LCHF eller stenålderskost: Vad är bäst?
Här är en intervju jag spelade in i augusti i Los Angeles, under Ancestral Health Symposium. Slutligen ligger den nu på YouTube.
Vår svenske dr Staffan Lindeberg, en av pionjärerna inom stenålderskost, är kritisk till lågkolhydratkost. Är det onödigt att minska på kolhydratmängden så länge som man äter riktig mat? Det diskuterar vi i intervjun och vissa detaljer är vi oense om.
Intervjun ger också svar på det många har undrat över: hur var det egentligen med grisarna på ön Kitava?
Mer
Runt 18 minuter in i intervjun diskuteras en studie av Brinkworth, här är den. Mer vetenskap:
200 Kommentarer
Kör paleo-style på kolhydraterna är mitt råd. Fortsätt med din honung om du gillar det, kanske lägg till mer bär och rotfrukter (typ sötpotatis,rödbetor osv). Lyxa till det med nötter och frukt ibland. Lägg även till så mycket grönsaker du bara kan.
Spelar bara roll om du ligger på kcal-överskott, men om du är en normal människa som inte räknar kalorier, så rekommenderar jag att ligga lägre på fett om du vet att du äter mycket en dag. Inlagringen av fett vid överskott är nämligen hög (DNL kring 85-90%) och för kolhydrater är den i stort sett försumbar under normala förhållanden; du har en glykogenbuffert och de novo lipogenesis för kolhydrater är endast kring 10-15%. Proteinintag är egalt då det knappast är relevant för fettinlagring oavsett vad någon dietist skulle säga.
Ligger du på kcal-underskott/kcal-balans spelar makronutrientkompositionen vad gäller vikt.
Jag menar att jag är piggare och klarare i skallen på lägre kolhydrater, men jag äter mycket kolhydrater kring träningspass och har inga problem med det, eftersom insulinkänsligheten då är god osv. Dessutom är jag i hyffsad form. Men jag sover SÄMRE på lågkolhydrat eftersom sömnigheten inte infinner sig.
Man kan tänka sig en ökad fenylalanin/tyrosin (dopamin > adrenalin > noradrenalin): tryptofan (serotonin) balans när man äter mindre kolhydrater, vilket förklarar piggheten, både genom en ökning av katekolaminer, samt en sänkning av serotonin. Vilket också gör att en del också upplever det svårare att sova. Själv parerar jag ofta in kolhydrater på kvällen, även när jag äter mindre kolisar, för att kunna sova bra.
Jag "skyller" inte på lågkolhydratkosten utan konstaterar vetenskapliga fakta för skillnaden mellan att äta lite eller mer kolhydrater. Dina erfarenheter förefaller framförallt anekdotala, så lite ödmjukhet kanske vore på sin plats. Men bra att det funkar för dig så klart.
Jag är bara skeptisk till om människor verkligen äter strikt LCHF, precis hela tiden. Jag ser framför mig att man "fuskar" lite då och då, men vad vet jag? Men ja, sötsuget går onekligen ner när man äter mindre kolhydrater, otroligt skönt.
Viktuppgång, krämpor och diabetes av 80-150 g kolhydrater om dagen....va? Om det är i form av lösgodis kanske, annars är jag nog lite för dum för att förstå vad du menar.
Jag har svårt att se mindre mängder ris påverka magen så mycket
Jag skulle aldrig få för mig att kalla en annan människa dum bara för att man har olika åsikter.
Ok. Jag missuppfattade dig tydligen. Jag läste det som att du fick sömnproblem av högkolhydrat kost men det var tydligen tvärt om. Då har vi inte alls samma, för min del uppkommer sömnproblemen bara om jag fått i mig några kolisar för mycket och som väl är så händer det mycket sällan.
Ja, hur andra "fuskar" eller ej är väl svårt för både dig och mig att veta.
Du vill kanske inte kalla min kosthållning för strikt LCHF när jag säger att jag äter mat med högre kolhydratmängd ca tre gånger om året, till jul, födelsedag och midsommar men jag anser att det är det.
Jag äter inte mer kolhydrater när jag ska träna för då blir jag kass i magen inom en halv timme och resultatet blir dåligt.
Jag säger som jag brukar att vi reagerar olika och därför kan man inte säga hur andra ska äta utifrån en själv. Forskningsrapporterna ger jag inte mycket för heller för de flesta visar bara det man från början ville påvisa.
Lyssna på min egen kropp och handla därefter är min inställning.
Tror dock inte att lösgodis är det enda som ger viktuppgång, krämpor eller diabetes om man äter 80-150 kolisar per dag.
För den intresserade finns lite läsning t.ex. här: http://high-fat-nutrition.blogspot.com/2008/10/hla-b27-and-ebringer.html
Ingen av (de av Doc refererade högkvalitativa studierna) har enl SL visat annat än marginella skillnader och i n g e n har påvisat förbättrad glukostolerans- dvs förmågan att ta hand om kolhydrater = den centrala störnningen vid diabetes och som
vi inte vet orsaken till
Det kan vara så att mejeriprodukter bidrar till nedsatt glukostolerans.
Att höga kolhydrater ger höga insulinnivåer som skapar... är ju också bara en hypotes..spekulation enl SL.
Vad skulle Gary Taubes med sin breda kliniska erfarenhet säga om det .
SL:s studier visar på att paleo ( O spannmål O mejeriprodukter) förbättrar kolhydrattoleransen.
LCHF " så förälskade i sin hypotes" att man tillgriper alla möjliga förklaringar hellre än att förkasta hypotesen..
Varför förbättras inte kolhydrattoleransen om man äter LCHF dvs lågkolhydratkost.. det borde den ju göra om hypotesen är riktig
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8376
Vad innebär ökad kolhydrattolerans egentligen? Jag tror ju inte att glukostoleransen kan öka - glukosnivån i blodet har ju sitt begränsade lilla område att hålla sig inom. Är det alltså så att en ökad tolerans av KH betyder att insulinutsöndringen ökas, eller är det så att något gör att KH inte tas upp utan passerar genom kroppen? Låter skumt tycker jag, men jag vet inget om detta.
Där ser man, det var intressant. Jag tror vi inom en snar framtid kommer att revidera mycket kunskap om kost och dess påverkan på oss, när vi upptäcker fler gener osv.
På tal om mjölk så stavas väl potentiella problem: laktos, IGF-1, kasein, insulinpåslag etc
Nej, det betyder att transporten av glukos in i muskler och andra celler och därmed sänkandet av blodsockret blir effektivare och kräver en betydligt mindre mängd insulin. Vissa mekanismer verkar helt utan insulin t ex.
Har någon ett tips på en bra bok om biokemi? Känner att jag måste läsa på lite.
Standardverket "The Molecular Biology of THE CELL" av Alberts med flera (femte upplagan, studentupplaga, paperback, 2008) är en fantastisk bra bok men den är förstås på 1200 sidor förutom en CD med kompletterande kapitel. Kan man den är man 'hyfsat' påläst.
Nja i första hand påverkas den av hur många och hur aktiva glukostransportörer du har. Något som går att påverka på flera olika sätt.
Var inte rädd för fett. Då kommer du bara att äta ännu mer kolhydrater. 😉
Men det är ju oklart hur mycket kolhydrater du avser att äta (och varför). Äter du normalt lågkolhydrat? Snackar vi en eller ett par potatisar till maten eller en jättepåse maränger och en 2-liters cola? Vernon uttalar sig nog om fall 1. 😉
Om jag nu ägnar tid och möda åt att läsa den tjocka boken och förstå vad som står i den kommer jag att leva så mycket längre att det är värt besväret ? Tillåt mig tvivla.
Low Carb folket fokuserar väldigt mycket på blodsockerstegring efter måltid- inte på kroppens förmåga att ta hand om kolhydraterna och väldigt lite på andra kanske viktigare skador i kroppen som åderförkalkning och där vet vi inte det behövs mer studier, man kritiserar traditionalisterna –ibland på goda grunder, men man är minst lika slarvig själv med data och väljer selektivt (vad gjorde Ancel Keys ?). tex varför ser man så lite från Peter Cliftons grupp
http://www.ajcn.org/content/90/1/23.full.pdf+html
där man i 1 års tid hade i princip en LCHF mot en lågfettgrupp och så fick man då ingen skillnad- båda grupperna gick ner lika mycket i vikt och CRP ( inflammationsmarkör) halverades i båda grupperna, insulinnivåerna sjönk lika mycket i båda grupperna, enligt AE pga svårt med compliance på längre sikt
SL: ja men allt tydde på att det var god compliance, Low Carb gruppen hade verkligen sänkt sitt KH-intag radikalt och att ta fram denna studie är inte ”körsbärsplock” enligt SL + att AE:s refererade studier enligt SL inte var LCHF i knappt nån studie.
AE/SL konsensus att det inte var några stora skillnader mellan grupperna i dom av AE refererade studier som löpte lite längre- 1-2 år boeroende enligt AE på antingen svårighet att i längre studier få compliance alternativt att low carb endast har effekt på kort sikt.
SL: Viktigare att tala om m a t än kolhydrater och fetter.
SL talar ej KH/Fett med sina patienter utan ”undvik bröd pasta och andra spannmålsprodukter, undvik mejeriprodukter ät mycket frukt och grönsaker och ät mer kött och fisk.”
