Modediet sedan 1863 (minst)
Tror du att lågkolhydratkost för viktnedgång (och hälsa) är en ny idé? Läs då gärna detta blogginlägg från Matsmurfen. Det innehöll minst en nyhet för mig. En länk till Dr Richard Mackarness bok från 1958, ”Eat Fat and Grow Slim” – kan läsas på nätet.
Själv har jag just fått hem ”Strong Medicine”, från 1962, av hjärtläkaren dr Blake F. Donaldson. Han körde ultratuff lågkolhydratkost på sina feta patienter i decennier, ”fresh fat meat and water”. Deras vikt rasade även på den tiden.
Vi ska förstå att vi uppfinner hjulet gång och gång. Denna kunskap är obehaglig för rådande paradigm och motarbetas och faller i glömska.
Vi måste därför fortsätta att uppfinna hjulet. Hela tiden.
Det är inte lika tydligt annars i samhället, men det finns alltid där, om man tittar efter.
Och dessutom, kött.. och speciellt fett är ju FETT, och det är slemmigt, grönsaker är... rena.
Tanja
är nästan 5 km från Stora Skuggan där de huserar, Alice Cooper, Iron Maiden m.fl.
undrar vad för monsterhögtalare de har?
Har du verkligen aldrig hört det? Så bra då.
I stort sett alla tjänar pengar på kolhydratkosten. Med undantag för köttindustrin tror jag inte att någon annan gren av livsmedelsbranschen skulle vinna på att folk gick över till högfett.
Skulle de frondera och gå ut hårt med att marknadsföra feta osockrade mejerivaror som de hälsosammaste, skulle det övriga produktsortimentet ta stryk.
Fast om dom tänker ett steg längre och inser att dom har goda möjligheter att leda en utveckling åt bättre hälsa för kanske stora delar av befolkningen så borde det absolut vara en intressant utveckling att driva. "First mover advantage" brukar ge stora marknadsfördelar om de tillvaratas rätt. Tänk bara att dom skulle kunna utmana en del av läkemedelsindustrin! Stora pengar! Det visar sig också i ekonomiskt forskning att företag som bidrar positivt till sammhällsutveckling och också är socialt engagerade är lönsammare än krassa företeg.
Med tanke på att deras produkter redan ses som mest intressanta för handlarna ie mjölk och smör finns alltid längst in i butiken eftersom de allra flesta köper det - så borde tanken inte vara långt borta för dom. Bara detta att dom faktiskt står för en rejäl del av de varor som är bra i en butik borde göra tanken enkel. Idag innehåller ju en matbutik säkert runt 80% kolhydratsmörja. Tänk vilken möjlighet att kanske stå för mer än 50% istället (när upplysningen nått de flesta och kolhydraterna minskat sitt utrymme på hyllorna. Det borde vara intressant.
Har så här på nattkröken läst stora delar av Mackarness, mycket intressant! Jag är ny till LCHF och äter nog mer som ett mellanting mellan LCHF/GI (om ens det än, känner att jag mår bra av maten, men "faller dit" fortfarande, vilket säkert kan förklaras med att bryta ett matberoende är svårare än att bryta ett exv. tobaksberoende, eftersom man måste äta! MEN jag fortsätts att inspireras, förutom här, av bl.a. Anna J.D. Jacobsson och flera andra inom framförallt LCHF, vilket inte minst syns i bokhyllan!).
När det gäller Mackarness blev jag glad att se att han inte "förbjuder" rotfrukter, inom vilka potatis återfinns, men han framhåller att man däremot bara ska äta en mindre portion per dag och detsamma gäller frukt. Hans rekommendationer verkar mer vara en slags HighProtein-"Normal"Fat-LowCarb, eller? Låter, tror jag, mer likt Atkins m.fl., med tanke på fördelningen, 3 delar protein och 1 del fett, samt sista meningen att det inte är bättre för viktminskning att tillföra mer fett.
Citat från länken till Dr Richard Mackarness bok från 1958, ”Eat Fat and Grow Slim”: "You are going to obtain your nourishment mainly from fat and protein foods, in the rough proportion of one part fat to three parts protein by weight. This is the proportion which gives the best weight loss and there is no advantage in further increasing your fat intake at the expense of protein. Both are essential to health."
Fråga: Vilken fördelning av protein, fett, kolhydrater (procent och gram) är egentligen bäst för att gå ned i vikt (speciellt om man äter vissa gryn exv. müsli gjord på kornflingor, kruskakli, solroskärnor till filmjölk till frukost och ibland 1/2-1 mindre potatis och/eller rotfrukter samt bär eller någon frukt/dag)?
Ledsen att det blev ett långt inlägg, men hoppas ändå på svar!
Vilken fördelning som är bäst får du ta reda på själv. Det enda som går att säga är att animaliskt fett och protein är essentiellt, kolhydrater är det inte.
Men du kan fundera på varför du trillar dit hela tiden. Du äter gryn nämner du. Spannmål är inte ens bra för hälsan, och orsakar även sug, utöver att det är kolhydrater. De som äter sådant till frukost kompletterar det gärna med en stor tallrik fil. Vips så har vi en måltid som inte mättar i längden och som mestadels är till för att ge ett insulinpåslag som inte är till någon hjälp. Var är det essentiella för kroppen i en sådan måltid?
Det är bra om du skiljer på rotfrukter, bär och spannmål. Spannmål är inte bra ur någon synvinkel, bär och rotfrukter handlar mestadels om vilken nivå man tål den typen av kolhydraterna på.
Med andra ord måste man ändå ta sitt eget ansvar för vad man tål att äta, oavsett om någon anser att en potatis är ok att äta, eller inte. För det är ingen mall som fungerar för alla, utan det måste man låta kroppen avgöra. Att du trillar dit är en signal som säger att det är sannolikt att du inte äter på ett sätt som fungerar för dig.
Jag brukar alltid slå ett slag för rotfrukterna som blivit orättvist förtalade i LCHF-kretsar p g a generaliseringen ovanjordsgrönsaker kontra underjordsgrönsaker.
Rättika och rädisa är RIKTIGT bra lågkolhydratkost. Som bra lågkolhyratskost (under 5 g KH/100g) kan även räknas majrovor och det svenskaste av allt - kålroten(" the swede" på brittisk engelska eller "rutabaga" på amerikansk engelska efter smålänskans "rotabagge").
Potatis är dock ett större problem med oftast över 15 g KH per 100 g. Rent botaniskt är det inte heller en rotfrukt utan en rotknöl likt jordärtskockan. Men näringsmässigt är den ändå överlägsen allt vad spannmål heter.
Mitt råd till dig är att skippa alla spannmålsprodukter du äter. Ät gärna rätt rotfrukter i begränsad mängd. Rättika och kålrot funkar bra som ersättning för potatis i gratänger med mera.
Jo, just mejeribranschen tjänar ju enormt på det här. Varför skulla de exempelvis vilja sälja fullfet mjölk när de kan skumma av extra mycket grädde, sälja den som lättmjölk och använda grädden i någon lätt creme fraiche? Det blír ju nästan två fullprisprodukter av vad som borde ha varit en, och konsumenten måste i praktiken köpa bägge för att bli lika mätt som han skulle ha blivit på mjölken.
Potatis har 17% KH
Pastan 30% KH
och Ris 42% KH lite beroende på vilket ris det är
Med Woken som jag vill slå ett slag för får man ju väldigt fräscha grönsaker ex. blomkål och broccoli samt den redan av Per nämnda Rättikan och med stark sås och Scampi blir det lukulliskt. Med den heta woken bränner man även alla parasiter.
karl
Fast glutenfri pasta har extremt kh-innehåll.
@20 Mitt "problem" är att jag faktiskt håller mig totalmätt på min frukost som i princip alltid består av A-fil 3% fett + någon form av gryn (exv. rågflingor, kruskakli, solroskärnor) + lite bär el. bitar av frukt. Jag får inget sug efter frukost utan äter igen ca 4-5 timmar därefter (självklart varierar hungern olika dagar). Har testat med ägg + bacon till frukost, men håller mig inte mätt längre och eftersom jag har reflux tål jag inte alltför mycket stekt mat (säkert olika vad man tål hos dem med reflux), varför jag hellre "sparar" det eventuellt stekta till lunch/middag.
Håller med dig att självklart måste varje person hitta sitt sätt att äta, vad man tål och mår bra av. I mitt fall märker jag att min mage mår bra, känns lent, av potatis och rotfrukter, varför jag inte valt bort dessa. När det gäller grynen till frukost mår jag bra, men inte av detsamma i form av bröd. Att jag fortfarande "faller dit" beror nog mest på psykologiska faktorer - mat/äta är ju också något väldigt socialt och trevligt!
Eftersom jag är relativt ny med LCHF och då jag mår bra av rotfrukter och potatis (i lagom mängd) känns det positivt att ni är flera som pratar väl om dessa!
@21 Har sen tidigare inplanerat att skaffa er kokbok! Nyttjar nu Dahlqvists och Listerfeldts - är bra för en LCHF-novis med konkreta recept!
Angående mina reflektioner ovan om fördelningen hos Mackarness med 3 delar protein och 1 del fett och att INTE öka fettintaget, och samtidigt reducera proteinintaget motsvarande, för viktnedgång - hur passar detta in i LCHF?
Beroende av vilket kött man använder så blir det runt 20-30E% protein. Det är därmed ingen "extrem" högproteindiet, men det är dock frågan om *minst* 20E% protein. T.ex 300g ryggbiff (nöt) och 100g smör = 25E% protein.
Stephen Phinney (medförfattare till den nya Atkinsboken) refererar även till en studie på ketogen diet där personerna förlorade muskelmassa och försämrade sin prestation om de åt runt/under 1.2g/kg kroppsvikt protein. När de åt 1.5g/kg kroppsvikt protein så behöll de musklerna och prestationsförmågan. http://www.nutritionandmetabolism.com/content/1/1/2
0.8g/kg kroppsvikt är det minsta rekommenderade enligt SLV, m.fl. På LCHF, Atkins eller liknande betyder detta att man förlorar muskelmassa, dvs indirekt blir man fet! :)
Eftersom aminosyror (protein) används som katalysatorer till kroppens processer (inkl ämnesomsättningen) så är det ganska dumt att dra ner på proteinet. Sänker man sin ämnesomsättning så att man går runt och fryser och då blir man fet (eller fetare). Har man konstant hög kroppstemperatur då har man även hög ämnesomsättning och bränner mer, dvs mer kroppsfett (så länge man inte öser in sockermat förstås).
Själv har jag märkt att jag mår inte bra av 20E% protein, börjar frysa - vilket indirekt betyder att man sänker ämnesomsättningen = dåligt för viktnedgång bland annat.
Att LCHF förespråkar hur mycket fett som helst och "normalt" med protein stör jag mig på en del, det känns ganska onaturligt att bara knapra på smör. Tror att de flesta som äter strikt LCHF äter naturligt betydligt mer protein än "normalt" (och det är bra i min värld).
Vi konsumenter måste på något sätt påverka djuruppfödarna och butikerna till att få fram kött från djur som gått ute och levt så naturligt som möjligt. Skräckhistorier om övermedicinering och resistenta bakterier hjälper heller inte till.
Tack för bra tips!
Går på relativt regelbundna läkarkontroller för refluxen och har fått bättre livskvalitet sen jag började ta 1 st 30 mg Lanzo/dag, men har också konstaterad IBS. Däremot, likt du, visar jag ingen intolerans vid glutenprov, men tror själv, och har läst någonstans, att även om proven inte visar något kan det ändå vara så att man inte riktigt tål livsmedel som innehåller gluten. Om jag någon gång äter bröd, känner jag ganska omgående av det på bl.a. leder, det känns ungefär som att ha influensa, men när man sen blir av med gifterna (den naturliga vägen) försvinner värken och influensakänslan relativt snabbt.
Så igen tack för tips. Ska testa att även byta ut spannmålet till frukost. Quinoapuffar har jag aldrig testat, ska bli spännande och se om det har någon effekt!
http://www.dn.se/livsstil/halsa/fran-smal-till-valtranad-1.1150693
"Charlotte skippade bröd, pasta och socker..."
Hon tränade mycket också.
"Med undantag för köttindustrin tror jag inte att någon annan gren av livsmedelsbranschen skulle vinna på att folk gick över till högfett."
Samma sak gäller troligtvis där som resonemanget om mejeriindustrin. Vinstmarginelerna för magert är alltid bättre än fullfeta grejer. Att kunna sälja fettfria köttbitar dyrt och sedan kunna tillsätta svålen i andra blandprodukter är ju dubbelt upp.
Och kan man fylla korven med mjöl, fosfater och vatten, marknadsföra den som mer hälsosam och sälja dyrare är det ju en klar vinst jämfört med korv från enbart råvaror.
http://www.gastrolab.net/gh035.htm