Medicinsk access om Diabetes. Inte.

diabetesinte3

Chefredaktören för tidningen Medicinsk access har en hel del positivt att säga om Litsfeldts nya diabetesbok. ”Vad menar karln? Har han hittat boten mot diabetes via kost?”.

Nu är det inte Litsfeldts idé från början, den är inte uppfunnen utan återfunnen. Efter några decennier av fettskräck. Men bot mot diabetes kan det ibland vara. Mer eller mindre.

Ur artikeln:

Håkan HedinKrönika: Kolhydratskrämsel?

Efter att ha läst boken ”Diabetes. Inte. – Den naturliga vägen med LCHF” av Lars-Erik Litsfeldt förlorade jag fotfästet en smula. Så här skriver författaren och f d diabetes patienten: ”Alla sockersjuka jag hört talas om som gått över från ”hälsosam” mat, enligt diabetesbroschyrerna, till LCHF (Lågkolhydrat – högfett kost) har blivit friskare och behövt mindre eller ingen medicin och insulin. Prova du också.” 

Vad menar karln? Har han hittat boten mot diabetes via kost? Ju mer jag läser av denna välskrivna och spännande bok desto mer fascinerad blir jag. Jag kan inget annat än att rekommendera boken. Den är lättläst och pedagogiskt uppbygd och har ett mycket intressant budskap, som naturligtvis måste prövas handgripligt.

– Jag tror att man nu kan dra slutsatsen att det inte är fel att pröva det här, men att det är viktigt att följa upp hur det går, säger Kjell Asplund, tidigare generaldirektör på Socialstyrelsen, i en artikel i Svenska Dagbladet med anledning av LCHF och GI-kost. Kjell Asplund leder arbetet med den pågående svenska forskningsgenomgången.

Ladda hem hela artikeln som PDF 

Håkan Hedin

Chefredaktör Medicinsk access

(Medicinsk access hemsida kräver lösenord idag av oklar orsak)

Mer

Recension av Diabetes. Inte.

Allt om diabetes – huvudsidan om diabetes här på Kostdoktorn.

LCHF / Lågkolhydratkost för nybörjare

Alla blogginlägg om diabetes

Inlägg om diabeteskost

Diabetiker som testat LCHF-kost berättar

31 kommentarer

  1. P,
    låter bra. 13 kilo på 3 år med rätt bra GI-mat. Undrar om det inte gått snabbare med turbo-GI (LCHF). Fast det behöver ju inte vara någon brådska.
  2. Trollpyret
    13 kilo på 3 år, vilket fantastiskt tålamod den kvinnan måste ha...
  3. Erik
    13 kg på 3 år? Rätt bra tempo enligt mig! Sånt syns på sikt!!!

    Mina siffror är 43 kg på 10 år. Nästan exakt samma takt, och det märks _verkligen_ på min fysik och kondition att jag nu har en helt annan kroppshydda! Mitt löpsteg är helt annorlunda på 80 kg än 123 dito. Orken är annorlunda. Helt nya sovvanor! Skillnaden i mental styrka är också avsevärd!

    ...tyvärr är det 43 kg åt fel håll! Styvt 3 hekto som smugit sig på mig per månad i snitt i 10 år har tagit mig från vältrimmad [10km/42min, 5km/14min] till en riktigt osund tjockis på 30+ som oroar mig för både hjärta, leder och sinne!

    Jag har nyligen hittat till denna sida, och nu &/#¤)(/#¤ är det dags för förändring! Jag skall ge LCHF en chans. Inte för att jag ännu har något empiriskt bevis (i min närhet) för att det fungerar. Men jag vet med 100% säkerhet att alla andra metoder definitivt _inte_ fungerar för mig.

    Visst vill jag gärna tappa vikten snabbare än 3 hg per månad, men hellre det än att fortsätta denna katastrofala trend!

    Wish me luck!

  4. GoEd
    Good Luck Erik!!!
  5. Tomtefar
    Erik:

    Ngt måste vara fel på dina tider, för 5 och 10 km på 14 respektive 42 min, så mkt skiljer inte löphastigheten normalt på dessa två distanser. När jag för 18 år sedan sprang 5 km på ca 18 min, så tog 10 km ca 39 min. Sedan slutade jag dock springa helt, men tog upp det igen för 1,5 år sedan. Nu ligger jag kring ca 21 min på 5 km - har inte sprungit så långt som 10 km ngn gång ännu, men räknar nog med dubbla plus knappt 10% på nuvarande 5 km-tid.

