Jo, socker kan visst ge fettlever
, medicinsk granskning av Dr Andreas Eenfeldt
i Livsmedelsindustrin, Socker/fruktos 
Här följer ett gästinlägg av Ann Fernholm, författare, vetenskapsjournalist och fil. dr i molekylär bioteknik. Hon bloggar på annfernholm.se:
Pseudovetenskap. Icke evidensbaserat. Livsmedelsföretagens dietist Elisabeth Rytter har verkligen svingat sin högerkrok mot undertecknad på branschorganisationens hemsida, där hon har ”rättat” onsdagens inslag om socker i SVT Plus: Rytter rättar: flera fel om socker i SVT Plus. (kolla in deras bildmontage – jag har fixat till det ovan så att det blir mer rättvisande). Rytter undrar om jag ”faktiskt” har läst bakgrunden till Livsmedelsverkets kostråd om socker. Citat: ”Det står inte att man ökar risken för fettlever.”
Hon tycker också att jag har ett felaktigt fokus på fruktos. ”Fernholm säger också att det är fruktos som är boven – vilket är ett icke evidensbaserat påstående. Fokusen på fruktos är ännu ett exempel på pseudovetenskap som fått alldeles för stor spridning.”
För er som inte vet: till Livsmedelsföretagen, som Rytter representerar, hör bland annat medlemmarna i Föreningen Svenska Glasstillverkare, Svenska Choklad-, Konfektyr- och Kexfabrikantföreningen, Sveriges bagare & konditorer och Sveriges Bryggerier.
Ny studie: Socker gav ökad mängd fett i levern
Elisabeth Rytter, om du läser detta måste jag erkänna att du delvis har rätt. Det var (faktiskt) länge sedan som jag läste bakgrunden till Livsmedelsverkets kostråd. Den senaste uppdateringen gjordes 2012. Det är fem år sedan, vilket är oceaner av tid när det gäller forskning och det har hänt så mycket spännande den senaste tiden! I ärlighetens namn vet jag knappt vart jag ska börja.
Men vi börjar med studien där forskare vid Sahlgrenska medverkar. Upplägg: 71 män med bukfetma fick dricka en liter lemonad (totalt 75 gram fruktos) varje dag under 12 veckor. Resultat: blodfetterna rubbades och mängden fett i levern ökade med 10 procent. Forskarna skriver att ”våra data visar en negativ effekt av en måttlig fruktoskonsumtion under 12 veckor på flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, speciellt på halten fett i levern…”
Studien har ingen kontrollgrupp, vilket är en stor svaghet. MEN, andra kontrollerade studier visar att fruktos ökar fettbildningen i levern mer än exempelvis glukos.
Mindre fett i levern hos barn som fick (nästan) sockerfri mat
I somras kom också underbara nyheter: mängden fett i levern kan minska radikalt hos barn som undviker socker. 41 barn med fetma ingick i studien. De hade i genomsnitt 7,2 procent fett i sin lever. Sedan fick de under nio dagar äta mat som forskarna gav dem. Sedan fick de under nio dagar äta mat som forskarna gav dem och minskade då konsumtionen av sockerarten fruktos till 4 procent av alla kalorier.
Så vad hände? På nio dagar nästan halverades mängden fett i deras lever.
Håll med om att det är fantastiskt! Fettlever var något som tidigare mest drabbade alkoholister. Nu har en av tio unga i USA och Europa sjukdomen. Det är en riskfaktor för levercancer – en cancersjukdom som ökar. Det är också en orsak till typ 2-diabetes. Om dessa barn får bort fettet ur sin lever, minskar de alltså drastiskt sin risk att dö i förtid.
Det finns en studie till som jag hade tänkt skriva om. Den handlar om att tonåringar med fettlever har en hög halt av speciella enzymer i levern som bryter ner fruktos. Men jag tänker att det är fegt att slå på någon som redan ligger ner. Vi glömmer det där du skrev om pseudovetenskap. Jag tänker varken tjalla för forskarna på Sahlgrenska eller de i San Francisco. Även om deras studier skulle ha kunnat kontrolleras bättre, kan jag tänka att det är lite väl hårt att kalla det för pseudovetenskap.
Ett sista tips till Livsmedelsföretagen: det är generellt bättre att anpassa sina produkter efter vad forskningen visar, än att försöka anpassa forskningen efter sina produkter.
Trevlig helg!
En rättelse 17 december 2018: Tidigare stod det i det här inlägget att barnen i studien ovan fick 4 procent av sina kalorier från socker. Det skulle stå 4 procent fruktos.
Tidigare
SVT Plus: Har vi ätit socker i alla tider?
Ann Fernholm
Ann Fernholm är vetenskapsjournalist, författare och filosofie doktor i molekylär bioteknik. Hon är även grundare av Kostfonden och driver en egen blogg.
http://traningslara.se/ann-fernholm-och-overdrivna-pastaenden-kring-s...
Om nu han på träningslära bara läser forskning anpassad till Livsmedelsföretagens produkter och forskningen är riggad blir man kraftigt missledd. Trots att Jacob G tror sig veta bäst har han inte ännu förstått vad Big Pharma och Livsmedelsföretagen har för agenda...
Tobakstillverkarna försökte med liknande men till slut blev de överbevisade...
mLCHFh
http://www.sockerchocken.se/socker/paolo-far-svar-pa-tal/
"Fernholm säger också att det är fruktos som är boven – vilket är ett icke evidensbaserat påstående. Fokusen på fruktos är ännu ett exempel på pseudovetenskap som fått alldeles för stor spridning." Vad förespråkar livsmedelsindustrin för lösning? Jo, de skriver:
" Om man nu äter så mycket ketchup att mängden tillsatt socker kommer upp i flera procent av energiintaget är ju problemet snarare ensidiga matvanor. Då bör man fokusera på att äta mer varierat, inte jaga socker."
Den meningen håller inte ihop. Dels skall man "inte jaga socker.",utan manskall "äta varierat"! men då är man tvungen att hålla koll , så man inte får för höga nivåer på socker.
Men de värsta i Elisabet Rytters påstående är att hon påstår att det inte är "fruktos som är boven ".Men det är den "forskning" som livsmedelsindustrin använder för att frikänna fruktosen , som är pseudovetenskap. De använder ett mycket kort experiment där närings intaget är helt bestämt i förväg. Alltså det påminner inte alls om verkligheten. Det finns experiment som visar att det räcker med 8 veckors hög konsumtion av fruktos för att göra friska människor till prediabetiker. Det är så fort de kan gå. Men är det experimentet verklighetsanpassat?
Ja, det är det verkligen! För det är vad som hänt i Kina! För de har gått ifrån väldigt låga nivåer av typ 2 diabetes till att ha högre nivåer av typ2 än USA.
Vad har ändrats iden kinesiska kosten? Jo, mer socker och processade mat. Läs:
https://blogs.wsj.com/chinarealtime/2013/09/04/diabetes-cases-are-on-...
https://www.medscape.com/viewarticle/882145#vp_2
Den verkligheten kan inte bortförklaras med löjliga experiment i laboratorium.
http://jim.bmj.com/content/early/2017/09/23/jim-2017-000524.long
Det är helt fel.Det är inget svar på något jag skrivit. Det är ett utdrag av en typisk artikel, som storanvändarna av socker producerat i stort antal genom åren. De är bemöta så många gånger att man blir förvånad när någon försöker samma gamla visa igen, och struntar i den forskning som gjorts därefter. Men att JG och YAT låtsas som om fruktosens roll inte tillräckligt väl utrett av Professor Robert Lustig och många andra. Men som vanligt YAT och JG tror bara på det som gynnar sockerindustrins intressen. Men det är väl förmodligen en ren tillfällighet. För syftet kan väl inte vara, att förvilla om sockrets skadeverkningar.
Läs gärna inlägg #7 ovanför. "YATs inlägg" är inte ett svar på något jag skrivit, utan bara ett försök att "flytta målstolparna". Men Ann Fernholms svar på Elisabeth Rytters
inlägg säger redan allt som är nödvändigt.
"Interpretation
High carbohydrate intake was associated with higher risk of total mortality, whereas total fat and individual types of fat were related to lower total mortality. Total fat and types of fat were not associated with cardiovascular disease, myocardial infarction, or cardiovascular disease mortality, whereas saturated fat had an inverse association with stroke. Global dietary guidelines should be reconsidered in light of these findings."
"http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(17)32252-3/fulltext?elsca1=tlpr
Så de flesta tolkar nog det här, som att kolhydrater som fruktos och glukos förmodligen har större samband med ökad dödlighet än mättat fet.
Synd att du inte förstod det, eller rättare sagt förstår skillnad på observationsstudier, typ epidemilogiska, som bara visar på korrelationer, statistiska samband, och interventionsstudier där man gör en "behandling" och ser var som händer för kunna utröna orsak och verkan. Då kanske du också skulle ha förstått hur obetydlig din länk blir i diskussionen angående vad som orsakar höjda leverfettvärden, och sockrets roll i detta, vilket är det diskussionen handlar om.
Sedan har du fel i det mesta andra du skriver också, men orkar jag inte kommentera, för det vet du nog själv.. ..egentligen.
FYI: https://www.kliniskastudier.se/for-dig-som-forskar/studietyper.html
"Here we review the available observational and intervention studies that have investigated the influence of dietary macronutrients on liver fat content. Findings from observational studies are conflicting with some reporting that relative to healthy controls, patients with NAFLD consume diets higher in total fat/saturated fatty acids, whilst others find they consume diets higher in carbohydrates/sugars. "
Studien grundas både på observations- och interventions studier. Men sedan spekulerar de friskt.
Studien är inte på något sätt viktig i frågan, om fruktosen i socker har en viktig roll i utvecklandet av sockrets skade-effekter i den pågående diabetes epidemin.( MEN DET HAR ARTIKLARNA OM UTVECKLINGEN I KINA). Man kan inte låta bli att undra varför du skriver. Du verkar mest vilja skälla på folk. Mer tid slösar jag inte bort på dig.
Du kanske inte förstår den kvalitativa skillnaden mellan de olika studietyperna? Det slår mig dock att du förmodligen såg ordet "observational" i texten och trodde du kunde hävda backa upp ditt felaktiga påstående tack vare det. Tyvärr så är nog gemene läsare intelligentare än så, även om ni självutnämnda bloggpoliser lyckats skrämma iväg de flesta med kunskap och kapacitet nog att föra en konstruktiv diskussion.
Och nej, de spekulerar inte friskt. De baserar sina slutsatser utifrån främst interventionsstudierna. Det du gör däremot är letar upp enskilda studier med slutsatser som du citerar och sedan talar om hur man egentliga ska tolka dessa slutsatser. Det är lite komiskt. Men det är ju så du alltid gjort Helge, eller vad du nu vill kalla dig den här gången..
Men du har rätt. Jag kommer att lämna den här "diskussionen" snart, eftersom det inte är någon diskussion. Att stånga huvudet i väggen är mer givande. Den här bloggen har tyvärr helt tappat sin funktion som konstruktivt diskussionsforum, utan nu finns bara ett par enskilda kommentatorer som fäller samma propagandauttalanden under mest varje blogginlägg inför en alltmer sinande skara läsare. Man kan inte låta bli att förundras över vad ni tror att ni ska åstadkomma.
Lite underhållande är det dock att ni självutnämnda bloggpoliser lyckats skrämma de flesta från det egna ledet.
Ha det gott, igelkott
" Kommentarer borttagna hela tiden. Det här med att följa regler för kommentarer är lite svårt eller? Du kan i alla fall trösta dig med att du ännu inte blivit spärrad under den här pseudonymen än, så som du blivit under andra tidigare."
Var har du fått detta ifrån????????
Ett citat från Ann Fernholms artikel:
"Hon tycker också att jag har ett felaktigt fokus på fruktos. ”Fernholm säger också att det är fruktos som är boven – vilket är ett icke evidensbaserat påstående. Fokusen på fruktos är ännu ett exempel på pseudovetenskap som fått alldeles för stor spridning.”
För er som inte vet: till Livsmedelsföretagen, som Rytter representerar, hör bland annat medlemmarna i Föreningen Svenska Glasstillverkare, Svenska Choklad-, Konfektyr- och Kexfabrikantföreningen, Sveriges bagare & konditorer och Sveriges Bryggerier."
,och ett till citat från Ann Fernholms artikel.
"Men vi börjar med studien där forskare vid Sahlgrenska medverkar. Upplägg: 71 män med bukfetma fick dricka en liter lemonad (totalt 75 gram fruktos) varje dag under 12 veckor. Resultat: blodfetterna rubbades och mängden fett i levern ökade med 10 procent. Forskarna skriver att ”våra data visar en negativ effekt av en måttlig fruktoskonsumtion under 12 veckor på flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, speciellt på halten fett i levern…”
Studien har ingen kontrollgrupp, vilket är en stor svaghet. MEN, andra kontrollerade studier visar att fruktos ökar fettbildningen i levern mer än exempelvis glukos.
Mindre fett i levern hos barn som fick (nästan) sockerfri mat
I somras kom också underbara nyheter: mängden fett i levern kan minska radikalt hos barn som undviker socker. 41 barn med fetma ingick i studien. De hade i genomsnitt 7,2 procent fett i sin lever. Sedan fick de under nio dagar äta mat som forskarna gav dem. Jag vet att du Rytter ogillar WHO:s hälsomål om max 5 energiprocent socker i maten. Dessa barn fick 4 procent av alla kalorier från socker, alltså ännu mindre.
Så vad hände? På nio dagar nästan halverades mängden fett i deras lever.
Håll med om att det är fantastiskt! Fettlever var något som tidigare mest drabbade alkoholister. Nu har en av tio unga i USA och Europa sjukdomen. Det är en riskfaktor för levercancer – en cancersjukdom som ökar. Det är också en orsak till typ 2-diabetes. Om dessa barn får bort fettet ur sin lever, minskar de alltså drastiskt sin risk att dö i förtid.
Det finns en studie till som jag hade tänkt skriva om. Den handlar om att tonåringar med fettlever har en hög halt av speciella enzymer i levern som bryter ner fruktos. Men jag tänker att det är fegt att slå på någon som redan ligger ner. Vi glömmer det där du skrev om pseudovetenskap. Jag tänker varken tjalla för forskarna på Sahlgrenska eller de i San Francisco. Även om deras studier skulle ha kunnat kontrolleras bättre, kan jag tänka att det är lite väl hårt att kalla det för pseudovetenskap.
Ett sista tips till Livsmedelsföretagen: det är generellt bättre att anpassa sina produkter efter vad forskningen visar, än att försöka anpassa forskningen efter sina produkter."
Rytter hävdar Ann Fernholms synsätt är pseudovetenskap. Men bevisar Rytter det? Nej naturligtvis inte, för då skulle hon vara tvungen att påvisa fel i undersökningarna, som Ann Fernholm hänvisar till, och det försöker hon inte ens. Tobaksindustrin producerade länge forskning som inte visade på samband mellan rökning och lungcancer(Det var helt enkelt usla undersökningar), och nu är vi där igen. Men nu gäller det fruktos...
Mycket informativt som du borde ha postat till YAT.
Den här studien som Fernholm tar upp har som nämnts ovan vissa begränsningar. Man har t ex ingen kontrollgrupp. Men även med studier utan kontrollgrupp kan ge vissa värdefulla resultat om man begränsar antalet variabler.
Det Fernholm däremot undviker att berätta om studien, när hon drar sina slutsatser, är att när man gav deltagarna detta extra socker så såg man inte till att hålla deltagarna i energibalans varvid deltagarna naturligtvis går upp i fettvikt av energiöverskottet och därmed också i leverfettvärden. Fernholm undviker naturligtvis att berätta detta för att hon vill inte att "vi" ska dra slutsatsen att de ökade leverfettvärdena är en effekt av uppgång i fettvikt, utan hon poängterar istället bara att de åt mycket socker (eftersom hennes agenda är just att skylla på socker). Att deltagarna skulle gått upp ännu mer i vikt och fettvikt av samma energiöverskott fett och fått ännu sämre leverfettvärden berättar Fernholm naturligtvis inte eftersom det skulle underminera påståendet om att det är sockret i sig som är det farliga och är den poäng hon vill framföra. https://i2.wp.com/traningslara.se/wp-content/uploads/2015/05/viktuppg...
Men detta finns redan styrkt av andra mer omfattande och kontrollerande studier, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20483648 , och tas upp i översiktsartikeln jag länkade till ovan, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28947639 .
Däremot är det tydligt angivet i själva studien Fernholm tar upp att deltagarna går upp i vikt och fettvikt.
http://annfernholm.se/2017/10/12/jo-livsmedelsforetagen-socker-kan-vi...
"We studied 41 Latino and African American children with high levels of self-reported sugar intake, feeding them diets that featured isocaloric substitution of starch for most sugar for 9 days, resulting in a reduction in total sugar content from 28% to 10%, and fructose from 12% to 4% of total energy intake."
http://www.gastrojournal.org/article/S0016-5085(17)35685-8/fulltext?referrer=https%3A%2F%2Fwww.ncbi.nlm.nih.gov%2F
Som av en slump så glömde Fernholm att nämna detta, även om den här studien.
Mitt inlägg nr 19 kanske du kan förklara vad du menar. Om du förstår hur det går till.
YAT har en agenda,och den framgår tydligt av det han skriver. Se t.ex.:
"Det Fernholm däremot undviker att berätta om studien, när hon drar sina slutsatser, är att när man gav deltagarna detta extra socker så såg man inte till att hålla deltagarna i energibalans varvid deltagarna naturligtvis går upp i fettvikt av energiöverskottet och därmed också i leverfettvärden. Fernholm undviker naturligtvis att berätta detta för att hon vill inte att "vi" ska dra slutsatsen att de ökade leverfettvärdena är en effekt av uppgång i fettvikt, utan hon poängterar istället bara att de åt mycket socker (eftersom hennes agenda är just att skylla på socker)."
Direkt efter står det:
" Att deltagarna skulle gått upp ännu mer i vikt och fettvikt av samma energiöverskott fett och fått ännu sämre leverfettvärden berättar Fernholm naturligtvis inte eftersom det skulle underminera påståendet om att det är sockret i sig som är det farliga och är den poäng hon vill framföra."
Så YAT är tydlig med att han tror att fet är farligare än socker. Det är bra.
Men det man kan tycka är konstigt är att han skriver här, eftersom en väldigt stor del av de som läser och skriver här har dragit ner på socker och stärkelse och ökat intaget av hälsosamma fetter, och upplevt att deras hälsoindikatorer har förbättras, lägre blodsocker, minskat kroppsfett. lägre blodtryck., färre värkproblem o.s.v. ,
och trots det så det så hävdar YAT fett är farligare än socker.
Det är samma synpunkter , som sockerindustrin framför.
Det är kanske en ren tillfällighet.
Då jag genom åren haft ett antal kontroverser med honom så tror jag inte det är en tillfällighet det han skriver.
"Att deltagarna skulle gått upp ännu mer i vikt och fettvikt av samma energiöverskott fett och fått ännu sämre leverfettvärden berättar Fernholm naturligtvis inte..."
YAT säger att "samma energiöverskott fett". Alltså YAT hävdar att om man i Fernholms exempel bytt ut sockret mot samma kalorimängd fet, så hade " "Att deltagarna skulle gått upp ännu mer i vikt och fettvikt av samma energiöverskott fett och fått ännu sämre leverfettvärden".
Inte nog med att YAT tror att fet är farligare än socker. YAT tror också att man går upp mer i vikt av fet än av samma kalorimängd socker. Så YAT har lämnat kalorihypotesen, som han tidigare varmt försvarat.
YAT och JG är bara konsekventa i ett avseende. De är emot alla som bekämpar sockrets skadeverkningar. Deras agenda är tydlig.