkert urskilja i observationsstudier. Och sådana studier är de bästa bevisen vi har för transfettets farlighet.
http://www.sr.se/cgi-bin/radiosporten/nyheter/artikel.asp?Artikel=262...
Förutom det kända insulinets roll.
De naturliga transfetterna finns i köttet på alla de idisslare som vi nedlagt som byten och ätit under årmiljoner. Kroppen är anpassade till dessa.
När man i margarinindustrin framställer transfetter, uppkommer former och sammansättningar som inte finns i naturen och som därför är kroppsfrämmande och gör oss sjuka.
Den mänskliga organismen är ingen slasktratt som man ostraffat kan hälla vilket industriskräp som helst i och tro att det nog går bra, bara det ger vinst!
Jag läste om henne för några månader sedan... det står att de provat olika behandlingar, men har de verkligen kollat upp ämnesomsättningen?
Jaja, med dagens behandlingsmål för "medicin för att öka ämnesomsättningen" (ett fyrfaldigt leve för Nycomed!) tror väl jag att det inte hjälper...
http://www.StopTheThyroidMadness.com
De kolkedjor som bygger ihop fettsyror kan dels kombineras ihop på ett mycket stort antal sätt, multiplicera det med antalet möjliga längder på kolkedjorna. Antalet möjliga fettsyror är alltså mycket stort, dessa kan sedan i fall de inte är mättade ha sina dubbelbindningar på olika ställen. Bara en mindre del av alla möjligheter förekommer i naturen i biologiskt liv, några till kan möjligen skapas vid sjukdomar. resten kan i praktiken bara skapas i laborarorier eller fabriker.
Växter tar vi nog inte upp mycket näring ifrån utan uppvärmning eftersom vi inte har ett matsmältningssystem som liknar växtätares.