AE-SL konsensus att detta är bättre än västerlänsk skräpmat.
Saxat från SL:s föreläsning:
Defence systems among plants is highly underestimated directed towards carnivores (apropå Soy-based infant formula (SBIF)
Fat is not the main issue why they (Kitawa) don’t have western diseases .
Och apropå angreppen på SL att inte ha sett grisarna på Kitawa eftersom han inte ville se dom ( grisarna i själva verket ett ytterst marginellt inslag i deras kost):
These people are in love with the Low Carb hypothesis.
SL: I think you have to stay away from western food…
you can improve your glucose tolerance immensely by paleodiet.
Nästan alla av oss (västerlänningar) får arteriosclerosis and we don’t know why.
6 fruits a day ( I opublicerad studie)
SL: I think the main issue is to get the patient more glucose tolerant meaning they can handle fruits better and I think paleodiet is better than any solution I am aware of
Dessa båda studier tycker jag ytterligare visar att skrämselpropagandan mot LCHF-kosten är obefogad.
Det man kan undra över är hur två så väldigt olika koster ger så små skillnader.
1) Hur stor var andelen kolhydrater i lågfettskosten? LCLF, M(moderat)CLF,HCLF? Vilken typ av kolhydrater?
2) Numera pratas det sällan om att frukt och grönsaker är besprutade. Varför? De flesta konsumenter har endast tillgång till besprutade och över halva jordklotet transporterade "giftpumlor".
Jag ser inga problem med studien från "Cliftons grupp". Den visar ungefär vad alla andra liknande studier gör: mer viktnedgång (3 kilo mer) med lågkolhydratkost, bättre HDL och bättre triglycerider. Dvs förbättrade metabola riskfaktorer.
http://www.ajcn.org/content/90/1/23.full.pdf+html
Just fördelen i viktnedgång blev inte statistiskt signifikant denna gång men det har det varit i minst 14 andra studier:
http://www.kostdoktorn.se/mer-kostdoktorn-i-norges-storsta-tidning
Att använda en ensam utvald studie med trend mot mer viktnedgång med LCHF som stöd för att det INTE finns någon skillnad (!) betyder antingen att man inte känner till andra studieresultat så noga, eller att man missförstått någon om statistik. Denna studien är ett svagt ytterligare stöd för att LCHF ger mer viktnedgång.
#171, jag har en dag var tredje vecka där jag släpper alla hämningar och väljer de kh jag tycker bäst om. I övrigt ( ganska) strikt LCHF.
Jag har bara försökt texta ner vad som egentligen sägs i intervjun för att få lite bättre klarhet ( om inte annat så för mig själv) och kan då läsa att båda är överens om att det inte var så stora skillnader i studierna ref. av dig ( förutsätter att ni pratar om dina 14 studier av högsta klass (RCT) ).
Jag kan då också läsa att SL menar att:
Ingen av studierna har visat att LCHF kosten ger förbättrad kolhydrat/glukostolerans dvs ingen av LCHF-grupperna i dom 14 studierna har blivit bättre på att ta hand om sina kolhydrater.
Förbättrad glukostolerans har däremot visats i paleostudie av SL
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8376
Jag kan inte nånstans på kostdoktorn.se hitta nåt svar på denna kritik.
( men det kan väl inte vara så svårt att designa en studie som svarar på den frågan )
I stort sett 100 % av västerlänningarna drabbas av åderförfettning/arterioskleros.
Mekanismen fortfarande okänd eller ?
Glukostolerans- dvs förmågan att ta hand om kolhydrater = den centrala störnningen vid diabetes
Mekanismen fortfarande okänd eller?
"Den visar ungefär vad alla andra liknande studier gör: mer viktnedgång (3 kilo mer) med lågkolhydratkost, bättre HDL och bättre triglycerider. Dvs förbättrade metabola riskfaktorer."
Förbättrade metabola riskfaktorer är det = förbättrad förmåga att ta hand om kolhydrater ?
Förbättrade metabola riskfaktorer är det = ett avstannande eller rent av en reversering av den obönhörliga västerländska åderförfettningsprocessen
P.s
Doc du gör ett fantastiskt jobb med plöjning av litteratur, bevakning av av konferenser och delar med dig TACK !
Fortsätt och håll ut ! Och väljer att jobba halvtid som doc . Helt rätt. !!
Hej Bo !
Jag tror vi är överens om att lämna tabloida mediala vattenglasstormar/ankdammskonsensusar i svedala Janterike utan avseende såsom varande rätt ointressanta eller ? Själv är jag bara obotligt nyfiken på konstruktionen bakom den västerländska sjukdomsprocessen och där tycker jag även Staffan Lindeberg är en mycket intressant röst
mvh
Och tack för alla toxiska epistlar !
