Om sockerberoende i SVD
- Sören Gyll: ”Jag var svag för efterrätter”
- Sött och fett som knark för hjärnan
- Så funkar socker- och fettberoendet
Nog finns sockerberoende allt, men hur är det med fettberoende? Lite fett blandat med massor av raffinerade kolhydrater (ex. bullar, choklad), visst. Men jag har aldrig hört talas om någon som blivit beroende av rent fett. Har du?
Mer om beroende idag: Vitt begär – Sockerberoende i fokus
125 kommentarer
Räknas smör som rent fett? Skulle vara det i så fall då...
Om det var en kommentar till mig så var det så att jag blev trött på att äta så ensidigt som jag gjorde. Att jag åt för ensidigt berodde på att jag var onödigt strikt och min utbrändhet gjorde att jag inte orkade laga riktig mat utan det blev makrillburk eller hårdkokt ägg med majonnäs alltsom oftast.
Nu är jag på banan igen (efter att ha gått upp 12 kg på 12 månader) och har hittat maträtter och bakverk ibland (med kokosmjöl och sukrin bl.a) som passar mig. Jag har lärt mig mer helt enkelt.
Dessutom har jag lärt mig att jag inte tål särskilt mycket kolhydrater.
Jag har startat en blogg. Följ mig gärna där ^^
http://annikadahlqvist.com/2011/08/23/sockret-gav-honom-skrumplever/
Om man kan bli fettberoende - hur ska LCHF förhålla sig till det? Kan bli spännande!
Nu är vi ju inte råttor. Jag har inte snackat med någon råtta nyligen men jag inbillar mig att vi människor kanske har en något mer förfinad smak ;)
Klart att man kan! Det kallas för religion. ;)
Att påstå att kombinationen av fett+socker skulle vara lika beroendeframkallande som heroin är bisarrt, oavsett hur mössen beter sig. Jag betvivlar inte att mat kan ge upphov till beroende i viss utsträckning men att jämföra det med tunga narkotiska preparat kan endast en "skrivbordsforskare" göra. Någon som har erfarenhet av tungt missbruk inser fort hur löjlig jämförelsen är.
Har du någon erfarenhet av svårt sockerberoende?
Hört talas om läsk? ;)
Oavsett vad denna studien visar om möss så verkar sockerberoende vara mycket vanligt hos människor, medan jag ännu inte hört talas om ett enda fall av fettberoende.
Pga att jag aldrig hört talas om någon som är fettberoende (fett i sig själv), hoppas jag därför att denna studie granskas. Exv. om experimenten socker vs fett är jämbördigt utförda. Om de är jämbördigt utförda, vad skulle fettberoendet (hos mössen) kunna bero på - exv. kan omega6 vara mer beroendeframkallande (som jag skrev i min #16, och jag såg precis nyligen att Annika Dahlqvist på sin blogg har kommenterat just om omega6). Likaså hoppas jag att andra forskare som tidigare visat på sockerberoende (djurförsök + människor) intresserar sig för att visa om fett verkligen är beroendeframkallande, och också om det i sånt fall gäller samtliga typer av fett osv. Skulle vara både intressant och viktigt. Lite Popper - verifiera/falsifiera!
Sedan brukar jag äta smör direkt ur byttan men det är inte i större mängder :P Har gjort sen jag var en liten knodd.
Om jag baserar min kost på kolhydrater så vill jag äta ofta, helst varje timme. Jag vaknar även minst en gång nattetid med ett olidligt sug då jag mer eller mindre utan eget medvetande raglar ut i köket för att hitta något att äta, ju sötare desto bättre, riktigt medveten blir jag inte förrän magen är full.
Om jag baserar kosten på fett så har jag inga problem att äta en eller två gånger per dygn. Jag kan fortfarande bli riktigt hungrig någon enstaka gång, men inte värre än att jag kan vänta en timme medan köttet tinar upp och sedan laga det väl med smör och grädde. Fler än jag som har liknande erfarenheter?
Jag var helt i händerna på kolhydratberoendet innan jag konverterade till LCHF. Slukade smörgås efter smörgås efter kakor när jag kom hem från jobbet. Det är slut med det nu,
och som sagt, det är inga problem med att vänta på middagen nån timme extra. Har inte det där panikhungern längre. Underbart skönt.
