”Ta råd om salt med en nypa salt”
Hur mycket salt är lagom?
Salt är inget att vara rädd för i normala mängder. Dagens varningar är helt klart överdrivna enligt modern forskning. Karin Bojs skriver om ämnet i DN idag.
Hur mycket salt är lagom?
Salt är inget att vara rädd för i normala mängder. Dagens varningar är helt klart överdrivna enligt modern forskning. Karin Bojs skriver om ämnet i DN idag.
89 Kommentarer
Joförsjutton man har låtit folk fylla i ett formulär var 4e år.. och med de tillförlitliga vetenskapliga metoderna så kan man dra slutsatsen att rött kött är roten till de flesta sjukdommar!
Finns hur många sådana dåliga studier som helst.. man drar långtgående slutsatser från frågeformulär där folk uppskattar vad de ätit under årtionden!
Det kan med andra ord vara lite vad som helst. tex så har det visat sig att folk som äter mycket rå fisk lättare råkar ut för mer både tsunamis och härdsmältor i kärnkraftverk!
Man ska inte vara rädd för saltet i saltet dock...
däremot saltar man dock intuitivt och får en del med på köpet som kan vara bra.
Hur vet du att radioaktiva ämnen inte har spridits i haven mer än lokalt utanför Japans kust? Ämnen från upparbetningsanläggningen i England lär ju sprida sig ända hit och utsläppen i Japan var ju säkert väldigt mycket större.
Både gigantiska mängder radioaktivt vatten och även luftburet radioaktivt material har hamnat i havet. Med strömmar kan det föras i väg långt. Vad har du för grund för att påstå att det bara är ett lokalt problem?
Risken att drabbas av saltbrist om man inte hårdmotionerar eller jobbar i mycket varma miljöer är minimal. Jag har under 5 år knappt ätit något salt alls och inte har jag fått någon akut saltbrist inte.
En risk med mycket salt som det inte pratas så mycket om är magcancer. Den formen av cancer har gått ner betydligt sedan man slutade äta en massa salt sill och fläsk. Eftersom nitrit också kan ge cancer i magtarm kanalen så är salta charkuteriprodukter i för stor mängd en risk. Kan eventuellt uppvägas med mycket gröna grönsaker som äts samtidigt.
Jag har f öv läst så mycket för och emot salt så man vet ju inte riktigt vad man skall tro när det gäller den allmänna hälsan. Jag drog ner på saltet eftersom jag blir så fruktansvärt törstig av det. Nu när jag har vant mig vid att känna vad maten faktiskt smakar så är salt inte gott längre och jag har varit en riktig saltoman.
Varit inne på Björn Hammarskölds sida. Han har många kloka åsikter/funderingar men drar en hel del förhastade slutsatser också.
”Socialstyrelsen beslöt år 2008 att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Då kan läkare och dietister enligt PSL inte längre ge kostråd som SBU funnit sakna vetenskaplig grund.”
Hur menar han här?
Beslutet gällde enbart de med diabetes typ 2 och de med kraftig övervikt, samt att det var mkt viktigt att dessa i så fall skulle följas upp noggrant pga avsaknad av långtidsstudier. Så skrev de själva i sitt beslut som grundade sig i Christian Bernes skiftiga uttalande (som jag förövrigt varit i kontakt med).
Dessutom gjorde Mossberg från socialstyrelsen ett förtydligande senare där det framkom att de inte var mättade fetter de ”godkänt”. Detta kan tyckas märkligt men är ett faktum.
Så med andra ord: SOC har godkänt lågkolhydratkost för överviktiga och diabetiker som ej är baserat på mättade fetter. Inte så mkt att hänga i julgranen faktiskt 🙂
http://www.drf.nu/nyheter/press/besked_socialstyrelsen.html
…” Då kan läkare och dietister enligt PSL inte längre ge kostråd som SBU funnit sakna vetenskaplig grund.” Hur menar Björn H. här?
SBU fann att de nuvarande kostråden vilar på ”BRÄCKLIG grund” som de uttryckt sig. så här skriver de om LCHF ”Det SAKNAS i stort sett vetenskapligt underlag för att bedöma den extrema lågkolhydratkostens (10–20 E% kolhydrater) effekter och eventuella risker. Som diabeteskost måste den fortfarande betraktas som experimentell.”
De flesta koster på diabetes vilar på svag grund, men som jag förstår menar Björn att SBU kommit fram till att de nuvarande kostråden inte vilar på vetenskaplig grund medan LCHF minsann gör det. Påståendet är totalt felaktigt och är lätt att finna om man själv läser rapporten.
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Mat%20vid%20diabete...
Ser fram emot SOC sammanställning av kostråd för diabetiker som bör komma ut senare denna månad. Förhoppningsvis en mer liberal syn på lågkolhydratkoster.
Hade varit väldigt intressant att höra hur du resonerar angående dina slutsatser om forskningsläget när det gäller salt. Vet att de randomiserade studierna som finns inte visat signifikanta resultat. Har dock hört många som sagt att den beprövade erfarenheten är att man verkligen kan sänka blodtrycket betydligt om man minskar saltintaget rejält.
Tycker också att det är intressant med Yanomi- indianerna som beskrivs i Intersalt studien. Att de lever på en föda rik på stärkelse, men med ett extremt lågt saltinnehåll och att de har väldigt låga blodtrycksvärden.
Hur tänker du kring detta??
Jag satt länge och klurade på hur jag nu skulle formulera mig. Vem vill jag tilltala och varför?
Jag har så svårt att utrycka min tanke men det måste ändå få bli såhär till skribenter och läsare i denhär kommentarstråden.
-Resonera mer efter en vetenskaplig modell!
Ingen vill veta sanningen om salt för det lär inte stödja den förutfattade åsikten alla har.
Alla ljuger för att gynna sina egna intressen och för att slippa erkänna att det dom förut har sagt nu har visat sig vara fel.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21731062?dopt=Abstract
Artikeln diskuteras här:
Källa: http://www.theheart.org/article/1258599.do
"At follow-up, relative risks for all-cause mortality and cardiovascular mortality for both normotensives and hypertensives were only mildly to moderately reduced, and not to a statistically significant degree. In congestive heart failure patients, salt restriction actually significantly increased all-cause death."
Resultaten för de icke hjärtsjuka (som pekar på en positiv effekt av att minska saltintaget) var alltså icke signifikanta (jämför kommentar #57).
Resultaten för de med hjärtsvikt ("heart failure") var statistiskt signifikant ökad dödlighet.
Jag förstår inte hur man kan basera allmänna kostrekommendationer (t ex att vi ska minska på saltet) på så här bräckligt underlag. Varken saltet eller det mättade fettet verkar vara särskilt relevanta när det gäller hjärt-kärlsjukdom. Dags att gnugga geniknölarna och gå vidare i listan över möjliga bovar.
Njurarna har inga problem att reglera saltbalansen!
Vad man gör är att extrapolera från det faktum att kroppen reglerar blodtrycket med hjälp av salt, till att man får högre blodtryck om man äter salt.. det är sant.. om man har för lågt tryck/salthalt.. dock inte lika sant om man redan har lagom blodtryck/salthalt och friska njurar.
Som det mesta så regleras salthalten av hormoner i ett homeostatisk system, till stora delar av diuretiska och antideuretiska hormoner och signalsubstanser.
Det är ett vääääldigt långt steg från dagens 12 gram per dag i genomsnitt i Sverige till så lite så att man riskerar cirkulationskollaps...
Främst då i idrotsssamanhang, typ maratonlopp.
Natriumreducerad kost, varmt väder, fysisk ansträngning, riklig svettning och stort vattenintag är en förödande kombo.
Förr förekomm det mer i andra samanhang, det är därför det fortfarande heter Eldaresjuka.
Har du sett vad jag skrev om detta tidigare i tråden?
Livsmedelsverkets mål är att minska saltkonsumtionen från i genomsnitt 12 gram per dag till 6 gram per dag. Vilken mängd anser du att man måste äta för att inte riskera akut saltbrist om man inte springer maraton?
Blood clotting (coagulation) studies in humans using 45 mg per day of vitamin K2 (as MK4)[26] and even up to 135 mg/day (45 mg three times daily) of K2 (as MK4),[50] showed no increase in blood clot risk. Even doses in rats as high as 250 mg/kg body weight did not alter the tendency for blood-clot formation to occur.[51]
However, a synthetic form of vitamin K, vitamin K3 (menadione), is demonstrably toxic. In fact, the FDA has banned this synthetic form of the vitamin from over-the-counter supplements because large doses have been shown to cause allergic reactions, hemolytic anemia, and cytotoxicity in liver cells.[1]
http://en.wikipedia.org/wiki/Vitamin_K#Toxicity
Skall jag tolka det om jag lever farligt då...
Du ska nog tolka det som att du inte får i dig för lite salt...
Som jag skrivit tidigare så äter jag max 1 gram per dag vanligtvis och jag har sprungit 5 km i 26 graders värme utan att känna något konstigt alls.
http://www.fineli.fi/topfoods.php?compid=2217&fuclass=all&s...
Grejen är fortfarande att riskerna med högt saltintag är betydligt överdriven och gåller de med vissa sjukdommar!
Den stora faran är trots allt saltbrist, då salt är essentiellt.. utan salt är det inte mycet som fungerar i kroppen, gäller inte bara natrium, utan även andra salter som fungerar som elektrolyter.
Att man skall undvika snabbmat med massor av salt är en sak men inte så mycket för saltet skull, utan mest för de rikeligen förekommande snabba kolhydraterna, kemikalier och näringslösheten.
De flesta djur har en förmåga att känna av saltbrist, man blir himla sugen på salta saker då.. och jag tror det gäller mäniskor oxå.
Finns ingen vettig anledning att översalta mat, det är som överlagad mat.. mindre smakfullt.
Det handlar om doser, inte om radioaktiva material lyckats ta sig hit eller ej. Det radioaktiva material som lyckas ta sig hit är såpass utspätt att det inte resulterar i någon signifikant stråldos. Medelsvensken utsätts för ungefär 4 mSv/år men variationerna kan vara ganska stora beroende på var man bor, arbetar osv. I de områden i Japan som man evakuerat så ligger stråldoserna på över 20 mSv/år, när man kommer under 20 mSv/år så anser man återflyttning vara möjlig.
Utsläpp från upparbetningsanläggningar i Europa har inte heller haft någon signifikant betydelse, varken i Sverige eller övriga Europa och folk som bor i närheten av upparbetningsanläggningar, kärnkraftverk eller urangruvor är inte sjukare än folk i allmänhet. Merparten av den strålning som hittas i miljön är för övrigt "naturlig" (vilket inte innebär att den skiljer sig från annan typ av joniserande strålning), men det finns också radioaktivt material kvar från Tjernobyl olyckan och tidigare atmosfäriska provsprängningar av kärnvapen. Beläggningar på mark brukar dock vanligen anses vara ett större problem än utsläpp i havet eftersom haven fungerar spädande.
Sedan är det inte "radioaktivt vatten" som är problemet. Vatten kan förvisso bli radioaktivt om det utsätts för kraftig neutronbestrålning, men detta är kortvarigt. När man pratar om radioaktivt vatten så brukar det syftas på vatten som innehåller radioaktiva ämnen som isotoper av jod, cesium och strontium. Utsläpp av radioaktiva ädelgaser är bara ett lokalt och väldigt kortvarigt problem och utsläpp av transuraner har inte tidigare visat sig resultera i några egentliga problem, Fukushima har dock inte resulterat i några betydande utsläpp av dessa.
För den som vill läsa på mer så kan jag rekommendera unscear.org, dvs United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation.
Så länge jag haft dator i stort sett!
"Google is your friend", you know!
Och jag hoppas verkligen att man uppfattar det som så?
Sen att både SLV och Socialstyrelsen har webbsidor där de ger en del råd, om inte allt så väl underbyggda visar ju om inte annat att det finns delade åsikter.
Det här är ju ett debattforum, och vi har helt klart olika synpunkter, på både det ena och det andra.. låt det vara som så och sök läkare om du har allvarliga problem är mitt råd.
Vilket inte förhindrar att man kommer till läkaren med mer kunskap, så man får till en bra dialog.
Jag skulle konsultera Zepp om jag fick en(ny) krämpa.
Han verkar lugn och sansad 😀
Ninnan, vilken krämpa du än får? Tror du själv på det?
Om du menar att man får i sig tillsatt salt via maten så känner jag naturligtvis till det. Jag har stenkoll på vad det jag äter innehåller och blir ganska sur när någon som jag trodde var en råvara faktiskt är saltad.
Jag är som sagt mer orolig för jodbrist än saltbrist och industrin använder oftast salt som inte är jodberikat. Alltså vill jag salt själv om det skall vara något salt.
Frysta kycklingdelar finns nästan inte som råvaror numera. Har bara hittat kycklingklubbor. I början hade vi missat att det kycklingfiléerna vara saltade och jag gjorde en rätt med currypasta som också var saltad. Det blev så salt så det gick knappt att äta.
Jag undviker allt som är saltat och köper helst rena råvaror.
Färdiggrillade kycklingar är ofta marinerade med salt plus att dom har haft på grillkrydda med salt. De är inte alls goda. Marinerat kött får en gummiliknande konsistens. Jag vill känna att det är riktigt kött.
När du tog upp risken för saltbrist så uppfattade jag det som att du tyckte att det verkligen var en risk. Jag har ju träffat flera som försvarat saltet på det viset men som sagt den risken verkar vara klart överdriven eftersom jag äter högt en sjättedel av den saltmängd som slv satt som mål.
Jag tror inte heller att något radioaktivt nedfall av betydelse har nått Sverige efter olyckan i Japan.
Jag menade inte att vattnet i sig är radioaktiv utan att ämnen hamnat i plankton och annat smått och sedan spridit sig över jorden via strömmar. Sedan accumuleras de radioaktiva ämnena i näringskedjan.
Att dom som bor i närheten av urangruvor inte är sjukare än andra är faktiskt inte sant. Jag hörde ett reportage för många år sedan om indianer i Nova Scotia (vet ej säkert hur det stavas). Ligger i Kanada tror jag. De hade fått en massa hälsoproblem på grund av uranbrytnigen där. Både dricksvattnet och fiskevattnet var kontaminerat.
De flesta miljögifter som släpps ut på jorden finns till och med i isbjörnarna vid Nordpolen så allting sprider sig och ingenting försvinner...
Jag undviker havsalt och annat från havet pga, de miljögifter som finns där.
Jag kommer nu gå över till strövarianten eftersom det E-numret verkar vara harmlöst.
Då håller du alltså med om att risken för saltbrist är minimal?
#87 Beror ju på vad man äter, men visst t ex blod och liknande är ju inte så vanligt att äta idag. Själv har jag ingen saltskräck alls, påpekade bara att det blir lite löjligt att försöka särskilja saker som råvaror och inte råvaror huruvida de har utifrån kommande salt eller inte, då i princip alla har salt i sig själva i olika mängd redan.