Beroendeskapande mat: Mer än bara socker
i Beroende 
SvD hade en ny artikel om beroendeskapande mat igår och den ledde till en mycket intressant diskussion:
Svd: God mat gör att vi tappar kontrollen över vad vi äter
Som Per Wikholm poängterade i en kommentar, beroendeskapande mat handlar inte enbart om socker och snabba kolhydrater. Det finns en viktig lärdom att dra av detta:
Inte bara socker
Så här skriver experten David Kessler i SvD:s artikel:
Poängen är att om socker, som också bara är milt beroendeframkallande, ensamt bar skulden för suget skulle människor tugga bitsocker. Få har den vanan. Men när man lägger till fett, salt, andra smaker, färg, doft, en behaglig känsla i munnen och positiva minnen blir maten god, lättuggad, lättsvald och alldeles, alldeles oemotståndlig.
Beroenden är komplicerade fenomen. Även om socker och snabba kolhydrater (som vetemjöl) verkar ha en särställning – de finns i all processad mat – så är de inte hela förklaringen. Fett är en smakbärare och med lite tillsatt fett kan man göra skräpmaten mycket godare.
Som att röka
Man kan jämföra med cigarettrökning. Visst, nikotin är beroendeskapande. Men för att verkligen bli beroende måste de flesta använda den drogen regelbundet under en tid. Då underlättar det om rökning smakar gott och är lätt tillgängligt och socialt accepterat (eller till och med coolt) i din omgivning.
Om cigarettrökning tvärtom smakade apa och cigaretter var svåra att få tag på och alla dina vänner tyckte det var något som bara hopplösa förlorare sysslade med, då hade du knappast blivit beroende.
Nikotinet är inte hela förklaringen.
Skräpmat
Åter till skräpmaten och godiset. Gör det maximalt gott (lite fett hjälper), ständigt tillgängligt och socialt accepterat och du får de flesta att äta det. I längden får sedan sockret (och mjölet?) känsliga personer att bli beroende. Och feta.
Sockret och stärkelsen, de snabba kolhydraterna, lär vara det skadligaste i godiset och skräpmaten. Men de är inte hela förklaringen till varför vi äter det. De är inte hela förklaringen till att många i längden blir beroende.
Beroende och vanor
Ur SvD:s artikel:
När beteendet har upprepats tillräckligt många gånger fungerar vi som Pavlovs hundar. Vi tar omedvetet in matsignaler från omgivningen som får oss att köpa och äta utan att tänka, även när vi inte är hungriga.
Vanan skapar nya nervbanor i hjärnan som hos barn lägger grunden till ett livslångt mönster av överätande.
Det låter deprimerande, men det fungerar åt andra hållet också. Sluta med skräpmaten länge nog och det blir i längden, till slut, en vana.
SvD: Så bryter du ditt matberoende
Om man undviker socker och stärkelse och istället äter riktig mat (som kött, fisk, grönsaker, smör) så blir det till slut din vana. En vana som i längden brukar ge dig en stark och frisk kropp.
Det är som att sluta röka.
Mer
Vitt begär – Ny bok om sockerberoende
82 kommentarer
Kostråden bör handla om att äta sådant som gör att kroppens/ hjärnans regleringssystem för hunger/ mättnad behålls intakt, så att vi inte behöver hålla reda på kalorier och energiprocent.
Jag håller i stort sett med dig i inlägg 49. Slv betonar ju också att man skall äta varierat och det hade jag missat.
När jobbstressen tog överhanden åt jag alldeles för ensidigt och alldeles för mycket spannmål.
Att spannmål skulle vara så nyttigt hördes ju från många håll. 6-8 skivor bröd kampanjen kom ju från Brödinstitutet.
Jag som började äta råa rågflingor redan vid 2-3 års ålder och som åt havregryn med sirap och mjölk när jag kom hem från skolan överkonsumerade spannmål långt före musslieran.
Nu äter jag 50 gram bröd med hela korn 1-2 gånger per dag. Gröt någon gång ibland.
Under ett antal år när jag dessutom hade ett skrivbordsjobb så blev gröt eller flingor till frukost. Smörgås till andrafrukost. Smörgås när jag kom hem efter jobbet och sedan spannmål innan jag gick och lade mig också.
Alldeles för ensidigt och för energirik mat för en skrivbordsmänniska och absolut inte i enlighet med kostråden som säger att man skall äta lagad mat på kvällen och att man skall äta varierat.
Det hade verkligen varit bra om det funnits små färdigrätter med rena ekologiska livsmedel. Då hade jag hellre ätit det.
Du missar att vi kan äta alt om vi har en fungerande aptitreglering, och utan insulinresistens så får vi inte höga nivåer av insulin när vi äter kolhydrater.
Att dom som äter paelo mår bra är en till paradox.
Den som lider av insulinresistens och
har fel på setpointen mår bättre av att utesluta kolhydrater.
