Fet föreläsning

Fredrik Nystrom

I filmen Supersize Me åt sig Morgan Spurlock fet, genom att uteslutande äta på McDonalds. Det inspirerade Fredrik Nyström, överläkare i Linköping, att utsätta 18 frivilliga för samma sak. Nu kan du se honom föreläsa om denna och andra intressanta studier.

Forskning i framkant / föreläsning 2: 

Är det farligt med fett? – Fredrik Nyström

Ur föreläsningen

Jag rekommenderar den 40 minuter långa föreläsningen till intresserade. Det är ganska underhållande att höra Nyström berätta om hur han fick 18 vältränade medicinstuderande att i en månad frossa i snabbmat. Däribland 6 kvinnliga studenter, lagom till Beach 2007.

Är det då farligt med fett? Nej, inte direkt enligt Fredrik Nyström. Ju mer mättat fett försökspersonerna åt, desto högre blev deras goda kolesterol (HDL). Ju mer man hade frossat i kolhydrater, desto större risk däremot att få kraftigt stegrade levervärden.

Det mer fanatiska kaloritänkandet (in och ut) får sig också några smällar. Trots att försökspersonerna råddes att helt sluta med träning så ÖKADE deras kaloriförbränning i takt med att de åt mer. 10% i genomsnitt, i vissa fall så mycket som 30%.

Smågodis mot jordnötter

Nyström berättar även om en annan kul studie han gjort. Försökspersoner fick äta ca 1200 kcal dagligen av antingen smågodis eller jordnötter, i tillägg till sin vanliga mat. De som åt extra smågodis fick höjt insulin, LDL och viktuppgång. De som åt extra jordnötter kunde man inte se någon sådan effekt på. De ökade istället sin basalmetabolism, och verkade bara bränna de extra kalorierna.

Lågkolhydratkost till diabetiker

Dessutom berättar Nyström att man planerar att inom några veckor starta en ny studie på tallriksmodellen jämfört med lågkolhydratkost till 60 diabetiker.  Det ser jag fram emot att höra resultatet av!

Mer Nyström i media

Corren.se: Efter hamburgarna: nu skall rödvinets effekt mätas

Dagens Medicin: ”Folk bygger sitt ätande på myter” (senaste papperstidningen 4/3 sid 20)

Ur intervjun med Fredrik Nyström:

Vilka är då de värsta kostmyterna om diabetes?

– Jag har svårt att förstå varför Livsmedelsverket rekommenderar lågfettskost och att detta sedan rekommenderas till diabetiker. Modellen har funnits i 30 år utan att ha blivit vetenskapligt jämförd med andra dieter. All logik talar emot då kolhydrater kräver insulinfrisättning och det har diabetiker svårt att svara upp till, svarar Fredrik Nyström.

– Jag tror att fettrik och kolhydratfattig kost är en fördel och planerar att testa detta i en stor studie på tjocka typ 2-diabetiker i Motala.

Fett mot diabetes. Det låter lite som kurerna i början av 1900-talet, före insulinet?

– Visst. Fett och sprit. Gamla regimer kommer tillbaka.

Mer

Mer från svenska ”Supersize Me”-studien – bland annat om hur levervärdena var mest stegrade hos de som ätit mest kolhydrater.

Inlägg om viktnedgångsstudier

Inlägg om studier på diabetiker

Allt om diabetes – huvudsidan här om diabetes

Tack till Michael Jonasson för tipset om föreläsningen

46 Kommentarer

  1. Jonas
    Intressant:
    "Trots att försökspersonerna råddes att helt sluta med träning så ÖKADE deras kaloriförbränning i takt med att de åt mer. 10% i genomsnitt, i vissa fall så mycket som 30%."

    Jag kommer inte ihåg siffrorna från en studie med lågkolhydrat vs ketogen kost som jag diskuterade med Jacob Gudiol, men där ökade kaloriförbränningen kraftigt för den ketogena gruppen.

  2. Thomas H
    Otroligt bra. Nu rör det ju på sig än mer! Hurra! Hurra!
  3. Mike
    Kan inte den höjda basalmetabolismen häröras till matens termogena effekt samt att en större kropp får/har en högre bmr...?
  4. Mike,

    Men de gick ju inte upp i vikt.