Jag - 46 år - har nyligen justerat min redan tidigare relativt hälsosamma diet i riktning LCHF (utan att vara die hard), vilket betyder:
- socker lämnade jag bort 2006 efter att ha läst "Sockerbomben"
- äter nästan bara "långsamma" kolhydrater om jag måste äta kolhydrater
- äter aldrig endast "snabba" kolhydrater; exempelvis aldrig en bakelse utan att först äta exempelvis ett fullkornsbröd, eller "riktig mat"
- vid morgonmålet har jag övergått från "vanlig" youghurt (2,5 % fett) till turkiskt eller grekisk dito (10 - 17 % fett)
- vid lunch tar jag mycket litet kolhydrater, dvs. potatis, ris eller pasta
- övergått till smör och lämnat andra fett-/ margarinblandningar
- äter regelbundet 3 gånger per dygn
Resultat:
Mitt BMI var redan tidigare 21,7 (192 cm/ 80 kg) och hälsan god, så det var inte orsaken "till att prova". Men allt har nu blivit "ännu bättre":
- Blodsockret / humöret blivit jämnare
- Magen blivit lugnare och "plattare"
- Snabbt påkommande hungerskänsla /"sug" har försvunnit
- Vanlig hungerskänsla minskat, fast jag äter mindre
- Godissug har jag inte haft på åratal
Jag tror att resultaten ovan kommer av ökat fettintag och minskat kolhydratintag. Åtminstone funkade det så för mig.
Dags att dra några slutsatser kring detta faktum kanske?
Satt på en information som heter Hälsokörkortet kring bl a kost och människan som leder detta säger att man ska ersätta godis med torkade frukter... som ju bara är koncentrerat socker, fruktos dessutom och i praktiken enbart just precis godis!
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/god-mat-far-oss-att-tappa-kontrolle...
Alla människor är beroende av fett. Utan fett fungerar ju inte kroppen så påståendet/frågeställningen är märklig tycker jag
Du tar chips som exempel. Det kan vara så mycket mer än kolhydrater som triggar igång överätandet, t ex viss konsistens hos ett livsmedel oavsett energifördelningen. Läs här om en lång kamp och många nya insikter under resans gång. http://njutmat.blogspot.com/2011/06/matmissbrukhetsatningsstorning-de...
Ja, det var ett bra exempel. Men jag tror ändå inte att det är kolhydrater generellt som är beroendeframkallande, utan i så fall om de är raffinerade eller på något annat sätt icke-naturliga. Tror inte det finns lika många som är beroende av potatis, morötter och frukt, som det finns personer som anser sig vara beroende av bröd, godis och kakor.
T o m saft verkar det vara svårare att bli beroende av än av läsk? Eller är det bara så att det inte var så vanligt att dricka saft förr, som det är vanligt att dricka läsk nu?
Har aldrig bakat det men nog känns det som om det vore fett i den.
Skönt och läsa att någon är vid sina sinnes fulla bruk här!
Läste förresten i senaste "Mersmak" (Coops/KF:s tidning) att krönikören/matinspiratören Sara Begner skrev "Nu är det fritt fram för smör enligt LCHF och då passar jag på att baka croissanter"...
Även om hon la till att det "kanske inte är helt LCHF-riktigt". Nä, kanske inte, utan ett tydligt exempel på feltänk...
Croissant-Beroendeframkallande, Smör-Inte beroendeframkallande
(LITE roligt är det att Sara har en blogg som heter "Alltid hungrig"...)
Har du någon erfarenhet av verkligt beroende? Då borde du rimligen förstå skillnaden mellan ett psykiskt och ett fysiskt beroende, särskilt om du vill att man ska ta dig på allvar i din läkarroll.
Jag tror att jag ska börja använda psykiskt socker i barnens glass, tack för tipset!
Om jag äter kolhydrater så känner jag ett sug efter socker/godis. Det är som en rastlöshet, en oro i kroppen. Jag kommer på mig själv med att tänka att "idag är det tisdag, det kanske vi ska fira med en kexchoklad" fast jag har bestämt mig för att inte äta godis. Sådana tankar kommer hela tiden och jag måste hela tiden aktivt säga nej till mina omedvetna tankar. Dålig karaktär? Absolut, det har jag OCKSÅ.
För mig är dålig karaktär när jag är sugen på någonting och inte orkar avstå. Sockerberoende för mig är när jag äter socker fast jag inte vill ha. Sockerberoende för mig är när jag köper 200 gram choklad, äter 100 gram, mår illa, väntar tills det värsta lagt sig och sen äter resten, för att hjärnan inte tycker att det räcker riktigt ännu.
När jag äter LCHF så slutar hjärnan övertala mig att äta godis. Det blir "tyst". (Alltså jag hör ju inte röster, men jag får inga automatiska ät-socker-tankar).
Sen äter jag LCHF ett tag, mår bra och sen tänker jag (idiot som man är) att nu är det bra, jag har kontroll på det här, klart jag kan äta tårta på kalaset. Äter tårtan, det går bra. Fortsätter med LCHF. Äter lite bröd på fredagen. Det går bra. Provar dotterns lördagsgodis utan att känna sötsug. Håller på så nån vecka, lite potatis ibland o.s.v. Sen bara PANG. Så är beroendet tillbaka. Helt sjukt egentligen. Och då firar vi tisdagen med en kexchoklad... eller äter upp barnets haloweengodis när hon har somnat...
Jag funderade också på om det inte kan finnas skillnad på olika typer av beroende. En narkoman som slutar får ju hemska fysiska abstinenssymptom medan någon som slutar med socker inte får det.
Därmed inte sagt att det är så lätt att sluta med socker.
Min nuvarnde ståndpunkt i denna debatt är att Taubes kolhydrat-insulin-hypotes är överförenklad och viss mån kanske rent felaktig som ett orsakssamband till varför överätande och fetma uppstår. Jag tror att effekterna på hjärnans belöningssystem spelar en avgörande roll men jag tror att Guyenet har fel när han inte ser sockrets och kolhydraternas särställning i detta. Även om såväl människor som möss har ett liknande belöningssystem finna det all anledning att tro att dessa är olika kalibrerade mellan en kött&gröntätare som människan och en fröätare som musen.
I dagens SvD-artikel som länkas till i #26 uttalar sig David Kessler. Han gör jämförelsen mellan beroendeproblematiken med nikotin i cigaretter och socker i maten på ett sätt som jag tror ligger närmare sanningen, citat ur artikeln:
"Poängen är att om socker, som också bara är milt beroendeframkallande, ensamt bar skulden för suget skulle människor tugga bitsocker. Få har den vanan. Men när man lägger till fett, salt, andra smaker, färg, doft, en behaglig känsla i munnen och positiva minnen blir maten god, lättuggad, lättsvald och alldeles, alldeles oemotståndlig."
Min nuvarande ståndpunkt är att det ligger mycket i Kesslers resonemang. Socker är en nödvändig förutsättning för överätande. Det jag skulle tillägga är att glidinerna i spannmål, framförallt vete, sannolikt spelar en minst lika viktig roll för effekterna på hjärnans belöningssystem och överätande (Läs Dr William Davis bok Wheat Belly).
Ungefär så! Jag ber härmed om syndernas förlåtelse till alla rättrogna LCHF:are som ser GCBC som den heliga skrift och Gary Taubes som guds son ;-)
Ja, det har jag.
Vidare: Varför skulle inte sockerberoende kunna vara fysiskt? Och vad säger att psykiska beroenden (som spelberoende) nödvändigtvis skulle vara mindre svåra för den drabbade?
"Någon som har erfarenhet av tungt missbruk inser fort hur löjlig jämförelsen är."
Vad gäller sockerberoende och alkoholberoende så har detta ett samband och omvittnat för mig av människor som jobbar med alkoholberoende människor.
Har dom nästintill blivit av med ett problem så gäller det sen ofta att arbeta med nästa problem. Dvs. Sockerberoendet och blanda inte in fett här....... Eftersom Rössner inte förstått detta så lyckades han aldrig på sin överviktsklinik och han fortätter predika sina gamla teser som inte håller.
Rössner utredde även sockerproblematiken för några år sedan och kom fram till att det inte existerade. På ett sätt har ju Ingvar utrett det i sin bok Hjärnkoll och kommit fram till att det existerar. Men det är ju en försiktig man på ett sätt och ingenstans i hans bok var ordet LCHF med! ;)
Även Erlansson-Albertsson har skrivit om detta i en av sina senare böcker!
När jag flyttade hemifrån och gick och handlade så blev jag ofta sugen på godis. Då bestämde jag att ok, om du fortfarande är sugen på godis när du ätit lunch då får du äta det.
Det var ju högst en gång på 100 som jag fortfarande var sugen när jag ätit lunch.
Det första man måste göra för att bli av med sug efter snabba kolhydrater är att enligt min mening att planera så att man äter mat innan hjärnan blir i akut behov av energi.
Beroende är förstås ett komplicerat fenomen med många beståndsdelar. När det gäller vanlig fetma kan det dock vara enklare.
Med andra ord: den goda och socialt accepterade skräpmaten är beroendeskapande av många skäl. Innehållet av raffinerade kolhydrater höjer sen insulinet, vilket i längden ger leptinresistens och gör känsliga feta.
Sammanfattningsvis kan alltså Guyenet och Taubes ha delvis rätt båda två, dvs de ser båda varsin del av problemet.
Jo, det är ungefär min bild också...men fruktos och spannmål, framförallt vete verkar mer och mer ha en särställning i problematiken medan oraffinerade kolhydrater i rotfrukter och stärkelserika rotknölar verkar vara ett mindre problem.
LCHF-rörelsen måste på sikt närma sig en vettig förklaring på Kitawa- och Okinawa-paradoxerna, att männsikor med ett högt intag av oraffinerade kolhydreter inte blir feta och drabbas av västerlänska sjukdomar...och samtidigt konstatera att tillsatt socker (fruktos) och spannmål (framförallt vete) är minsta gemensamma nämnare för alla fetmaepedimier som inträffat.
USA: 200 liter per person och år
Mexiko: 151
Irland: 121
Norge: 116
Tyskland: 106
Storbritannien: 90
Danmark: 90
Sverige: 76
Finland: 57
http://www.aftonbladet.se/halsa/cancer/article10990663.ab