Mer fett, mindre nyckelhål

Fettdebattens resultat under 2009?

  • 20% mer smör och Bregott
  • 12% mer grädde
  • fortsatt ras för lättmargariner

Allt enligt en nysläppt rapport från handeln. Fantastiska siffror om du frågar mig.

Ur Svensk Dagligvaruhandels Hälsorapport 2010:

Viktigaste trenderna under 2009

…Den intensiva kvalitetsdebatten har lett till förändringar av butikssortimentet. Under året har såväl handel som livsmedelsindustrin intensifierat arbetet med att minimera användandet av tillsatser och höja andelen råvaror i produkterna…

Den ökade efterfrågan på mer ”naturlig” mat i kombination med mediadebatten kring olika typer av fetter har visat sig genom att försäljningen under 2009 av smör har ökat med ca 20 %, smörbaserade bordsmargariner [som Bregott] har ökat med ca 20% och för vispgrädde är ökningen ca 12 %. De magra alternativen, till exempel lättmargarin, har minskat med ca 7 % under samma period.

DagensHandel.se: mer fett, mindre nyckelhål

Med andra ord

Hela 20% ökning av fetare produkter på ett enda år? Fettskräcken fortsätter snabbt att släppa sitt grepp om Sverige, och det är vackert att se. Det är en seger för sunt förnuft, och för ett oräkneligt antal svenskars hälsa.

Har du sett fettskräcken försvinna i din omgivning?

Tidigare

Unilever desperata?

Blossom avskyr lightprodukter

22% mindre margarin – Sista årets tapp för margarinförsäljningen kommer utöver minskningen åren innan.

Om mättat fett – så naturligt och bevisat ofarligt man kan tänka sig.

1 2

63 kommentarer

  1. Tycker det är väldigt bra att denne Schuck även borrar på djupet och nämner alternativa-negativa omdömen om kosten. Annars kan man lätt, som oberoende läsare, få uppfattningen och tro att hon är såld/köpt på/av våra "kontroversiella kostförespråkare". Ett uppföljande, kritiskt granskande reportage om varför hjärtspecialisten Karin Schenk-Gustafsson tycker som hon tycker och hennes ev. bevis/belägg, kanske inom sinnom tid vore på sin plats?
  2. ekonomen #39:

    Här är kaffestudien du pratar om:

    http://circ.ahajournals.org/cgi/content/abstract/CIRCULATIONAHA.109.9...

    Chen L et al. Circulation. Reducing Consumption of Sugar-Sweetened Beverages Is Associated With Reduced Blood Pressure. A Prospective Study Among United States Adults.2010 May 24. [Epub ahead of print]

    En epidemiologisk studie.

    I samma nummer publiceras en ny intressant meta-analys som handlar om rött kött och processat kött och risken för diabetes och hjärt- kärlsjukdom. Den berördes på Vetenskapens värld häromdagen bl.a. En rejält ökad risk av processat kött (korv, skonka etc.) men inte "rent" kött.

    http://circ.ahajournals.org/cgi/content/abstract/CIRCULATIONAHA.109.9...

    Micha R, Wallace SK, Mozaffarian D. Red and Processed Meat Consumption and Risk of Incident Coronary Heart Disease, Stroke, and Diabetes Mellitus. A Systematic Review and Meta-Analysis. Circulation. 2010 May 17. [Epub ahead of print]

  3. Är det så att folk inte vet skillnad på smör och margarin?

    Jag jobbar extra på en livsmedelsbutik, och det är inte sällan kunder köper Bregott och flytande margarin samtidigt. För mig går det inte ihop att först köpa något nyttigt, sedan något hälsofarligt.

    Det som är trist i Sverige är att folk går efter pris i stället för kvalitet. Om man jämför t.ex. priset som man får betala för en korv med 95% kötthalt jämfört med en korv som har 33% kötthalt så bllir ju den förstnämnda bra mycket billigare än den andra om man jämför fett/krona.

