Typ 2-diabetes, betaceller och insulinbehandling

Doctor writing word DIABETES with marker, Medical concept

Idag besvaras en fråga om typ 2-diabetes, betaceller och insulinbehandling i Professorn svarar. Diet Doctors Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, svarar på era frågor flera gånger i veckan. Vi hoppas att du också gillar vårt koncept och får med dig en massa ny kunskap på vägen.

Fråga: Hej!
Om man kostreglerar typ 2-diabetes och det fungerar bra, kan det fungera över längre tid? Eller blir betacellerna trots god kosthållning färre? Kommer man till insulinbehandling förr eller senare? Är det dumt att inte ta metformin? Vad kan påverka insulinproduktionen förutom bukfetma och dålig kost?

Professorn svarar: Ja, dessa teman har faktiskt beforskats en hel del. Men såvitt jag vet så har man fortfarande inte kunnat hitta någon metod som ger fler och starkare betaceller (de celler som gör insulinet i bukspottkörteln) på människor. Och detta trots att det finns många tänkbara mekanismer som skulle kunna få cellerna att växa i antal och storlek enligt olika cell- och labbförsök. Såvitt man vet så är det snarare så att vi människor tappar betaceller med åldern, precis som många andra körtlar gärna minskar sin styrka när man blir äldre. Det man kan åstadkomma med lågkolhydratkost är framför allt att betacellerna kommer att räcka till i sin funktion om man är framgångsrik med kosthållningen. Och det finns faktiskt en viss återhämtning hos en del patienter som nog innebär bättre funktion om man häver en riktigt svår diabetes.

Om man har haft sockernivåer på över sådär 15 mmol/l så tar betacellerna direkt skada av det, de blir liksom ”sockerförgiftade”. När man sedan kommer ned till 5 mmol/l och liknande nivåer, som är normalt, blir betacellerna ofta friskare och starkare igen. Men de blir inte fler eller större såvitt man vet. Metformin gör så att man avlastar betacellerna genom att det gör kroppen känsligare för det insulin som finns. Men egentligen har man knappast bevis för att det gör att betacellerna lever längre jämfört med om du får lika bra blodsockernivåer med hjälp av enbart kost. Det finns dock en del data för att metformin är bra för att skydda hjärtat, så därför brukar man erbjuda det frikostigt utöver kost och motion. Dessutom är det ju mycket billigt, vilket underlättar för våra regioner att rekommendera det mer frikostigt.

Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, medarbetare på Diet Doctor


Funderar du också över något som rör kroppen, hälsa, sömn, sjukdomar, mat, dryck – ja, nästan vad som helst? Du kanske vill veta hur mycket frukt och grönt du bör äta varje dag, om fasta egentligen är hälsosamt eller om vitamintillskott är nödvändigt? Skicka din fråga till professornsvarar@dietdoctor.com.

Håll utkik här på sajten eller på vår Facebooksida så du inte missar när Fredrik svarar på just din fråga. Kom ihåg att ingen fråga är för dum.

Vi ser fram emot din fråga!


Senaste inläggen

Påverkar kosten sköldkörtelns funktion?
Behöver jag äta lipaser?
Kostförvirring!

Klicka här för att komma till alla inlägg av Professorn svarar.

DD+ MEDLEMSKAP