Äter vi både kolhydrater och fett väljer kroppen kolhydraterna som energikälla och lagrar fettet i våra fettceller. Det är inte så lyckat för den som vill minska midjemåttet 😉
Är man nöjd med sitt midjemått kan man säkert unna sig några "blandningar" ibland, men man bör ändå se upp om man inte vill att byxorna ska börja strama igen.
sorry nu blev det överkurs för mig. Jag har gått ner 15 kg på 11 månader utan att kunna detaljerna under huven på mina fem fingrar.
Fettet lagras säkert, men det gör det nog alltid i viss mån. Man kan inte ha en trea grädde cirkulerande i ådrorna liksom. Grejen är nog mer om man kan omsätta fettet senare. Kan inte tänka mig att du får någon större bestående negativ effekt på fettomsättningen av ett kolhydratsvull var tredje vecka, men det är säkert inte så nyttigt heller om det är jättestora mängder på en gång iom att kroppen inte är van.
Men det är bara som jag tror. 😛
http://www.erlanson-albertsson.se/Medikament-03.pdf
Skriven av Charlotte Erlandsson-Albertsson, professor medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet.
Ja det var ju konstigt och speciellt när grannen redan slutat med det. Eftersom grannen berättade det för dig så antar jag att hon/han inte sagt till sköterskan att det var tortyr att avstå heller.
Ibland vågar dom nog inte vara för stränga i sina råd av rädsla att patienten skall tycka att det är ett allt för stort steg att ta men så verkar det ju inte vara i det här fallet.
Fleromättade fetter mera mättnadseffektiva .
"En viktig faktor är vilken typ av
fett som avses. Fleromättade fetter det vill
säga de som finns i lax och annan fet fisk
ger en effektivare mättnad än det mättade
fettet – det som finns i grädde. Skillnad i
mättnad kan förklaras av de fleromättade
fetterna aktiverar särskilda kaliumberoende
smakkanaler på tungan [26]. Det finns
inget motsvarande system för mättade fetter.
Det betyder att kroppen ”räknar” de
fleromättade fetterna, medan de mättade
fetterna ”slinker” igenom utan att märkas.
Detta är den passiva konsumtionen av fett."
Och
"Idag, när vi har fri
tillgång till socker"....
Såg ett TV-program (Human Planet ?) där en man i djungeln med stor möda kablade och högg sig upp i 40 meter hög trädstam ..balanserade ut på lång gren och under häftiga bisting lyckades fånga in stora honungsdrypande bikakor som under jubel nedhivades till på marken förtjusta familjemedlemmar
Socker kanske inte borde vara mer lättillgängligt än så ? 🙂
(apropå kritiken att välja selektivt bland forskningsrapporterna för att bevisa den egna hypotesen)
"Trobrianderfolket, som jag skrev min avhandling på, har inga spår av
> hjärtkärlsjukdom eller metabola syndromet. De äter mycket kokosnöt och
> får i sig lika mycket mättat fett som svenskarna. Jag misstänker att
> det var därför Gary Taubes ringde mig för en 3-4 år sedan. Men när han
> fick höra att de äter mer stärkelse och kolhydrater än västerlänningar
> så blev det inte lika intressant. Han nämner inte denna population i
> sin bok. Hans story är alldeles för bra för det..."
>
> Staffan Lindeberg
>
> On 7 nov 2008,
Hade vi inte ätit mycket sälspäck och som samerna renfett hade vi inte funnits här.
I kompendiet "Samisk mat" http://www.samer.se/3539 på ca 30 sidor finns beskrivet hur samer tog reda på ALLT kroppsfett på renen och dom tekniker dom hade för lagra det hela året.
Dessutom mjölkades renarna fram till skiftet 18-1900 talet och flera tekniker fanns för att lagra mjölken.
Förr innehöll renen högre andel omega-3 eftersom den nuförtiden utfodras med kraftfoder som höjer omega-6. Efter Tjernobyl så har man fortsatt med kraftfoderutfodring rutinmässigt.
Det är nog endast vad du tror som vanligt....
Både Lindeberg och Taube har för länge sedan både insett och erkänt hur det ligger till på sockerfronten.
"..kunde vi överleva som folkslag.."
Nja, de första bönderna trängde ut samerna som förpassades alltmer åt norr.
Bönderna hade tamdjur som gick ute det mesta av året, så D-vitamin fick inte bönderna för lite av, dessutom åt de fisk och vilt.
De flesta av oss från Norden härstammar från bönder.
SL är inte rädd för fett men har en annan uppfattning än lchf om fett och vilket fett som är bäst.
Med den kolh.-andel han har, skulle inte lchf:s fettandel,passa in.