Nytt från nutritionisten: Föreläsning av Ann Fernholm
i Ann Fernholm, KOSTDEBATTEN, Lågkolhydratkost, Nytt från nutritionisten 
Ann Fernholm höll nyligen en föreläsning med titeln “Kaos kring kostråden” där hon ville belysa varför detta kaos har uppkommit och att det inte är konstigt att de flesta är mer eller mindre förvirrade över kostråden.
Här följer en kort sammanfattning av hennes intressanta föreläsning.
Bara genom att börja titta på olika svenska myndigheter och deras olika tolkningar av forskningen och rekommendationer är det lätt att förstå att gemene man upplever många av kostråden som väldigt förvirrande. Medan Livsmedelsverket slår fast att det är nödvändigt att byta en del av det mättade fettet mot omättat fett säger Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) att det vetenskapliga underlaget för att mättat fett är farligt är bräckligt. Båda dessa myndigheter har granskat den forskning som finns tillgänglig men alltså kommit fram till olika slutsatser.
Det Fernholm vill belysa – och lyckas väldigt bra med – med sin föreläsning är att olika myndigheter ställer olika krav på vilken vetenskaplig grund de ska ha innan de ger ett kostråd. När kraven är för låga, blir kostråden osäkra. Det är orsaken till det kaos som omgärdar våra kostråd.
Hon tar upp en rad relevanta exempel på vad som har gått snett när det gäller våra kostråd under de senaste 50 åren. Vi får backa bandet ordentligt för att hitta bakgrunden till att fett blev svartmålat. Vi finner då Ancel Keys och hans studie The seven countries study, där hypotesen att mättat fett skulle vara hälsofarligt ligger till grund för studiens utformning samt tolkningen av dess resultat. Han kommer mycket riktigt, i linje med sin hypotes, fram till att vi ska äta mindre fett och mer kolhydrater och 1971, innan Livsmedelsverket fanns, börjar Socialstyrelsen uppmuntra till minskat fettintag.
1989 introduceras Nyckelhålet som påverkar konsumenten i stor utsträckning att välja de mest fettsnåla alternativen på hyllan i matbutiken – sockerinnehållet i livsmedlet tas det inte särskilt stor hänsyn till.
De senaste 20 åren har man i Livsmedelsverkets rekommendationer kunnat skönja att det egentligen inte finns så starkt stöd i forskningen för att äta fettsnålt; när nya rekommendationer utkommit har de ökat mängden energiprocent från fett med några enheter från gång till gång. Att rekommendationerna för fettintag ändå har varit väldigt begränsade, tillsammans med Nyckelhålets utbredning, har dock uppenbarligen inte givit oss en hälsosam befolkning då nästan 60 % av Sveriges vuxna befolkning idag lider av övervikt eller fetma.
Fernholm betonar att detta problem vi har idag, med delvis motsägelsefulla kostråd och att det är väldigt svårt för de flesta att navigera i denna kostdjungel, har uppkommit för att det inte har funnits tillräckligt bra vetenskapliga data.
Kostråd, som att äta mindre salt och mindre kött, har exempelvis inte entydigt stöd i forskningen, vilket Fernholm visar exempel på med välgjorda studier som inte pekar på någon hälsorisk med ett högre intag av salt eller kött.
Vad blir då kontentan och budskapet av föreläsningen och de argument Fernholm för fram? Det ena är att forskare drar alldeles för långtgående slutsatser med bräckliga studier som grund. Därför blir budskapen på löpsedlarna väldigt motsägelsefulla. Det andra är att så länge du äter “naturlig mat som är minimalt processad” så skapar du förutsättningar för att uppnå och bibehålla god hälsa. Det behöver inte vara svårare än så!