Hur menar du att det är en paradox att de som äter paleo mår bra?
Och hur ska man äta om man helt utesluter kolhydrater???
Det är en sanning med stor modifikation att det bara var det privata Brödinstitutet som låg bakom 6-8 brödskivor-kampanjen. Socialstyrelsen var informerad upp till generaldirektörsnivå och dess expertkommitté hade i förväg fått ha synpunkter på kampanjens formulereing i detalj. Har själv inför researchen inför boken "Ideologin och pengarna bakom kostråden" suttit på SoS arkiv och gått igenom protokoll där expertkommittén hade synpunkter på formuleringarna i Brödinstitutes kampanj ned till sådan detaljnivå att de diskuterade om bröd skulle omnämnas i bestämd eller obestämd form.
#53 Karl
Nej, jag tror inte alls längre på att folk med fungerande aptitreglering kan äta allt. Spannmål (och vete i synnerhet) har ett så brett spektrum av olika antinutrienter, gluten, gliadiner, lektiner, fytiner m m att det inte är förenligt med långsiktig hälsa för en endaste människa på jorden (bland spannmålen förefaller ris, majs och möjligtvis havre vara något mindre ohälsosamt).
Jag vet ju att dom som äter LCHF äter väldigt olika men vet du om det är vanligt att man känner sig väldigt mätt när man äter LCHF?
Jag tappar energin och känner mig trög och tung om jag känner mig för mätt. Jag vill känna mig mätt men i hjärnan och inte i magen om du förstår vad jag menar.
Är det för mycket fett i maten är jag seg hela eftermiddagen.
M.a.o. menar du at vi människor kan äta hur mycket kohlydrater som helst um vi inte lider av insulinresistens och har fel på setpointen. Helt konkret fråga til dig. Menar du:
At vi är altätande?
Kan vi bara skufla i oss whatever av chips, godis m.m.?
Och det utan at bli sjuka?
Vil evnt. faran för insjukande försvinna när forskningen löser utfordringarna med insulinresistens og setpoint-fel?
Hela diskusjonen om vad vi är anpassad til å äta, bryter den ihop när/om forskningen någon gång hittar facit´n.
Jag vet inte.
Personligen har jag kunnat känna mig väldigt däst/ illamående när jag ätit kombinationer av spannmål/ socker och fett. Typ pizza, gräddtårta, sötare chokladmousse.
Den stora skillnaden för mig handlar inte om mättnad utan om hunger. Jag kan konstatera att jag är hungrig, men jag kan fortfarande tänka och vara trevlig mot min omgivning.
Många upplever sig ju sega under omställningen (ett par veckor kanske). Andra mår bättre med lite mer kolhydrater även senare - men då kan man ju skippa skräp och spannmål i alla fall.
Jag trodde jo at evolusjonen sa oss at vi idag spiser på et vis (sätt) som är en påfrestning för kroppen. Og at vi derfor har nytte av å se tilbake på vår mera "opprinnelige" kost, inte minst för at forstå vad vi är anpassade til.
Menar du at framtiden kanskje vil ge oss "instrumenter" som kan forsere vår anpasning til eks. dagens kosthold, kort/enkelt uttrykt då vi nog alla inte tycker at dagens kosthold är något å ropa hurra for. Mvh.
"Spannmål (och vete i synnerhet) har ett så brett spektrum av olika antinutrienter, gluten, gliadiner, lektiner, fytiner m m "
Alla blir inte sjuka av det och då kan dom hålla vikten, det viktiga är att dom som inte tål det utesluter det i sin kost.
Vad som är bra mat handlar inte bara om kolhydrater, det är bra att du tar upp fler viktiga saker.
Jo, jag tror att alla på sikt blir sjuka av det...det är bara en fråga om tid och genetik. 1/3-del av befolkningen får antikroppar i tarmen (konstant inflammation) av gluten. Gliadinerna stimulerar hjärnans belöningscentrun till överätande. Lektiner minskar proteinupptaget och gör tarmen läckande och orsakar autoimmuna sjukdomar, fytiner minskar mineralupptaget. Vissa människor kan säkert härda ut längre med spannmål än andra men nyttigt eller ofarligt är det nog inte för någon.
Letade just efter bra info om Leaky Gut (Läckande tarmar) för att kunna besvara #60 karl, men du hann nämna det först. :-)
Jag lärde mig massor om Leaky Gut från Robb Wolfs "The Paleo Solution" ...
Kan du cykla 30 mil kan du springa 2mil... brukar jag svara, o då blir dom ganska tysta
hur många sjukdagar på 35 år ? jag har haft 2. då blr dom ännu tystare :)
Svante
Den va bra :mrgreen:
Om du nu har rätt i det du sa så är det frågan om det är kolhydraterna i brödet som gör folk sjuka eller om det beror på det du sa.
Du säger själv nu att LCHF inte var hela sanningen.
Det är nog dags att förändra kostdebatten en del. Livsmedelsverket har givetvis inte rätt, men fel fanns i påståendena om LCHF.
En pudel om vad som är orsaken till insulinresistens vore en bra början.
Givetvis så tål insulinresistenta inte kolhydrater så bra.
Tror inte folk ogillar fysisk aktivitet. men många har hört det för mycket. jag själv har förut hävdat att spring fem sex mil i veckan så blir du inte överviktig ( men innan du blir det ) om du sen blivit överviktig så är det inte lika enkelt att ta bort kilona med motion. har flera småfeta kompisar i cykelklubben o dom tränar 10 tim i veckan. Har kommit till insikt Lchf gör underverk. men att gå ner mycket med träning o vanlig kost är supersvårt. Rözzner ska man inte lyssna på.
Må fett bra Svante
Svante
Men faktum kvarstår, vår kropp är skapt för fysisk aktivitet, med fördel på en lågintensiv nivå. Och jag tror många här som eftersträvar en hälsosam livsstil, med eller utan viktminskning, skulle må ännu bättre om fysisk aktivitet med "lagom" intensitet framställdes som en del i en hållbar, hälsosam livsstil. Jobbar som instruktör och coach och skulle gärna rekommrndera mina klienter att följa denna blogg, men gör det inte just för att massor av trådar förringar fysisk aktivitet som en del i en hälsosam livsstil. Kosten är viktig och LCHF hjälper många, men det behöver ju inte utesluta att det finns saker som är bra. Ibland kan 1+1 bli 3:-))
Jag håller med dig om det fina med fysisk aktivitet. Själv har jag nu börjat motionera lågintensivt efter ett längre uppehåll (sedan 70-talets mitt).
Jag har en liten fundering kring motion och viktnedgång för oss som är insulinresistenta. Jag märker att mitt blodsocker går ned kraftigt efter en längre promenad. Det borde ju betyda att det blir mindre insulin kvar i kroppen som kan lagra fett?
Ett par trevliga effekter som LCHF har på mig är att jag inte blir hungrig efter ett motionspass och att lederna känns så skönt väloljade.
#74 Jag är väldigt positiv till kolhydratreducerad kost, dock rekommenderar jag inte alla strikt LCHF;-) Jag har en hemsida men när jag skriver den här försvinner inlägget?
den är marieljung . se men utan mellanslagen
Svante
Forskningen är långt ifrån överrens på den punkten (e de det om något...)
Finns ganska mycket forskning som visar att hård träning ökar kortisolnivåerna i kroppen vilekt leder till ökad stress (och vikt) istället för som det var tänkt, stressreducering och viktminskning.
En suverän bok om det har skrivits av Phil Maffatone, minns inte vad den heter (tur att google finns)
Givetvis är den totala förbränningen högre vid högintesiv träning, vilket gör att det förbränns mer både kolhydrater och fett. Men hur många tror du orkar springa i hårt tempo en timme? Jag orkar, men många av mina klienter blir lika trötta av en för mig lugn promenad som jag blir av en timmes löpning. Att säga åt dem att ge sig ut att springa är lika dömt att misslyckas som att säga åt dem att bestiga Mount everest.
Vi är kanske 10% av befolkningen som gillar att bli riktigt trötta ( jag är en) och jag är övertygad om att många av "oss" självmedicinerar via träningen för att höja dopaminhalterna i hjärnan (min egen helt ovetenskapliga tanke) . Tyvärr så är det vi som blir instruktörer/coacher och tror då att alla är som oss, när vi faktiskt är en minoritet. Och att tro det är lite som att säga att alla som är överviktiga har dålig karaktär och är lata...... det är inte bara maten som påverkar vår hälsa.
Rätt mat och måttlig motion samt balans i tanken gör oss friska, starka och harmoniska;-)
#77 Det var så lite så, du är välkommen in dit. Bor du i närheten kanske vi ses på något pass;-))
Nja, det där stämmer ju inte riktigt. För efter en viss procent av syreupptagningsförmågan, säg ungefär 65% (-75% för vältränade) av VO2, så börjar andelen fettförbränning att minska ordentligt till förmån för ytterligare ökad glykogenförbränning. Syretillförseln är den begränsande faktorn och när effektkravet (energi/tidsenhet) blir för stort för att fettförbränningen ska hinna med så använder kroppen mer och mer av det till mitokondrierna levererade syret till glykogenförbränning istället.
Blev kanske lite rörig text det där, men den här figuren visar sambandet väldigt tydligt:
http://media.traningslara.se/2008/09/fettvsintensitet.png
Mer komplett beskrivning finns i själva artikeln. http://traningslara.se/fysiologi-del-v-aerob-metabolism/
http://www.youtube.com/watch?v=laY7zzMCBLM
http://www.youtube.com/watch?v=A7M_mqXzpr8