  5. Jonas
    Visst gick de upp i vikt, men BMR gick upp mer än vikten.
  6. Hm, jag förväxlade jordnötsätarna med hamburgerätarna.
  7. Simon
    Det var stora individuella skillnader i viktökning och ökning i basalmetabolism. Det var en kille som ökade basalmetabolismen med ca 30% och gick upp ca 5% i vikt, medan en annan kille ökade basalmetabolism lika mycket, men ökade 15% i vikt(max viktökning). Sen fanns det en annan som ökade 15% vikt, men ökade bara ca 5-10 % i basalmetabolism. Så allt kan inte härledas till termogena effekter utan även individuella skillnader. Sen är det ju alltid så att går man upp i vikt så ökar basalmetabolismen.
    Intressant i den här studien vara också att man korrelerade ökad muskelmassa till insulinet. Verkar inte helt fel att man behöver en del kolhydrater om man vill få större muskler.
  8. Det var flera intressanta fakta som Nyström kom med. Allra intressantast var kanske iakttagelsen att mättat fett (stearinsyra) skyddar mot diabetes och höjer HDL. Det senare känner vi till sen tidigare, dock inte det förra.

    Och att han så tydlgt såg sambandet mellan kolhydratintag och fettlever.

    Det jag inte riktigt fick kläm på var hur energifördelningen mellan makronutrienterna såg ut i studien. Det varierade så klart en del, men jag gissar att försökspersonerna åt mycket fett OCH kolhydrater. Så är ju snabbmaten sammansatt.

  9. Ulrika H
    Intressant med sambandet mellan kolhydratintag och fettlever. Att inte det uppmärksammats mer, det ifrågasätter ytterligare dagens kostråd från LMV. Har två personer i bekantskapskretsen som ”oförklarligt” konstaterats ha höga levervärden och massor med prover har tagits. Den ena är nykterist och den andra måttlig med alkoholen. Kan det vara pastaberget med ketchup floden som är boven?
  10. Monica Hansson
    Hej Allesammans
    ...och för en vanlig dödlig.. vill någon förklara vad basalmetabolism är och hur det funkar i kroppen...?
    Monica
  11. "Det låter lite som kurerna från början av 1900-talet", ja så är det kanske, men allt gammalt är inte dåligt och allt nytt är inte bra! Egentligen är det helt sjukt med alla dessa dieter där man ska hålla stenhård koll på kalorier eller liknande beräkningar, det är ju inte naturligt! Att folk inte var tjocka förr förklaras med att de hade fysiskt krävande arbeten, men det kan ju inte vara hela sanningen. Det känns faktiskt fantastiskt att äta enligt LCHFprincipen, den känns naturlig!
  12. Monica Hansson,

    Hur mycket energi kroppen förbrukar vid absolut vila -- basnivån på din ämnesomsättning (metabolism).

  13. Ulrika H,

    Hur producerar man fet gåslever?

  14. Intressant blogg! Där jag befinner mig är det svårt att gå upp i vikt utan att besöka Mc Donalds från tid till annan. I Seoul äter man Kimchi, fermenterade grönsaker, till alla rätter. Inte direkt något man blir fet av. Däremot får man akta sig så det inte är hund man får som tillbehör.

    /H

  15. För den som är intresserad över hur gåslever produceras har jag skrivit om detta tidigare i min blogg. Den som så önskar kan dra paralleller till oss människor:

    http://blogg.passagen.se/millimetervagor/date/20071115

  16. Fett och sprit låter som min livsstil i ett nötskal. Fast vin. Intressant att se allt fler tecken på hur nyttiga nötter är och att man inte går upp i vikt av dem.
  17. Mimmi
    Till Bo Z, det här är ju klockrent. Frågan är om inte just den upptäckt du gjort betr fettlever är det allra, allra bästa beviset på kopplingen mellan intag och effekt. Spannmål in - resultat fett.

    En stark symbolbild som bara kan gynna LCHF-kostens utbredning.

    Tack för din undersökning och din upptäckt!

  18. Sven Erik Nordin
    Spännande med Fredrik Nyströms erfarenheter. Han säger sig ju också ha för avsikt att starta en "stor studie på tjocka typ 2-diabetiker i Motala".
    Men varför nämner han inte den som redan pågår sedan nära fyra år, den s.k. Karlshamnsstudien, som just publicerat sinn 44-månadersuppföljnig med sensationella resultat! Av de fem som fortsatte med den av läkare rekommenderade fettsnåla kosten har fyra fått allvarliga hjärtproblem, och två av dem har avlidit. Ingen blev bättre! Av dem som åt fettrikt har två kunnat sluta med insulin!

    Sven Erik Nordin

  19. Jonas
    Lisa:
    Med risk för att vara petig är jordnötter inte nötter, utan baljväxter. ;)

    Det är oavsett en intressant iakttagelse om man letar snacks som inte ökar vikten. Frågan är hur nyttiga jordnötterna är ur andra aspekter? Antar att många här är skeptiska till "vanliga" jordnötter som är rostade med olja, liksom de torrostade som har socker tillsatt...

  20. MimLan
    Sven Erik: Det är bara bra att fler studier kommer. Mängd räknas inom vetenskapen.
  21. Sven Erik Nordin
    MimLan:
    Jo visst är det bra med fler studier. Men jag häpnar över ointresset för Karlshamnsstudien - som visar så anmärkningsvärda resultat (minst sagt!). Inte ens på Diabetikerförbundets hemsida har man minsta lilla antydan om att studien skulle ha noterats! Ändå bode den ju utgöra dösstöten för nuvarande diabetespolicy - som ju har lett till att det i dag dör en diabetiker i timmen - dygnet runt, året om, av sjukdomens sviter!
  22. Undrar ifall jordnötter liksom alla andra baljväxer innehåller lektiner, fytinsyror och xenoöstrogener?
  23. Ann-Mari
    Äntligen någon som är villig att forska på Diabeteskosten kontra kolhydrater,Karlshamnsstudien räckte ju inte.

    Kanske kan en ändring om kostråd till diabetiker komma att ändras, kostråden vi diabetiker får är i allafall inte ok, i varje fall inte för mej.

    Jag har inte fått rätsida på min diabetes förrän jag började ät LCHF kost denna förträffliga kost som tyvärr inte är helt rumsren, men det skall bli härlgt när dietisterna kommer att säga ät LCHF.

  24. LillaOdjuret
    En snabb googling gav det här angående lektiner. http://ngruppen.blogspot.com/2008/09/lektiner.html
  25. Monica Hansson
    Hej allesammans
    Jag har sett M Spurlock's Supersize Me och han får Ju jättestora problem med sin hälsa på mindre än 3!!! veckor.. Två läkare vill att han avslutar sitt test med att äta McDonaldsmat i 1 månad, de är rejält oroliga för att han ska få en hjärtinfrakt.

    Men i dokumentären nämns oxå levern som verkligen får kämpa. Från att varit kärnfrisk enligt 3 st läkare så blir han så sjuk inom 3 veckor att två av läkarna ber han att avsluta testet.
    Ha du inte sett den - SE DEN
    Monica

  26. Ulrika H
    Mikael Jansson

    Ingen aning innan jag läste länken som kom efter din kommentar. Intressant.

  27. Janne
    Lektiner kan allts å vara av godo för människan. Undrar hur länge det dröjer innan översteprästerna på tio i topp listan här börjar spy galla över det påståendet:)
  28. Monica,
    en av deltagarna i Nyströms studie fick skyhöga levervärden (över 7 i ALAT efter tre veckor) och man vågade inte låta honom fortsätta ens utan han fick avbryta. Jag hade absolut gjort detsamma. Flera andra fick också rejäla förhöjningar om än inte lika läskigt höga. Och som sagt - det hade statistiskt samband med höga socker/kolhydratintag i första hand.
  29. Mata gäss med majs eller basera din kost på pasta, bröd, ris och potatis -- vad är skillnaden?
  30. Chilisalsa
    Att basalförbrukningen varierar så pass mycket är intressant. Det var ju inte lite heller på så kort tid. Men det har ju gjorts studier tidigare på samma tema där viktuppgång helt uteblivit trots överätning. Uppenbarligen kan man genom att välja födoämnen som har hög termogenisk effekt öka basalförbrukningen. Detta borde naturligtvis även gälla om man inte överäter.

    En (av få ?) lågkolhydratsdieter som uttryckligen har med basalförbrukningens beroende på födoval som en hörnsten är Natural Hormonal Enhancement av Rob Faigin http://www.hormonalfitness.com/

    "The thermogenic effect of food within one hour after a meal is consumed, and can be quite substantial in terms of the amount of energy dissipated. The magnitude of the thermogenic effect of food ranges 10%-35% of ingested calories, and varies depending on the type of food eaten and individual metabolic differences. Of the macronutrients, protein outdistances both fat and carbohydrate as a thermogenic stimulant due to the caloric cost incurred in processing amino acids. This is one reason why protein is the centerpiece of the NHE Eating Plan. A meal of pure protein elicits a thermogenic effect amounting approximately 30% of the meal´s total calories, about twice as much as carbohydrate, and more than three times as much as fat."
    R. Faigin

    Principen är alltså att både för protein och kolhydrater välja alternativ som höjer basalförbrukning. Allmänt ju mer processad mat detso sämre termogenisk effekt. Hel köttbit isf köttfärs eller processat kött/fisk.

    För frukt och grönsaker gäller: High-fiber/high-water-content (HIFWAC) fruits and non-starcy vegetables are ideal for thermogenesis... eller har ett bra ratio för termogen effekt i förhållande till mängden kolhydrater. Äpplen och jordgubbar bra, bananer dåligt. Många grönsaker som broccoli och lök kräver så pass mycket energi att tillvarata att nettotillskottet av kalorier är väldigt litet.

  31. Skillnaden mellan gäss och människor är att gässen skulle må ännu sämre om de matades med fläsk.
  32. Ola
    Riktigt intressant föreläsning!

    Fredrik Nyström förespråkar ocksa en minimering av saltintaget. Varför tas saltets påverkan på blodtryck och hjärt och kärlssjukdomar inte upp mer på denna blogg??

  33. Ola,
    Kanske för att den påverkan är ett rent påhitt i samma klass som varningarna för kolesterol? Tittar man på forskningen visar det sig att inget sådant samband finns, utom för en mycket liten grupp med en ärftlig störning av saltregleringen.
  34. Ola
    Kenneth Ekdahl,

    Intressant ställningstagande. Kan inte säga att jag är påläst på artiklar som tar upp ämnet, men jag har en stort förtroende för Nyström som forskare och ställer mig därför skeptisk till det du säger. Vilka källor är det som du utgår ifrån? Ska ta och läsa på och se vad jag hittar själv.

    Ola

  35. Ola,
    Mitt ställningstagande kommer främst av samtal med forskare och läkare kunniga inom området samt att jag hittils aldrig hört tala som någon som fått en signifikant sänkning av ett högt blodtryck genom att minska på saltet. Jag har däremot sett många som minskat på saltet utan någon påverkan på blodtrycket.

    Jag vet också att många lider av saltbrist, vilket i vissa fall faktiskt kan vara direkt och akut dödligt. Saltbrist i den akuta formen kallas vanligen värmeslag.

    Jag har också rått många med huvudvärk att först prova med några korn salt som får smälta på tungan vilket i många fall hjälpt i stort sett omedelbart, det gäller speciellt den typen av huvudvärk man kan få vid varmt väder eller av att det är åska i luften.

  36. Ola
    Kenneth,

    Aha intressant! Visste inte att det råde så skillda åsikter bland forskarna angående detta. Ska definitivt kolla närmare på detta. Skulle vara intressant att höra vilka forskare inom området som är skeptiska till att salt inte skulle påverka blodtrycket.

    Har svårt att tänka mig att väldigt många lider av saltbrist. Saltbalansen styrs av hormonet aldosteron som hos dagens människor är väldigt lågt, vilket gör att vi kissar ut det mesta av saltet. Vi skulle alltså klara oss på betydligt mindre mängder salt än vad vi normalt får i oss.

    Problemet med att sänka saltintaget är extremt svårt att utesluta salt eftersom så många livsmedelsprodukter innehåller det. Men har hört om hypertonipatienter som gjort det och sänkt sitt blodtryck rejält.

    Även om det är som du säger att forskarna är oeniga om hurvida salt påverkar blodtrycket så kan jag inte riktigt förstå syftet med att salta maten extra. Evelutionärt sett så har ju människan inte fått i sig de enorma saltmängdorna som vi får idag. Borde vara bättre att inte salta i onödan.

    Finns ju också studier på Yanomamiindianer i Brasilen som äter extremt lite salt (dock ej lågkolhydrat) och i snitt har ett blodtryck 95/60. Med blodtryck är det ju bra att ha så lågt som möjligt så länge man inte får problem med det.

  37. Det räcker ju att titta två generationer bakåt eller så så levde många på salt sill och salt fläsk, och ändå dog man sällan av sviter av högt blodtryck.

    Vi har för övrigt minst tre olika mekanismer för att göra oss av med överskottssalt men ingen för att konservera salt ifall vi får för lite, inte ens en tydlig signal som talar om att saltbristen är akut utan bara huvudvärk, och sedan gradvis ökande symptom på solsting som obehandlat slutar med döden genom att blodet koagulerar i ådrorna.
    De flesta landdäggdjur känner när de har saltbrist och söker då aktivt efter salt vilket alltså inte människan gör. Den sannolikaste förklaringen till det är att människan under hela evolutionen normalt levt med överskott av salt och mycket sällan med brist. Det har därför inte varit något hårt evolutionärt tryck på att utveckla, eller behålla, en mekanism för att klara sig i en saltfattig miljö.

  38. Ola
    Tycker också att det är intressant att titta backåt i tiden och reflektera, även om det självklart inte säger så mycket om saltets vara eller inte vara. Kan ju givetvis finnas massor med orsaker till den låga prevalensen av hjärt och kärlsjukdomar.

    Förstår inte alls hur du menar när du säger att det finns tre mekanismer för att göra oss av med överskottsalt, men ingen för att spara.

    Det som skulle hända om saltintaget skulle minska kraftigt är att blodvolymen skulle minska. Detta registreras av receptorer på olika platser i kroppen som svara genom att aktivera system som på olika sätt påverkar salt och vattenbalansen. Renin-Angiotensin-Aldosteron-systemet är det system som direkt påverkar njuren att minska utsändring av natrium.

    Systemet fungerar givitvis på omvänt sätt vid ett ökat saltintag.

    Det som du beskriver är vad som brukar kallas för hyponatremi och är en allvarlig elektrolytrubbning i kroppen. Vanligaste orsaker är sjukdomar eller som biverkning av olika behandlingar. Även kraftiga kräkningar och diaréer kan ge detta.
    Jag har väldigt svårt att förstå vad detta har att göra med saltets påverkan ur ett folkhälsomässigt perspektiv. Menar du att ett ökat saltintag skulle skydda mot detta?

    Jag tycker fortsatt att det skulle vara intressant att se hur debatten går mellan de lärda, så du får gärna skriva vilka forskare på området som är tveksama om saltets effekter.

    Hade också vara väldigt intressant att veta vad Doc anser, om du läser detta.

  39. Att man vid normala tillfällen skulle drabbas av hyponatremi är ju bara löjligt. Dödsfall i hyponatremi har man sett men då gäller det t.ex. marathon i tropisk hetta där idrottaren bara druckit mängder av vatten och orsakat en dödlig elektrolytrubbning.

    När man kommer under ~130mmol Na/liter i plasma börjar symptom kunna göra sig påminda och direkt farliga nivåer handlar om runt 120mmol/L.

    Angående avsaknaden av människans förmåga att uppfatta saltbrist har jag midre på fötterna men nog tycker jag prefeenser för salt mat ökar när jag svettas mycket, när det är varmt etc. Och likaså en lägre preferens för salt smak när jag ätit mycket salt.

    Bakfylla innebär ju ofta elektrolutrybbning och då får ju vissa rena "cravings" efter salt mat.

  40. Framför allt har vi salt svett, salta tårar och salt urin vilka alla är sätt att göra sig av med överskottssalt. Att när det är varmt och man svettas mycket rekommenderas att dricka mycket vatten och samtidigt hålla igen på saltet är en direkt livsfarlig kombination.

    Hyponatrimi nämnde jag som extremfallet, men redan innan det blir dödligt innebär det ett kraftigt ökat antal dödsfall speciellt bland äldre vid ovanligt varm väderlek, då främst i form av hjärtrelaterade orsaker.

    Jag nämnde det som exempel på att man kan drabbas av saltbrist utan någon tydlig signal att man skall rätta till felet, medan vi har tydliga signaler som törst vid vattenbrist. Jämför med den signalen är signalen för saltbrist extremt svag och otydlig.

  41. Ola
    Svetten är inblandad i kroppens värmereglering och tårarnas funktion är att fukta ögat. Att de innehåller salt är ju inte så konstigt. Det gör ju all vätska i kroppen. Själva saltbalansen regleras enligt ovanstående förenklade system. Att beskriva detta som sätt för kroppen att göra sig av med salt är fel. Det handlar om balans och kroppen kan både öka och minska utsöndring av salt.

    Man kan absolut få saltbrist av t.ex fysisk kraftig fysisk ansträgning i varmt väder. Detta beroende på att det saltreglerande systemet i kroppen tar några dagar på sig innan det ställt in sig. Det finns t.ex. idrottsläkare som rekommenderar att man vid hård fysisk anstragning under lång tid ska äta salttabletter.

    Att detta skulle vara indikation på att vi ska trycka i oss salt i tid och otid köper jag inte. Bara för att du äter ordentlig med salt under vinter så skyddar ju inte detta mot att drabbas av saltbrist om du förlorar mycket vätska en varm sommardag. Kroppen strävar ju hela tiden efter jämvikt. Säger ju heller inget om hurvida ett högt intag av salt leder till högt blodtryck eller inte.

    Eftersom du inte verkar vara intresserad avatt berätta var du har fått din information ifrån och dina kommentarer mest verkar vara dina egna fundering så föredrar jag att lyssna på Nyström som är kunnig på området.

    Minimera saltintaget i den mån som det går!

  42. Jag har min information främst från diskussioner med läkare och forskare, dessa diskussioner finns inte länkbara på nätet vilket innebär att de blir svåra att länka till. Men det finns säkerligen en hel del relevant forskning på området också.

    Dock har jag ännu inte sett en enda studie som visar någon nämnvärd sänkning av blodtrycket genom att minska på saltet och där man inte samtidigt ändrat på någon annan relevant faktor, eller bara valt ut deltagare ifrån den lilla grupp jag nämnde med en genetisk brist i sin saltreglering. Det var ju som du kanske minns utgångspunkten för den här diskussionen.

    Att minskat saltintag skulle innebära någon signifikant sänkning av blodtrycket för någon annan är alltså enbart en ännu icke bevisad hypotes, trots att ganska många studier försökt bevis den och misslyckats. Alltså verkar hypotesen lika misslyckad som hypotesen om det mättade fettets farlighet eller hypotesen om att statiner skulle ha någon signifikant positiv effekt på hälsa eller överlevnad.

  43. Kamelen
    Här är en referens till att mindre salt kan sänka blodtrycket:
    http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=2374

    Och här är en som tycker tvärtom:
    http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2008/08/27/svenska-livsmed...

  44. Ola
    Jodå Kenneth, jag minns mycket väl utgångspunkten för den här diskussionen. Verkar för mig väldigt underligt om dina tankar om saltregleringen kommer från diskussion med läkare och forskare, men må så vara. Tack för diskussionen!

    Tack för länkarna Kamelen. Intressant!

  45. "Jag har också rått många med huvudvärk att först prova med några korn salt som får smälta på tungan vilket i många fall hjälpt i stort sett omedelbart, det gäller speciellt den typen av huvudvärk man kan få vid varmt väder eller av att det är åska i luften." -Kenneth

    Aha, det ska jag testa! :) Led väldigt ofta, nästan dagligen av huvudvärk för några år sedan utan att finna någon riktig orsak. Det fick kallas spänningshuvudvärk. Nu har jag bara huvudvärk ibland, och ofta vid väderomslag. Får se om jag kan spara på värktabletterna ifall saltet fungerar! :P

  46. A friendly anatomy,
    Det skulle kunna vara den typen av huvudvärk ja, värt att prova. :-)

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg