Tre år senare
i Diabetesberättelser 
Bild: Lotta Bruhn
Jag fick ett mejl från Ulla Holmgren, som ätit LCHF-kost sedan 2007.
Mejlet
2007 var jag en mycket trött, kraftigt överviktig och sjuk kvinna (60+). Jag hade redan fått diagnosen astma och kol, mina leder värkte väldigt, jag var väldigt deprimerad och medicinerade för de olika sjukdomarna. Jag hade kraftiga blödande eksem under fötterna, inga naglar växte och jag hade dåligt tunt hår. Då fick jag diagnosen diabetes ovanpå allt det övriga.
Nu tyckte jag att det var nog med elände och vägrade medicinera mot diabetes. Naturligtvis blev jag ovän med diabetessköterskan som tyckte att jag bla skulle äta Becel och låtsas att det var smör, hallå!! Någonstans i mitt undermedvetna dök ett reportage upp som jag läst av Dr Annika Dahlqvist och letade så småningom upp tidningen.
Nu började mitt nya liv. Jag fick äta den godaste mat man kan tänka sig, jag njöt, livsandarna återvände verkligen. Efter 3 månader fick jag tagit ett nytt Hba1c och då var allt normalt igen och har varit sedan dess, alltså diabetes 0. Mitt eksem försvann nästan omgående, min vikt började dala som en ren bonus, jag fick långa fina naglar och mitt hår blev mycket bättre för att inte tala om hyn, ojoj, den behöver ingen kräm längre. Min värk blev bättre men har ibland väldigt ont, Artros ger sig kanske inte så lätt.
Vid ett läkarbesök för någon vecka sedan ifrågasatte en ny läkare om jag verkligen hade kol eller astma, han kunde inte höra något på mina lungor. Hm… jag erkände att jag lagt bort även de medicinerna för ca 3 år sedan men att ”min” läkare hävdat att jag skulle ta dem dagligen. Idag fick jag mitt svar, jag har ingen kol, ingen astma och trots att jag (tyvärr) är storrökare så klarade jag spirometrin med glans. De var mycket förvånade eftersom min journal ju mest innehåller sjukdomar som jag idag inte har. Jag tackar kosten för det och naturligtvis min envishet att äta rätt, det räcker ju inte bara med råd, man måste ju kämpa på själv.
Jag har alltså fått otroliga hälsovinster genom att lägga om min kost och som en bonus, 30 kilo i viktminskning. Jag säger bara tack till alla som går i bräschen för denna kost och kan jag så kan alla förbättra sin hälsa avsevärt och kanske bli av med lite övervikt. Jag är mer än nöjd, mätt och belåten.
Min kommentar
Intressant att lungbesvären försvann även vid lungfunktionsundersökning (spirometri). Det är vanligt att folk rapporterar att tidigare astmabesvär försvinner efter en tid på LCHF, särskilt de som gått ner mycket i vikt.
KOL är vanligen en rökskada i lungorna. Det bör inte kunna gå över helt, så kanske var det en feldiagnos. Kanske var det mest astma från början. Rökstopp är mig veterligen det enda som bromsar upp försämringen rejält vid KOL. Men vem vet säkert?
Tidigare intervju
Ulla Holmgren är för övrigt kvinnan som kom på namnet Kostdoktorn, när jag bad om tips inför starten av bloggen i slutet av 2007.
Här är en intervju med henne från förra året:
För min egen del är det vikten, -20kg och kraftigt förbättrade eksem som är mina stora hälsovinster. Vill aldrig gå tillbaka till min tidigare kost så eksemen var ett helvete som inte ville ge sig utan tvärt om bara blev sämre och sämre. Fast det var mest vikten jag fick nog och bytte kosthållning. trots en viss viktnedgång så ville vågen aldrig visa mindre än 90 och sällan mindre än 92 (till mina 173cm) och jag kände att det jag såg i spegeln inte riktigt matchade det jag hade i huvudet. Efter att ha läst lite kändes det verkligen som att LCHF skulle passa mig bäst, att äta god, lagad mat utan onödiga tillsatser, bli av med sötsug och sen hittade jag ett visst hopp i att det tydligen kunde ha positiva effekter på eksem.
Ganska fort blev eksemet bättre. Det har inte försvunnit helt tyvärr, men jag lider inte längre. Jag har fungerande händer! Förut hade jag så många sår på händerna som sprack upp och sved och en klåda som inte ville ge sig. Det är otroligt handikappande att ha så ont i händerna. Jag hade troligen varit tvungen att sjukskriva mig när min föräldraledighet tog slut och att göra saker som man "måste" i ett hem var en plåga.
Sedan några månader är jag nu viktstabil, ligger jämnt och fint hela tiden, det har aldrig hänt förr. Visst, jag hade nog velat tappa 2kg till, men 2kg är rätt lite i sammanhanget ändå. Och just det med eksemen gör att jag inte vill ens försöka byta tillbaka till "vanlig" mat. Jag vill helt enkelt inte riskera det helvete jag hade förra vintern.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article7925556.ab
För egen del har jag återigen fått fog för hur förlegad och fyrkantig skolhälsovården är. För ett par veckor sen fick jag hem 2 förvirrade tonårstjejer från "hälsosamtal" hos gymnasiets skolsköterska. Ojoj, standardmjölkdrickandet gjorde att deras hälsokurva förämrades drastiskt... De skulle se till att dricka lättmjölk eller vatten, det är "överkurs" att dricka standardmjölk i deras ålder...
Till saken hör att båda två är smala som spetor och har haft tendenser till till skev kroppsuppfattning, nåt vi kämpat länge för att jobba bort. Det raserades ganska snabbt...
En artikel blir inte bra bara för att den är positiv till LCHF.
En någorlunda förenklad men bra anekdot.
Att hon fö r s t framhöll bort med konstgjorda ämnen från kosten var
i mitt tycke det bästa.
Den stressade kan ha varit reportern, och att kalla folk för saker ss "rikspucko" är väl hennes "stil".
Vore tråkigt om alla uttryckte sig som universitetslektorer.
Min gissning är att om Paulún skrivit ovanstående rader om isodieten skulle många här ha tagit all heder och ära av honom och skyndat sig att lyfta fram hans fakta- och sakfel. Men när någon skriver en LCHF-positiv artikel verkar det här inte spela någon roll hur den är formulerad - den höjs direkt till skyarna. Som Anders skriver ovan - en artikel blir inte automatiskt bra bara för att den hyllar LCHF.
Ja, jag tycker både i detta specifika fall och rent generellt att det finns en tendens här att okritiskt hylla alla LCHF-positiva artiklar, hur ovetenskapliga eller oseriösa de än är.
Att barnomsorgen, sjukhus och äldrevård följer SLV ovetenskapliga rekommendationer som en lag ska vi förstås inte heller prata om? ;)
Idag är det svårt att hitta LCHF positiva artiklar i media det är väl därför denna får berömm trots en viss avsaknad av universitetsnivån av substans(?)... Men varför så bitter mot det?
Finns någon som vet vem man ska vända sig till för att få förändringar på skolmatsedeln?
//Therese
Jag hade önskat att man fick fram budskapet ang hälsovinster lite mer, man fokuserar ganska mycket på att det är en viktminskningskost, det är det inte anser jag, det är ju en bonus om man går ner/upp till sitt ideal haha.
"#16: Kommunens kostchef. Men troligen är han/hon helt såld på Livsmedelsverket och då blir det som det blir."
Nej snarare de styrande politikerna. Kostcheferna må föredra tallriksmodellen men fortfarande vill de, så gott det bara går, ge barnen bra råvaror utifrån den budget som finns. Ofta är bättre skolmat och ekologiska råvaror inom storhushållsdriften populärt valfläsk men när det väl är dags kommer inga pengar att köpa in maten för. Kommunerna lovar väljarna bättre mat till barn och äldre men lägger inga pengar på det.
Vad är det för mening med att ha bra och ekologiska råvaror när de inte förstår skillnaden mellan smör och margarin?
Kanske äter barnen mer mat då och mindre mackor. :) Man kan ju hoppas. Jag satt sjäöv i en diskussion när jag var på praktik. Vi var väl ett par som ansåg att råvaror var viktigare än "rätt fett" men för vissa var fettsnål ost, lättmargarin och lättmjölk självklara val.
Samma personer pratade lika mycket om tillsatsfri mat så jag frågade hur man få ihop det med att förespråka lättmargarin, lättmajonnäs etc. men det blev inget svar. ;)
För skolan skulle det vara mycket bra med mat åt lchf-hållet.
Förutom en långsiktigt bättre hälsa skulle eleverna bli piggare och få bättre koncentrationsförmåga tror jag. Dessutom vore det väl härligt om barnen fick äta riktigt god mat. Hur vi kommer igång och konkret får igenom förändringar vet jag dock inte.
Det finns många elever på skolan med övervikt och de flesta är ständigt hungriga. När jag påpekar att det har med skolmaten att göra har jag fått mycket motstånd. Ungarna är bara bortskämda var det en kvinna från skolköket som sa. Maten behöver väl inte vara god jämt var hennes uppfattning.
Min uppfattning är att de måste äta stora mängder skolmat för att bli mätta och det gör de inte. Och på grund av det äts det godis, baguetter, choklad och läsk så fort det blir tillfälle för en rast. Föräldrarna skickar med pengar till sina barn för det är ju bra med ett mellanmål då och då, eller??
Härligta att höra!
Liknar mina egna erfarenheter:
http://www.youtube.com/results?search_query=Mats+Wiman&aq=f
(Andreas utmärkta interju med mig i somras)
Jag njuter som du av livet och god mat och medicinerna är kastade.
Mats Wiman
Själv har jag nu i höst upptäckt en hälsovinst, efter att ha ätit LCHF i två år. Klarar mig med bara påslakanet på mig när jag sover. Har förut haft filt eller fibertäcke i lakanet när höstrusket börjar (duntäcke from jul och några månader framåt). Har funderat en del på fenomenet. Finns det fler som upptäckt samma fenomen?