Jag bestämde mig för att testa Viktväktarnas amerikanska onlineprogram och anmälde mig idag. Inte för att jag har någon vikt att gå ner, jag ville bara se hur ett så stort viktföretags online-verksamhet ser ut.
En liten detalj: dagens recept är chokladkakor, med största ingrediensen chokladkak-mix, vilket främst innehåller socker och mjöl.
Dagens recept? Det är inte fortfarande 1 april väl?
Det jag fick av Viktväktarna var en fullständigt störd kropp och ett sötsug som jag inte rådde på. Jag har alltid gillat sött men efter under första bantningsförsöket hos dem klättrade det upp till en nivå som bäst kan jämföras med att ha huvudet full av bin som surrar "godisgodisgodisgodisgodis" från tidig morgon till sen kväll i 20 års tid. Hur kul som helst.
Det sötsuget som i sin tur ledde till att min vikt stadigt klättrade uppåt hur jag än försökte vara ståndaktig och mumsa fiberfyllda knäckebröd och jympa. Skam och skuld och en stor portion självförakt för min svaga vilja. (Samt ett antal smågräl med min man som avskydde att alltid behöva snåla med smöret i matlagningen..)
Jag vill bara kasta hundbajs på deras skyltar när jag ser dem. Sorry.
ViktVaktarna har inget med folkhalsa att gora, de ar ett vinstdrivande foretag utan moral som utnyttjar folks okunskap !
Har själv gjort två vändor där och visst, jag gick ned i vikt (lite för snabbt) och gick upp allt plus lite till igen. Never again.
Om vi betänker det ovanstående lite närmare, kan vi ställa oss några grundläggande frågor:
1. Vad är Heinz för ett bolag? Är de verkligen lämpade att bedriva viktminskning? Är de trovärdiga med tanke på sin huvudsakliga verksamhet (t ex produktion av ketchup och sockrade söta såser)?
2. Om ett investmentbolag som Invus köper upp Viktväktarna, vill de då att kundtillströmningen är konstant eller helst ökar år för år? Med andra ord: vill ett investmentbolag tjäna mer pengar och göra aktieägarna rikare eller är deras affärsidé att göra alla smalare så att de därmed sågar av den gren de sitter på och följaktligen förlorar ekonomiskt på det?
3. Vad är det huvudsakliga syftet med en börsintroducering av Viktväktarna? Har det något med vinstintressen att göra, eller är det enbart i syfte att gagna mänsklighetens kamp mot fetman?
Naturligtvis vill inte Viktväktarnas största ägargrupper att deras kundkrets blir mindre, de vill med andra ord inte ha färre feta människor i världen eftersom de då kommer att tjäna mindre; de är ju trots allt en vinstdrivande verksamhet som ska generera ökade intäkter. Alla borde bojkotta detta företag med omedelbar verkan eftersom de är synnerligen oseriösa och använder sig av desperata människors längtan att gå ned i vikt i syfte att tjäna miljarder. Ett mycket oetiskt, omoraliskt och samvetslöst företag som vi klarar oss alldeles utmärkt utan.
Sen ett litet inlägg angående viktväktarna. Givetvis vill de tjäna pengar, därav all beroendeframkallande skitmat. Men som Mi skriver finns det de som lyckas. Har ett perfekt exempel på en i min närhet som lärt sig vilken typ av mat som mättar henne, är näringstät och kalorisnål. Det tillsammans med dagliga promenader håller henne i form. Jag hade lagt till tung styrketräning ett par-tre gånger i veckan.
Men välj inte kategoriskt bort kolhydrater p g a att lchf fungerat för viktnedgång. Lägg till lite potatis och minska lite på grädden. Ägg och kaviar på kung markattas rågbröd är inte bara jävligt gott, det är även riktigt bra mat som bygger muckler.
Det är skillnad på kolhydrater och kolhydrater.
Men jag förstår inte denna aversion till träning och motion. Rådet jag gav honom tar inte mycket tid och att våga bli trött är något man lär sig. Skippa bilen så mycket som möjligt plus en daglig promenad i 45 min, 3 * 45 min i veckan på gymmet och 30 min en gång i veckan på något rejält pulshöjande.
Det är så man lägger liv till sina år.
Jag känner däremot ingen som HÅLLIT vikten med hjälp av eller efter viktnedgången hos Viktväktarna. Jag hör själv dit...
Det jag fick av Viktväktarna var en fullständigt störd kropp och ett sötsug som jag inte rådde på. Jag har alltid gillat sött men efter under första bantningsförsöket hos dem klättrade det upp till en nivå som bäst kan jämföras med att ha huvudet full av bin som surrar "godisgodisgodisgodisgodis" från tidig morgon till sen kväll i 20 års tid. Hur kul som helst.
Det sötsuget som i sin tur ledde till att min vikt stadigt klättrade uppåt hur jag än försökte vara ståndaktig och mumsa fiberfyllda knäckebröd och jympa. Skam och skuld och en stor portion självförakt för min svaga vilja. (Samt ett antal smågräl med min man som avskydde att alltid behöva snåla med smöret i matlagningen..)
Jag vill bara kasta hundbajs på deras skyltar när jag ser dem. Sorry.