    Har man sprungit en period tidigare i sitt liv, kommer det ganska snabbt tillbaks känns det som. Jag idiottränar ju inte, men kroppen svarar ganska bra ändå - och "löparpsyket" är lika viktigt som fysiken nästan. Så det är bara att kicka igång med både kost och löpning nu ;)

  6. Erik
    Rent skrivfel: De exakta tiderna var 42.20 resp 19.20. 5 km-tiden inbegrep dessutom näsblod vid pass 4 km så snabbare hade knappast varit möjligt för mig. Jag menade skriva 42 resp 19, inte 42 resp 14. 14 minuter skulle vara en drömtid! Skulle vara en elittid extrapolerat till 10km... och tävlat har jag aldrig gjort, mer än mot mig själv.

    Tack för påpekandet! Sensmoralen var dock densamma...att det är dags att komma tillbaka till drägliga livsförhållanden. Enough is enough.

    Om LCHF, tid och jävlar anamma kan ta mig till 10km på 45 och 5 km sub-22 skulle jag vara världens gladaste! För idag blir jag anfådd bara av att promenera...

  7. PW
    Doc,

    PDF:en vill ha användarnamn och lösenord...

  8. Kenneth Johansson
    I P1-nyheterna nyss, SLV vill minska på köttet till äldre?
  9. Stefan S
    En fråga:
    Varför tar man inte HBa1c vid hälsoundersökningar? Det provet säger väl lika mycket som ett fasteblodsocker, fast ger en bättre bild av sockernivån över tiden i kroppen?
  10. Trollpyret
    Erik,

    Lycka till! :)

    Visst är 13 kg på 3 år bra, men jag hade aldrig haft tålamod med en så långsam viktnedgång. All heder åt dem som håller modet uppe :)

  11. Helena
    Erik,

    Ett stort och varmt lycka till! Jag tror dock inte att du kommer att behöva tur, jag gick ner 13 kg på 13 veckor helt utan att turen var inblandad. Det som var tur i sammanhanget var att jag hittade LCHF-sidor på nätet så att jag kunde lägga om kosten så att jag nu har en kropp jag trivs med och ett hälsotillstånd som jag inte trodde var möjligt innan.

    Funderar på att trycka upp en T-shirt men texten "Fett och protein byggde denna kropp!", men är nog lite för feg.... :)

  12. Chilisalsa
    Attans !
    Hade verkligen velat skriva ut den artikeln till far min....
    *suck*
  13. p
    Fast Asplunds uttalande syftade väl på en studie om GI-kost mer än strikt LCHF.
  14. Trollpyret,
    Det är konstigt att så många har tålamod att bygga upp en stor övervikt under många år, men mycket mindre tålamod när det gäller att bli av med den. ;-)
  15. Trollpyret
    Kenneth Ekdahl,

    Du har helt rätt! Personligen har jag aldrig byggt upp någon övervikt så jag har inte behövt brottas med att bli av med någon heller. Vill än en gång påpeka att min kommentar om att hon måste ha väldigt stort tålamod inte på något sätt var illa menad. Jag önskar att jag själv hade bättre tålamod så det var mer ett sting av avundsjuka än sarkasm i den kommentaren...

  16. Wille
    Angående träning och kolhydrater. Läste denna och blev lite fundersam..
    https://www.ast-ss.se/html/print_article.asp?id=369

    Visst, de som redan är bodybuilders har säker inga problem att stoppa undan en massa kolhydrater i muskler och genom förbränning. Men de andra 6 i studien? Verkar inte vara kolhydratkänsliga och min tanke gick till hur ungdomar kan äta. Ofta äter dom 2 stora berg med pasta i varje måltid utan att lagra något som fett..

  17. Helena
    Kenneth o Tryllpyret,

    Tålamod är en dygd som jag också saknar. Tyvärr eller tursamt, beroende på hur man ser på saken, behöver jag inte ha det för att gå upp i vikt heller. Ni anar inte vad snabbt jag kan gå upp i vikt om jag inte äter enligt LCHF :)

  18. Helena,

    Jo då, jag anar hur snabbt det kan gå. Jag går också upp jättefort om jag slarvar, men jag tar mig i kragen igen innan det går för långt. Utlandssemestrar, till exempel, får mig alltid att gå upp något eller några kilon även om semestern bara varar i en vecka. Jag vägrar nämligen tänka på vad jag äter när jag är på semester, jag tar "smällen" och tar mig samman när jag kommer hem igen :)

  19. Helena
    Trollpyret,

    Va skönt att du klarar att ta dig i kragen igen, det låter härligt att kunna ta semester från allt! Ungefär som att kunna äta godis bara på lördagar eller till fest. Jag önskar att jag också klarade det, men i mitt fall är det säkrast att inte släppa taget om kragen och möjligen knäppa upp översta knappen..... Jag hoppas att jag så småningom kommer till det läget :) Åh andra sidan känns det inte längre jobbigt att äta rätt, så det är inget synd om mig.

  20. Härrjes husse
    Personligen verkar hela min viktnedgång avstannat från ca 105 ned till 97 kg men sedan verkar det vara stopp....undrar vilka fel jag gör .....men jag hoppar alltid potatis, pasta, ris och alla sorts sädesslag, jag äter morötter och blomkål, sallad med tomater och till frukost ägg med smör och en tallrik Meze. Kaffe med riktig grädde fifty-fifty och lite smör i och gärna Keso.
    Men jag tror att jag äter för mycket eftersom jag är ganska stilla i min aktivitet. Mitt vindrickande är väl kanske också i överlag det blir gärna minst 0.5 l per dag. Det kanske är där karamellen sitter?
  21. Helena,

    Jag håller tummarna för att du förr eller senare kan börja "fuska" lite då och då utan att falla tillbaka i gamla vanor. :)

    Härrjes husse,

    Utöver vinet kan grädden och kanske även yoghurten stoppa upp viktnedgången lite. Annars kan du ju helt enkel ha hamnat på en platå där det inte händer något oavsett vad du gör. I så fall släpper det troligtvis automatiskt förr eller senare och vikten börjar röra sig nedåt igen. Lycka till! :)

  22. PS
    #21

    Testa att äta väldigt strikt ett tag och se vad som händer.
    Och ät inte så stora portioner, jag vet att en del säger att man kan äta hur mycket som helst men det tror inte jag. I alla fall om man inte äter 0g kolhydrater. Man klarar ju sig väldigt bra på ganska små portioner när man äter LCHF. (Och lugna dig med vinet, 0.5l per dag låter lite väl mycket)

    Lycka till.

  23. Härrjes husse,
    Du behöver inte alls göra något fel, platåer hamnar alla på, det är normalt.

    Jag skulle nästan bli förvånad ifall du inte stannat på en vikt som du tidigare hållit ganska stabilt i några år innan du fortsatte uppåt? Det är ganska vanligt att kroppen får för sig att det är normalvikten och det kan ta ett tag för den innan den fattar att det är fel. Många har testat olika metoder för att bryta en sådan platå, men personligen misstänker jag att det bästa är att ha tålamod och bara vänta ut den.

  24. Erik
    Tack för alla upplyftande ord. Har mycket att lära på detta område, men börjat försiktigt under dagen och reducerat riset till kvällsmaten till ett minimum, kompenserat med lite mer kött (kyckling i detta fall). Frukosten blev fil och nötter. Sitter nu med lite natt-snack (vilket förut regelmässigt bestod av marmeladmackor) i form av några skivor salami och 4-5 rejäla flarn parmesanost. Kanske ingen strikt LCHF, men ett stort steg från min tidigare kost i alla fall. Blir spännande att se hur det funkar på sikt... såväl upplevelsemässigt som viktmässigt.

    Edit: Sköljer ner nattsnacket med ett glas Rhodeberg. Borde va OK va?

  25. Härrjes husse
    Kenneth, det stämmer!
    Jag har vägt så, runt 95 i många år men jag är inte annat än rund om magen, annars har jag ju slopat all öl som jag tidigare inte kunde tänka mig vara utan.
    Men det gick av bara farten!! Likaså med sockerberoendet.
    Njaaa...... jag får väl gå på, jag otrivs verkligen inte med att äta det goaste feta.
    Förra gången var Ldl lite väl högt men det är visst normalt med den diet man har. Huvudsaken är känslan i kroppen och den är det inget fel på......
    Längtar inte ett dugg efter potatis, past eller ris och bröd.
    Skall ta nya prover med blodfetter och annat i början av juni, vi får se hur Ldl och Hdl brottas med det totala. Rapport kommer! Förra gången var Ldl lite väl högt men det är visst normalt med den diet man har.
    Huvudsaken är känslan i kroppen och den är det inget fel på......
  26. Härrjes husse,
    Nästa gång du testar så se till att fasta betydligt längre än de rekommenderar innan provet, jag har fått intrycket att när man äter mycket fett så tar det mycket längre tid innan man får rättvisande prov jämfört med deras referensvärden.

    Sedan är det ju ändå så att man har det kolesterol man behöver, och eftersom du äter rätt kommer det att minska allt eftersom du reparerar skadorna av kolhydrater m.m..

  27. Kvinnan med det stora tålamodet (se #1) ska tydligen skriva en artikel i Expressen om att äta sig frisk. Hon letar efter lämplig person att skriva om på KiF, så det verkar vara lchf- vinkling på artikeln. Håll utkik! :D
  28. Dacke
    Svensk export av diabetesbehandling!
    I tidningen Kvällsposten kan man idag – 21/5 – läsa följande:

    "I veckan blev det klart med ett femårigt avtal mellan Skåne Care AB och Global Health Partner som innebär att expertisen vid den endokrinologiska kliniken i Lund och Malmö ska bygga upp en diabetesklinik i Ajman som är ett av sju emirat i Förenade Arabemiraten.

    Av Ajmans befolkning som motsvarar Malmös invånarantal på runt 260000 har nämligen 25 procent diagnostiserad diabetes, oftast beroende på fetma. Det är en otroligt hög siffra. I USA är siffran runt 12 procent medan den i Sverige ligger på runt 6-7 procent. Den galopperande välfärden och ökad fetma/ diabetes går hand i hand.
    Kritiker kan hävda att medan vårdköerna här hemma bara växer, väljer Region Skåne cyniskt att tjäna pengar på lukrativ sjukvård utomlands medan man struntar i hemmafronten. Det är en förenklad sanning. Engagemanget i Ajman, som i det här fallet handlar om nio miljoner kronor för Region Skåne, klaras av inom den befintliga verksamheten

    Ingen patient i Skåne får stå tillbaka, lovar Ronnie Halvardsson, som är vd för Skåne . Care AB. Självklart måste man från Sverige kunna sälja medicinsk forskning och kunskap och annat man producerar till ett betalande utland. Inte minst är det ett utmärkt sätt att möta neddragningar och budgetbesparingar inom sjukvården här hemma."

    Borde inte kunskapen om LCHF-kosten kunna exporteras billigare? Dessutom minimeras läkemedelskostnaderna samtidigt som hälsovinsterna blir maximala.

  29. Helena Hesselmark
    Förmodligen hjälper det inte att exportera svensk diabetesbehandling till arabvärlden. Inte ens från Lund - trots mitt lokalpatriotiska kynne.
    En stor del av diabetesfallen i arabvärlden beror på "consanguinity" - ungefär kusingifte.
    Ju fler gemensamma anlag dess värre verkan för ärfliga sjukdomar.
    Man kan titta på en världskarta över diabetes i olika länder nu och i framtiden och man kan då snabbt se var tyngdpunkten ligger.
    Det är inte bara diabetes utan även andra ärfliga faktorer som fosterskador mm.
    "Medlem" på KiF har skrivit om detta ur sin egen bakgrund.
  30. p
    Du citerade inte slutet så jag gör det istället.

    "Vad Litsfeldt också råkar förmedla
    är en överdriven skrämsel mot kolhydrater.
    Måhända får vi i framtiden
    läsa en bok av en skrämd stackare som
    gjort samma resa som Litsfeldt och till
    slut vågat skriva av sig typ jag blev
    ”Kolhydratskrämd”.
    Trots att ännu en kostriddare sällat
    sig till debatten (kostfrågorna blir
    alltmer ett geschäft) vill jag rekommendera
    boken ”Diabetes. Inte”. Den
    är faktiskt bra men behöver läsas med kritiska ögon"

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg