Familjeprat om matens betydelse för kropp och knopp

Mother and kids preparing lunch

Välkommen till det fjärde inlägget i vår serie om familjehälsa, skrivet av vår gästkrönikör Sandra Owe. Förra inlägget hittar du här.

Jag försöker ständigt hitta nya tillfällen och naturliga situationer för barnen att utveckla sin kunskap kring sin kropp och matens betydelse för hälsan. Det betyder inte att jag ständigt förmanar dem och förser dem med abstrakta begrepp eller krångliga termer som mest går att hitta i budskap kring vuxna. För så är det, språket kring hälsa och kost är utvecklat mestadels för en vuxen målgrupp.

Ett tillfälle var fotbollslagets julfika nu i december. Jag föreslog för tränarna att de 25 10-åriga tjejerna är i en ålder då de är mottagliga för att prata om matens betydelse för kroppen – inte minst för en aktiv fotbollsspelare som vill orka hela matchen och längtar efter det där drömmålet. Vi inledde samtalet tillsammans då de själva fick uttrycka sig kring mat. ”Det är viktigt att äta nyttig mat”, var det flera som sa. När jag frågade varför så fick jag mest svar kring vad det är man ska lägga på tallriken. Visst har många 10-åringar idag koll på vad de bör äta och vad som kallas för ”nyttigt”. De nås av samma budskap som de vuxna. Direkt eller från oss.

Min erfarenhet i dialogen med barn är att många har koll på innehållet, men få har vetskap om matens effekt på kroppen och varför man ska äta det ”nyttiga”. När jag ställde frågan till tjejerna om varför och vad kroppen gör med maten så blev det ganska tyst.

Mina bästa tips när det kommer till att samtala om mat och ”nyttigheter vs onyttigheter” med barnen är;

  • Samtala mindre och gör mer. Ja, faktiskt kan vi ha en tendens att prata mycket om våra vuxna ambitioner att äta ”nyttigt”. Uttrycket ”barn gör som man gör – inte som man säger”, kommer väl till pass här. Sänk era egna ambitioner och säkra en matförändring. Visa istället genom att kontinuerligt tillaga, ställa fram, köpa och framför allt – äta själv. Skapa trygghet och en igenkänning i familjen som med tiden kan göra att barnen gör som ni gör.
  • Gå på känsla. Använd vår känslohjärna som verktyg och motivera familjen till matförändring genom att koppla ihop det med en personlig känsla hos var och en. I mitt samtal med fotbollstjejerna kom två känslor upp som exempel. En var att orka spela hela matchen för då ökar chansen att få göra sitt första mål. Många av tjejerna sträckte på sig när deras lagkompis delade sin känsla. En annan spelare pratade om sitt skadade knä som tvingat henne till en längre vila från fotbollen. Längtan till fotbollen är stark och därmed förstår hon vikten av att sköta om sin kropp. Hitta era personliga känslor i familjen och koppla det till matens starka kraft att hjälpa en på vägen att uppnå känslan, eller hålla en dålig känsla borta. Det här är lika gångbart för vuxna som för barn.
  • Undvik ordet ”nyttigt”. För barnen kan det vara just ett tomt ord men något som anses vara rätt. För istället samtalet in på vad innehållet i maten gör för kroppen. Eftersträva samtal om styrka, koncentration, pigghet och glädje i kombination med det som ligger på tallriken. Att även prata om det som anses vara mindre bra för kroppen och hur kroppen reagerar på det, är minst lika viktigt. Gör barnen medvetna om hur de mår och hur kroppen beter sig som en effekt av maten.

Att ändra matrutiner i sin familj är oftast ett långt uppdrag. Låt det ta tid och ta hellre små steg än ett stort rakt in i väggen. Läs gärna mina tips och tankar om förändringsledning i min bok Den friska maten för hela familjen – kostrononauterna visar vägen. Kan beställas från bokbutiker på nätet eller genom att kontakta mig för ett signerat exemplar.

Sandra Owe


Tidigare av Sandra Owe

  • Sockersmarta tips inför årets sötaste helg
  • Den friska maten för hela familjen
  • Vardagsbalans – en stabil grund för ork, energi och lära för livet