Livsmedelsverket dumpar brödet
i Livsmedelsverket 
Inne 1976, ute 2009?
Livsmedelsverket gör nu en finjustering av sina sjukt fettskrämda kostråd.
Tro det eller ej, men det är faktiskt en liten förbättring!
Tidigare sjuka råd
Livsmedelsverket har tidigare satt ihop fem kostråd på temat ”Vill du äta hälsosamt?”. Bara ett eller två var ok:
![Veggies]( "Veggies")
Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla portioner grönsaker.- Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
- Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.
- Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.
- Ät bröd till varje måltid, gärna fullkornsbröd.
Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla portioner grönsaker.Att äta fisk och grönsaker är säkert bra, men resten är mer eller mindre dumheter utan vetenskapligt stöd.
Förbättring: brödet ryker
Råd nummer 5 ovan är nu på väg ut. Istället ersätts det med:
5. ”Välj i första hand fullkorn när du äter pasta, ris, bröd, flingor och gryn.”
Några bevis för att fullkornsprodukter är direkt nyttiga finns knappast. Men de verkar vara mindre skadliga än stora mängder produkter på vitt mjöl. Stärkelsen bryts ner till samma druvsocker i magen, men det går något långsammare.
Men det är inte huvudsaken. Pratet om fullkorn är inte ens nytt, och döljer bara den stora förändringen.
Man råder inte längre folk att frossa i bröd!
50-50
Med den aktuella förbättringen har Livsmedelsverket plötsligt inte längre mest skadliga råd på sin korta lista. Nu är det två – tre råd av fem som är ok. Femtio – femtio alltså. Ungefär som om en chimpans valt ut råden genom att kasta pil.
Kanske finns det hopp om Livsmedelsverket?
Mer
Pressmeddelande: Livsmedelsverket ändrar råd om bröd och fullkorn
Livsmedelsverket tar fram silvertejpen – trots att stödet för fettsnål kost faller i bitar.
Är fibrer miljövänliga? – mycket fullkorn ger dig gaser.
Mer 1976:
Men rundare blev vi…
75 kommentarer
Så bra, då blir det ju mer av det goda till oss andra. :-)
Det tyckte jag också förut. Kanske beroende på många års indoktrinering fett=farligt.
Nu börjar jag tycka att det är gott! Men man måste ju inte äta jättemycket fett bara för att man minskar ner rejält med kolhydraterna. En smörklick när man steker, lite grädde och massor av kryddor får fram fina smaker.
Såg även att de hade ICA Falukorv med 71% kötthalt, 19 % fett och väldigt liten mängd kh. Ska köpa den en annan dag...
Ja, jag håller med om att det kanske låter konstigt, enligt den logik som ofta går genom alla posts här, insulin drar på fettintaget och äter du fett under "påverkan" av insulin så blir du fet.
Det jag egentligen ville mest belysa var att alla är inte lika kolhydratkänsliga. Jag tror att jag behöver lite kolhydrater för att vara nöjd med tillvaron, rostmackor triggar inte mitt sockersug, och uppenbarligen så suger inte min kropp åt sig det tjocka lagret smör jag har på. Smöret gör snarare att jag klarar mig med 1-2 brödskivor istället för 4 och känner mig mätt längre. Men utan brödet känner jag mig inte helt mätt. Alla är olika!
Därmed inte sagt att jag tycker om Livsmedelsverket för det. Fett är bra. Punkt. Proportionerna i det du äter bör anpassas individuellt.
Naturligtvis bevisar inte studien att det finns en metabol fördel (dessutom var studien gjord på "free living subjects"), därav frågetecknet i min kommentar efter metabol fördel.
Men de två möjliga förklaringar jag ser av studien är att:
1) Vad man stoppar i sig påverkar till viss del hur mycket kalorier man förbränner. Har också för mig att Fredrik Nyström gjorde en studie där han jämförde ett extra kalori intag i form av jordnötter med samma extra intag av godis (den studien har jag dock inte läst själv) och kom fram till att de extra jordnöts kalorierna inte påverkade vikten medans godiset gkorde det.
2) Den andra förklaringen är ju förstås att de som fick MCT istället för Olivolja, blev spontant mättare och sedan över rapporterade sitt kalori intag alternativt de som fick olivolja istället för MCT blev spontant hungrigare och under rapporterade sitt kalori intag.
I båda fallen kan man väl dra slutsatsen att det är lättare att tappa vikt med vissa typer av mat än med andra (dock lät det ju inte direkt som någon LCHF kost de åt :-) )
"We are mushrooms".
They keep us in the dark and they feed us bullshit!
Förstår inte vad hon menar.
Precis som hon säger så är inte alla lika känsliga för kolhydrater, jag kan utan problem äta fredagsfika med mackor och fikabröd utan att bli speciellt snabbt hungrig eller gå upp i vikt. Vissa verkar vara mycket känsliga för intag av kolhydrater men inte alla. Jag har hållit min vikt bäst av de på jobbet som kör LCHF, och stadigt gått ned medan de som kört GI-noll bara stått ut ett tag sedan fått något sorts helspatt och proppat i sig kolhydrater i mängder under några månader för att sedan gå upp allt igen. Jag har tillåtit mig fler saker, men också haft färre rejäla avsteg och därigenom har jag tuffat på medan mina kamrater inte orkat fortsätta någon längre tid. De har visserligen gått ned snabbare men jag har inte gått upp mer än 1-2 kilon i sommar när jag åt massor av jordgubbar, och större delen av tiden har jag stått stilla eller gått ned. De har gått ned 15 kilo på typ 2 månader, men sedan upp direkt för de klarar inte att fortsätta.
Tack, det är precis det jag menar!
Mitt problem har egentligen inte legat i ett sockerberoende. När jag var som tjockast var det det, men för mig räckte det i princip med att sluta äta godis, så försvann det värsta suget på några veckor, och jag gick ner några kilo, men inte tillräckligt.
Mitt största problem är att när jag utesluter något från min kost så börjar jag sakna det, direkt. Det skapar en fixering vid mat och vid det jag inte får äta. Vare sig det är fett eller kolhydrater. Varken fettsnål eller kolhydratsnål mat fungerar för mig.
Att utesluta något ur min kost skapar hos mig ett hets- och tröstätande av stora mått, som gör att jag går upp i vikt. En tallrik Corn Flakes gör det inte, tvärtom. Jag har jobbat bort skuldkänslorna och därför den grundläggande orsaken till att jag blev tjock.
Jag är fullt övertygad om att LCHF fungerar bra för dig Ulf. Men inte för mig :)
Jag vill bara markera, att bara för att LCHF fungerar för majoriteten av läsarna av den här bloggen så betyder inte det att det fungerar alla överviktiga. Även om många bantare idag har fel fokus (fettet).
det där med den äckliga känslan i munnen är en vanesak. Jag har känt precis samma som dig tidigare när det var tabu med fett (körde GI), skrapade smöret av smörgåsarna och drack minimjölk. Inbillade mig att den röda mjölk var äcklig. Köpte aldrig grädde, än mindre äkta majonnäs.
Vad jag vill säga är att allt det där har ändrats nu med en tid på LCHF (ca 10 mån i mitt fall). Är jag sugen nu för tiden (dvs eg hungrig) så dyker det upp tankar på SMÖR i mitt huvud. Jag kan alltså ta en klick smör och suga på det som godis. Hallå, väck mig, detta händer väl inte, måste vara en malplacerad dröm??!!
Det enda jag kan tänka mig har hänt är att kroppen nu blivit helt fettanpassad och skriker efter fett istället för socker när den är hungrig och tack o lov för det. Jag ser det som att jag har återanpassat mig från en onaturlig kostlivsstil till att bli en mer ursprunglig varelse med naturliga drifter i behåll :-) Så vänta & se så händer det nog endera dan för dig också!
Jag känner igen det där. Har länge tyckt att jag mått illa av chokladmousse, gräddtårtor etc. Men det är helt borta. Delvis tror jag att det är mentalt att man lärt sig att fett är ofräscht och ohälsosamt, och delvis tror jag att kombinationen av kolhydrater och fett kan göra en illamående. Men med ganska lite kolhydrater (socker?) så blir jag inte illamående av grädde och liknande, däremot mätt och nöjd.
har du någon länk till Karin Bojs krönika?
Angående Nyströms studie är det nog återigen en fråga om att palla med tror jag. Visst innehåller jordnötter en del protein även om proteinkvalitén är HELT värdelös och det ökar ju TEF en aning och ger sannolikt en lite mer "kvalitativ" ökning (dvs mindre fett i förhållande till ökning av muskelmassan). Jordnötter, nötter och mandlar har dessutom i mnga studier visat att en hel del fett följer med rakt ut i toaletten.
Men därutöver tror jag att skillnader i resultat mycket väl kan bero på att de som frossar i godis lättare klarar av det helt enkelt. Jag tror en majoritet kan överäta socker och andra raffinerade kolhydrater mycket lättare.
Det talar för att fetare kost gör det lättare att hålla vikten i längden helt klart men inget om en direkt metabol fördel där heller. Nu har inte DU propagerat för just metabol fördel men vissa skulle säkert kunna ta just Nyströms studie som exempel om ma vill "bevisa" det.
http://www.livsmedel.org/kolhydratstabell
den verkar vara lite av ett hastverk... vad är det för ordning på livsmedlen egentligen, varför börja med Kruskakli och sedan Linfrön... är det nå´t fel att starta med vanlig hederlig bokstavsordning??? Visst, jag kan klicka på "100g" och få fram en slags bokstavsordning där A, Å och Ä tydligen räknas som samma bokstav... och förresten "Kolhydratstabell", varför heter det inte Energistabell, Vitaminstabell och Mineralstabell också då då?
Dessutom felstavning på "sökreslutatet"... och hur är det, brukar vi inte ha kommatecken som decimalavskiljare i Sverige och inte punkt?
Dom kanske behöver korrekturläsare på SLV likaväl som experter utan jävsproblem?
http://www.svd.se/mathalsa/mathalsa/artikel_3707517.svd
Kommentaren till artikeln är bra, tycker jag.
Och varför är den bra? Den är ju bara extremt och barnslig. Jag tycker själv att hennes tips är ganska dåliga, torkad frukt är ju identiskt med godis ur ren energisynpunkt t.ex. och aldrig att russin skulle stilla MITT sötsug i alla fall.
Bara gör mig sugen på fler russin. Men jag tycker det är synd att du uppskattar sån där retorik. Det befäster ju bara ytterligare en tro om att alla som förespråkar LCHF är galna sektmedlemmar.
Jag tycker det var en extremt dum kommentar och jag tror den gör mer skada än nytta för de som äter LCHF, mår bra av det och önskar att fler testar på och att det får större acceptans inom vård och vetenskap.