    Man kanske skulle starta en hemsida som jämför olika produkter, efter FPK (Fett Per Krona) likt http://www.apk.se?

    Vet själv att när jag var mindre så var det lite olika om det stod Lätta eller Bregott på frukostbordet . Jag hade ingen aning om vad det var för skillnad förutom att "Lätta" lät bra för då borde man ju bli lättare...

    Ja jag var ett dumt barn.

  4. Anna Delin
    Frida #40, i rapporten jag länkade till i inlägg #33 finns tabeller där konsumtionen brutits ner i kolhydrater, fett, alkohol och protein. De verkar vara de mest pålitliga tabellerna.
    I databasen (mitt inlägg #32) använder JV konceptet "sockerekvivalenter" men jag hittar ingen definition av det som klargör exakt vad som räknats in. Jag är dock rätt säker på att allt socker som finns som tillsatt socker i olika livsmedel (godis, sylt, smörgåsgurka, ketchup, läsk osv) är medräknat i denna siffra.

    Den generella bilden som tonar fram är att intaget av fett och kolhydrater varit konstant sedan 1950-talet, medan intaget av protein ökat. Fettkvaliteten har försämrats (mer margarin, mindre naturligt fett) vilket lett till ett minskat intag av vissa fettlösliga vitaminer, framförallt K2.

    Vad jag finner verkligen intressant är även att järnintaget trendmässigt gått ner med tiden. Ingen annan mineral finns utredd i rapporten men det är troligt att även intaget av t ex magnesium gått ner. Magnesiumbrist är starkt kopplat till insulinresistens.
    Antagligen är andra lätta brister (vitaminer, mineraler) också kopplade till störningar i glukosmetabolismen, som verkar vara ett mycket känsligt system.

    Min spekulation blir därför att genom att avstå från kolhydrater och öka mängden mat av hög kvalitet (lever, kött, fisk, naturligt fett) kan man dels maskera en insulinresistens som beror på brister (vissa specifika mineraler och vitaminer) och dels ökar man intaget av mineraler och särskilt fettlösliga vitaminer som har en direkt botande verkan.

  5. CharlotteTheOriginal
    Anna Delin: En annan intressant sak jag läst, är att sädeslag innehåller en viss syra som kan hämma upptaget av mineraler (som fåglar tål men inte vi). Detta ska gälla även om man inte lider av tex glutenallergi.
  6. Rickard Carlsson
    Problemet när man jämför hur vi äter idag jämfört med femtio år sedan är att man tar inte hänsyn till fördelningen av detta över befolkningen. Jag skulle gissa att folk åt mer likadant för femtio år sedan än idag. Vissa personer konsumerar enorma mängder socker i form av läsk medan återigen andra idag går på diverse dieter där mängden är enormt liten.

    Och det kan nog vara just svägningarna och variationen som är problem - inte genomsnittet i sig. Problemet är att många idag kanske har en period där de äter dåligt - mycket läsk osv - och detta följs sedan av jojobantning. Och sedan har man "slitit" ut kroppen och klarar inte av kolhydrater och socker längre. Hade man ätit konstant samma mängd - i genomsnitt - över tid hade nog kroppen fixat det.

    Och sedan har vi det där med hur mycket vi rör på oss. Jag tror inte på att folk går ned i vikt av att röra på sig. Är man överviktig har man förmodligen redan ett problem som inte kommer att försvinna för att man börjar motionera utan man kommer då bara äta mer osv.

    Däremot är jag tämligen övertygad om att folk som rör mycket på sig har svårare att gå upp i vikt. Dvs. förutsatt att man har en bra balans och rör mycket på sig kan man nog fortsätta proppa i sig kolhydrater utan att bli överviktig (andra nackdelar slipper man nog inte dock...

    Och slutligen det här med mängd socker vi äter: jag tror inte de räkna in frukt och fruktos som är en stor bov i dramat. Fruktätande har ökat under åren.

    Livsmedelsverket rekommenderar ju att man ska få i sig c:a 20% av energibehovet via frukt och många är ju snabba på att tillgodgöra sig detta via apelsinjuice. Eftersom det nästan bara är socker man får i sig kan man ju faktiskt fundera på om inte detta är ett bra exempel på onödigt mat som man på sikt blir fet av.

  7. CharlotteTheOriginal #55:

    Ja du pratar om fytinsyra. Det finns även i baljväxter och hämmar upptaget av diverse mineralämnen. Groddning och fermentering (surdeg t.ex.) inaktiverar fytinsyran och gör baljväxternas/spannmålens mineraler mer tillgängliga för oss.

    Jag har skrivit lite om det här:

    http://traningslara.se/blogg/fullkorn-i-alla-lagen/

  8. Anna Delin
    Visst, till listan av möjliga orsaker till sämre hälsa kan läggas diverse antinutrienter (som fytinsyra) som inte oskadliggörs i modern industriell matlagning, samt även minskat intag av långkedjiga omega-3-fettsyror. En annan möjlig orsak är miljögifter. Efter flera decennier av konstgödsling och andra hårdhänta jordbruksmetoder borde dessa ha ökat i vår mat.

    Jag håller med Rickard Carlsson om att ekologiska data som de från SJV har en svaghet i att man inte kan se fördelningen över befolkningen, bara medelvärden. Det är tock talade tycker jag att både intaget av socker och det totala intaget av kolhydrater (och i den sista siffran måste rimligtvis fruktintaget vara medräknat) per person tycks ha varit så konstant över tiden.

  9. CharlotteTheOriginal
    Nicklas: Ja det var så det hette! : ) hade lite brått och hann inte kolla upp det igen. Tacktack.

    Undrar om detta kan orsaka magsmärtor.... Har för länge sedan gjort gastrokopi, dom hittade inget. Vet ej om dom tog prov för glutenallergi. Sedan jag slutat med mina "en dag i veckan" fusk (typ en kaka eller så) har jag inte haft några magbesvär längre. Kunde tidigare ha hemska smärtor, kräktes osv. Kom dock inte alltid efter just efter att man ätit något med sädesslag, ibland två-tre dagar efteråt. (Oftast om fusket upprepade sig dagen efter...hehe)

  10. CharlotteTheOriginal
    Hann inte tillägga att det också beror på mängden, reaktionen menar jag. Då det kom så sent efteråt la jag aldrig ihop ett och ett..... Nu läste jag just på din blogg Nicklas att ja, det kan orsaka magsmärtor. Sorry! Så ni kan bortse från kommentaren ovan! :)
  11. Anna Delin
    Här har vi en till relevant datapunkt:

    http://wholehealthsource.blogspot.com/2010/05/sweet-potatoes.html

    En population (ursprungsbefolkning) som lever nästan enbart på sötpotatis och har utmärkta hälsoparametrar, framförallt mycket liten prevalens av diabetes. Mysteriet fortsätter.

    Jag lutar alltmer åt att de stora problemen är att vi förgiftat oss själva med miljögifter och samtidigt försämrat näringsinnehållet i vår mat (mikronutrienter som vitaminer, mineraler, omega-3-fettsyror). Detta har i sin tur stört vår förmåga att metabolisera glukos. Jag vill gärna ha fakta som talar emot detta scenario, så vet någon något här så skriv gärna en kommentar.

  12. Anna Delin,
    Det finns många folk som ätit en hög andel stärkelse utan att få västerländska sjukdomar. Gemensamt är att de INTE ätit mer än små mängder socker, och INTE raffinerad lättsmält stärkelse (ex vitt mjöl).

    Dessutom var de vanligen fattiga och fysiskt aktiva, dvs de förbrände snabbt den stärkelse de (långsamt) tog upp, och det blev nog sällan överdrivet stora mängder. Under de förhållandena verkar man klara långsamma kolhydrater utan större mängd fruktos.

1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg