Viktkampen för kvinnor 50+

Varför kämpar så många kvinnor över 50 med sin vikt, även på LCHF?

Jacqueline Eberstein arbetade nära dr Robert Atkins (mannen bakom Atkins-kosten) under tre decennier och hon har massor av erfarenhet av att behandla människor med dessa problem.

På lågkolhydratkryssningen 2015 höll hon en föreläsning i ämnet. Sedan satte vi oss och pratade om det och hon delade med sig av sina bästa råd. Se utdrag ovan – tryck på CC för svensk text – och se hela den längre intervjun på medlemssidorna:

Viktkampen för kvinnor 50+, hela intervjun

Mer

Medlemskap är gratis att testa en månad tillsammans med fler videokurser, intervjuer, frågor och svar, filmer, med mera

Mer video

Foxbrenner

De 5 bästa tipsen för viktenivey

6 kommentarer

  1. hejafbk
    Har skrivit om detta förr men det kan upprepas.

    Är numera 60+ (suck) men det var jag inte när jag började min LCHFresa för snart 4 år sedan.

    Gick ut stenhårt med båda att lära mig vad jag kunde äta och vad jag skulle låta bli. På 5 månader hade jag reducerat min vikt så att jag kände mig nöjd, det blev drygt 15 kg mindre på vågen och jag behöver inte gå ner något mer, i så fall skulle jag bli mager.
    Att motionera var inte mitt intresse så det blev minimalt med motion, det var med maten jag gjorde ändringar , bort med pasta, bröd, ris och lite annat opassande, åt ganska bra redan innan LCHF men tydligen blev det för mycket kolhydrater eftersom jag ständigt ökade på vågen innan jag ändrade beteende.
    Nåväl min vikt blev helt OK och jag har samma vikt i dag :) som när jag efter 5 månader plötsligt slutade att gå ner, min kropp hade kommit till idealvikten, nu väger jag som när jag var i trettioårsåldern.
    Övriga fördelar - slutade med blodtrycksmedicin,
    slipper den så vanliga tröttheten efter maten,
    blir inte hysteriskt matt när det gått några timmar efter en måltid,
    behöver inte äta lika mycket och ofta som förr.
    Oväntat resultat var att jag inte längre har eksem som behöver smörjas med cortison.

    Lev väl :)

  2. Åsa
    Vetenskapens värld ska tydligen handla om hur styrketräning kan motverka demens. Det ska bli intressant att titta på. Sänds i SVT på måndag.
  3. Irene
    Var smal tills jag var 35 sen gick jag upp nästan 20 kg. Kommer nog aldrig gå ner igen så det hon säger stämmer. De hyllor som är tomma i affären är kakor och färdig mat osv. Vi är många som lever så .
    Svar: #4
  4. hejafbk
    I så fall - skulle jag vara undantaget som lyckades?
    Jag tror att många kan lyckas men man måste ha kunskap och vilja att härda ut.
    Kunskap kan man få genom t ex genom att läsa böcker av Andreas, Skaldeman; Litsfeldt, Hexeberg, Dalqvist med flera.
    Många böcker finns på bibliotek så man måste inte köpa.
    Lev Väl :)
  5. Åsa
    Är det inte dags för oss kvinnor att sluta ägna oss åt viktnoja och börja acceptera att livet sätter sina spår i våra kroppar?
    50+ och några graviditeter på det så är det väl inte så underligt om vi inte ser ut som sjutton längre?
    Lev väl!
    Svar: #6
  6. hejafbk
    Det är inte viktnoja som fick mig att vilja få ner i vikt, det var högt blodtryck som tvingade mig att äta piller, ett pillerätande som jag mådde psykiskt dåligt av.
    Dessutom mådde jag rent allmänt inte så bra eftersom jag blev hindrad av min vikt , och jag var inte glad längre.
    Det är bra om man vet vilken mat som fungerar bra i kroppen och som gör att man slipper onödigt pillerätande. Jag har även diabetes i släkten och därmed ökad risk för att själv få det.
    Jag ser inte ut som när jag var tonåring för då behöver jag få bort 10 kilo till och det är inte nödvändigt ens för att ha en bra hälsa.
    Att slippa äta blodtrycksmedicin måste vara lika bra som att slippa diabetesmedicin som många gör efter koständring.

    Lev väl och ta hand om er :)

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg