Lågkolhydratkost vinner en studie till

En stor tvåårig jämförelse mellan lågkolhydratkost och fettsnål kost publicerades härom dagen i Archives of Internal Medicine.

Vinnare? Lågkolhydratkost igen. Dessutom fick en vanlig myt den sista dödsstöten.

Resultat

Både fri mängd lågkolhydratkost och kaloriräknad fettsnål kost (med mycket beteendeterapi) gav fin viktnedgång, som mest runt 12 kilo i snitt, efter första halvåret. Någon säker skillnad mellan grupperna sågs något förvånande inte i denna studien, till skillnad från många tidigare (som visat fördel för lågkolhydrat).

Däremot sågs tydligt bättre HDL, gott kolesterol, i lågkolhydratgruppen, samt bättre blodtryck.

Täta ben

Intressant nog gjordes noggranna undersökningar av bentätheten i grupperna. Det blev ingen skillnad. Liknande har visats i kortare studier, men inte lika övertygande dokumenterat som här. Ännu en osannolik myt om lågkolhydratkost, att den ökar risken för benskörhet, dör slutligen här.

Poängseger

Sammanfattningsvis gick lågkolhydratgruppen ner rejält i vikt, likväl som den fettsnåla gruppen. Men lågkolhydratgruppen slapp räkna kalorier, de behövde inte vara hungriga. Dessutom fick de bättre kolesterol och blodtryck än den fettsnåla gruppen. Tydlig poängseger som jag ser det.

Jag skriver bok och hinner tyvärr inte med en noggrannare genomgång av studien idag. Intresserade rekommenderas läsa vidare på Jimmy Moores blogg:

Two-Year Study Shows Low-Carb Diet Effective For Weight Loss, Improves HDL, Cardiovascular Health Risks

Mer

Den aktuella studien finns här:

Foster GD, et al. Weight and Metabolic Outcomes After 2 Years on a Low-Carbohydrate Versus Low-Fat Diet. A Randomized Trial. Ann Intern Med. 2010;153:147-157.

Studier på lågkolhydratkost

Snabbkurs i kolesterol

Allt om blodtryck

LCHF / Lågkolhydratkost för nybörjare

52 Kommentarer

  1. Det tar sig ;)
  2. Har läst hela fullängdaren nu. Intressant att de även diskuterar LDL-partikelstorlek och inte bara ser till kvantiteten av LDL totalt.

    Det är bra att båda grupperna gick ner lika mycket också för då blir viktreduktionen inte en lika stark confounder. Men å andra sidan gäller ju allt detta genomsnitssiffror och jag har inte sett hur individerna som förlorade mer i vikt fick bättre hälsovärden etc.

    Man kan utan tvekan gå ner i vikt även på lågfettkost alltså. Men det förefaller enklare på lågkolhydrat och ingen där behövde räkna kcal och blev heller inte sjukare. Två år är ju ändå en hyfsad tid också.

    Någon redogörelse för fettsammansättning i kosten hittade jag inte dock. Men man fick ju utgå från Atkins i alla fall.

  3. CharlotteTheOriginal
    Angående benskörhet.... Är/var det inte så att man kan se skillnad på benen från jägare vs spannmålsätarna? (Uppmärksammas av Lierre Keith bla.) Jägarna hade starkare ben, spannmålsodlarna hade svagare.... Men två år är kanske för kort tid för att påvisa någon skillnad?
  4. Pasi
    Nicklas - Man kan ju får lika bra viktnedgång med en ultrahögkolhydratkost - gäller bara att lägga kaloriantalet runt 0. ;-)
  5. Pasi:

    Nej då äter man ju noll kolhydrater

  6. complete

    Man kan ju får lika bra viktnedgång med en ultrahögkolhydratkost - gäller bara att lägga kaloriantalet runt 0.

    Nej, det räcker med att ligga på mindre kalorier än vad du förbrukar.

  7. Och äter man kolhydrater förbrukar man mindre.
  8. Hallå! Nyligen bestämde jag mig för att lista Sverigs samtliga bloggar om hälsa. Däribland områden såsom recept, näringslära, viktnedgång, träning, livsstil och sjukdomar. Eftersom din sida passar in där så skulle jag väldigt gärna se att du registrerade den. Iden är att likartade ska hitta inspiration att själv fortsätta blogga och utvecklas. Givetvis kostar det inget.

    http://www.halsoartiklar.se/bloggar/

  9. Sanna:

    Var i studien ser du siffror på deras förbrukning?

  10. Karl E. Arfors
    Complete,
    när man äter mindre än man förbrukar tar kroppen resten från musklerna - och när man slutar banta ökar man på fettnivåerna och inte muskeln om man inte tränar mycket. Det kallas för jojo-bantning.
    Kroppen sköter nog sin balans - det är därför man man måste använda sig av hormonstyrd viktregulation och hålla carbs och insulin låga. Atkins släpper ju till med kakor och frukt efter några veckor vilket gör att vikten går uppåt igen. Jfr den väl utförda studien i Israel.'
    karl
  11. Kärnfrisk
    Sanna, du får gärna utvekla din teori en smula.
  12. Morsan
    "Ännu en osannolik myt om lågkolhydratkost, att den ökar risken för benskörhet"

    Att äta 0 kolhydrater betyder faktiskt inte att man måste äta döda djur som KANSKE höjer Ph-värdet i kroppen som KANSKE leder till benskörhet.

    Att vara laktovegetarian är faktiskt samma sak som LCHF, man utesluter köttet och ersätter det med proteinrika vegetariska alternativ. Funkat för mig i 20 år hur bra som helst !!! =)

  13. Mats Olsson
    Är det inte så att om man ska gå ner i vikt så ska intaget vara mindre än det du gör av med oavsett LCHF eller inte? Har fattat det så när jag läst diverse böcker etc. Däremot går man inte uppl ika lätt på LCHF och man äter mindre eftersom man inte får sockersug och fettet gör dig mätt längre... Är det fel resonemang?
  14. JAUS
    Kroppen ökar förbränningen när man äter mer, så länge insulinnivån är normal (låg). Andra hormoner som kortisol kan dock påverka vikten, så avstressning och god sömn är också viktigt.
  15. Mats Olsson
    Men om kroppen har en massa energi i form av fett i magen bränns väl inget av det inlagrade fettet??
  16. Tomtefar
    Mats Olsson:

    Och som jag fattat det hela, så stämmer det att man måste äta färre kaorier än man gör av med för att gå ned i vikt. Men, HUR kroppen förbrukar kalorierna kan skilja sig. På Low carb kan olika processer i kroppen ha en annan omsättning, dvs man behöver inte nödvändigtvis utföra fysiska aktiviteter för att höja förbränningen. Dock är det här bara ett litet bidrag till bättre viktminskning i sammanhanget. Det stora är att kaloriintaget blir mindre utan att man tvingar sig - späker sig - för att hormonbalansen är nyckeln. Med ett stabilt blodsocker så får även ett "matvrak" ett normaliserat intag av mat genom bättre hungerkontroll. När man är mätt och belåten kan man ägna sina tankar åt annat än mat. Det primära är insulinet, men en hel radda av hormoners normalisering följer i dess fotspår.

    Svängande blodsockerkurvor ger en matfixering likt beroende av nikotin, kan man nog faktistk jämföra det med. Det är skitjobbigt att skära ned på snus/ciggaretter, för behovet finns där fortfarande och förr eller senare släpper man oftast efter och höjer konsumtionen igen. Om man slutar helt så är det jobbigt i ett par veckor, men sedan känner man en härlig befrielse och mår så mkt bättre. Med de erfarenheter jag har av nikotin så känner jag igen mig så väl när folk skriver om första tiden när de klippt ett sockerberoende. Även om man inte är gravt sockerkicksberoende, men ätit för mkt kolhydrater, så brukar man få övergångsbesvär när man börjar med LCHF. Dessa är rätt och slätt ABSTINENSBESVÄR. Den som dricker kaffe kan ju prova att låta bli en vecka och se att många av abstinenserna nog inte skiljer sig så mkt från övergång från tallriksmodell till LCHF.

    I många vetenskapliga korttidstester av LCHF brukar illasinnade forskare peka på hur segare kropp och hjärna fungerar utan kolhydrater, och avråder därmed från det. Gör man en korttidstest på att avbryta ett nikotinberoende skulle man också se många liknande "hälsoproblem". Den logiska slutsatsen, om man ska gå på samma linje, är att man ska aldrig sluta snusa/röka/supa/knarka... ;)

  17. #13 Mats:

    Precis exakt så funkar det för mig... Mao helt rätt resonemang...

  18. JAUS
    #15 Man kan stå still, ja, men man går inte upp. Under natten när man sover så fastar alla (om man inte äter i sömnen) och då används kroppsfettet som bränsle, så vill man maximera viktnedgången så gäller det inte äta för tätt inpå innan man lägger sig. Blir jag trots allt hungrig innan jag somnat så tar någon matsked kokosfett och dricker vatten så att jag klarar mig tills jag somnat in, för att lägga sig hungrig är inte bra för förbränningen.

    Om man har en hög energiförbrukning även under natten så går man ner i vikt eftersom man, som sagt, inte äter något då. Du kan alltså äta mer än ditt behov på dagen och ändå gå ner under den nattliga fastan.

  19. Erik E
    "Den som dricker kaffe kan ju prova att låta bli en vecka och se att många av abstinenserna nog inte skiljer sig så mkt från övergång från tallriksmodell till LCHF. "

    Koffeinberoende är förvånansvärt lätt att bli av med för många. Jag, och många andra jag talat med, upplever inte några fler abstinensbesvär än en lätt huvudvärk första dagen vi är utan kaffe. Sedan är det över. Dag två kan man gå förbi kaffebryggaren utan att känna något sug.

    Alla är förstås olika så det finns säkert många som inte känner likadant. Min personliga uppfattning är dock att socker är så vanebildande att koffein inte ens förtjänar att spela i samma division. När jag övergick till LCHF tapade jag större delen av sötsuget direkt men det tog mer än 1.5 år innan det var helt borta. Koffeinsuget kan jag tappa helt bara jag glömmer bort att koka en panna en lördag.

  20. #18 Jaus

    Tror jag ska testa ditt knep med en matsked cocosfett nästa gång kag blir hungrig innan läggdags!

  21. Tomtefar
    Erik E:

    Jo, jag vet att kaffe är relativt lätt att bli av med - jag var mer ute efter mekanismen när kroppen plötsligt blir av med ngt den är van vid, och tidsperiod samt grad kan naturligtvis skilja mellan olika droger. Min flickvän hade besvär i två dagar när hon slutade med kaffe, fast då drack hon FEMTON stora koppar om dagen också...

    Prova snusa intensivt i ett halvår och sluta sedan tvärt, så får du se. Det tar ca 7-10 dagar innan de fysiska besvären försvinner (brukar vara som värst dag 3). Sedan har man ett psykiskt sug i ngn månad. Därefter är det ganska lungt, men då och då kommer "nikotindemonen på ena axeln" försöka hitta en anledning att göra en engångsföreteelse. Det dröjer minst ett halvår innan man slipper fajtas mot plötsliga infall, trots att man 99,5% av tiden inte har en tanke på nikotin. Det tar också uppåt ett halvår innan dopaminbalansen infunnit sig igen, så man är helt enkelt trög i skallen och har svårare att koncentrera sig under tiden (avtagande så kart). Nikotinbegär brukar jag kalla för "den tredje hungerkänslan". Vanlig hunger och törst, är två naturliga känslor vi är födda med. Ett helt nytt 3:e "livsmedelsbehov" uppstår när man vant sig vid nikotin, en känsla som man inte kunnat föreställa sig innan. Denna känsla glöms bort hur den känns efter ungefär 2 år, och man minns bara ATT den kan skapas. Först då är man relativt säker från återfall, men man är ändå lite sårbarare än de som aldrig testat alls.

    Fast när jag säger "prova snusa", så är det självklart inte menat som en verklig uppmaning - finns bättre skit att syssla med ;).

  22. S.P.
    Andreas, läser du PāNu (http://www.paleonu.com)?
    Sitter och läser igenom alla hans blogginlägg sen starten nu och karln har mycket intressanta saker att säga.
  23. JAUS
    #20 Vissa klarar inte av kokosfett på kvällen, då kan man istället äta smör eller annat fett.
  24. Viktnedgångsdiskussionen må vara intressant i sig och anekdoter från de enkelt levt med LCHF men lidit av kaloribräkningsbantande är också extremt intressanta.

    Men jag tycker fortfarande att hälsomarkörerna i just DEN HÄR studien är de intressantaste fynden och jag är därför glad att genomsnittsvärden för viktförlusterna inte skilde sig signifikant mellan grupperna. För ser man en signifikant större viktnedgång bland lågkolhydrat kan hälsomarkörerna enklare viftas bort med resonemanget att de helt enkelt tappade mer i vikt.

    Men som jag skrev förut, man behöver nog egentligen se ännu mer konkret på statistiken och se hälsomarkörer hos varje enskild. Hur såg det ut hos individerna i varje grupp som gick ner minst respektive mest?

  25. Kattmoster
    # 21

    Jag kan intyga att man fortfarande, efter snart 16 år sedan rökstoppet, kan bli röksugen. Det kan räcka med att någon tänder en cig i tv. Mitt bästa motmedel är att tänka på hur ont i halsen jag haft dagen efter de gånger jag gett efter för suget (sista gången för snart tio år sedan).

    En kollega som slutade ungefär samtidigt, efter två paket om dagen, har det precis likadant.

  26. Erik E
    "Prova snusa intensivt i ett halvår och sluta sedan tvärt, så får du se."

    Jag har provat att tvärt sluta efter att ha snusat en dosa om dagen i 10 år. Jag fick hjärtklappning, bröstsmärtor, kallsvettningar och var rastlös som en iller på kokain. Mina arbetskamrater tyckte rent av att jag nog skulle må bättre av att fortsätta med snuset.

    Sedan, efter ganska precis 3 veckor, försvann suget över natten. Den ena dagen kunde jag döda för en snus, den andra kunde jag inte bry mig mindre. Det var som om jag aldrig hade börjat.

  27. Fruktis
    Intressant studie, men det är lite förvånande att lågfettgruppen inte gick ner mer i vikt efter så lång tid på så en så mager diet. Alltså, kom igen, 1500-1800 kcal per dag för män och 1200-1500 för kvinnor, och de har ett BMI på i snitt 36. Det osar katt om det här. Det är ju rena svältdieten. Folk som kör med kalorirestriktion brukar ligga på, säg, ca 1700-1800 kcal per dygn för ganska normalviktiga män, och de blir smala som pinnar efter nåt halvår eller år. De har för övrigt en annan motivation som gör att de håller sig till sina kcal/dygn, vad jag förstår i alla fall. Hade deltagarna verkligen hållit sig inom de rekommenderade kcal per dygn skulle de gått ner mycket mer. Förklaringen måste vara att de ätit mer än de redovisat, ett inte ovanligt fenomen.

    Sen hade det ju varit intressant om de åtminstone hade gjort en uppskattning om hur många kcal per dygn lågkolhydratgruppen fick i sig. Var det 2000 kcal eller 4000 kcal? Resultatet var ju hur som helst inte särskilt imponerande, i alla fall vad beträffar vikt, om man jämför med de historier som cirkulerar här.

  28. Fruktis,
    Ett genomsnitt på 12 kilo viktnedgång efter sex månader innebär ju att runt hälften gick ner mer, vissa säkert mycket mer.

    Ett mycket bra resultat tycker jag, för att vara en randomiserad studie, som alltså inte hade deltagare som var motiverade att testa just lågkolhydratkost.

  29. Fruktis
    Jo, det är klart, jämfört med andra studier är det kanske ett bra snittresultat. Men man kan ju inte låta bli att fundera på hur tillförlitliga sådana här studier är om man påstår att deltagarna har ett BMI på i snitt 36 när de börjar - det blir ca 110 kg för en man på 175 cm - och de bara går ner ca 8 kg efter två år på max 1800 kcal per dygn.
  30. Kattmoster
    # 27
    "Hade deltagarna verkligen hållit sig inom de rekommenderade kcal per dygn skulle de gått ner mycket mer. Förklaringen måste vara att de ätit mer än de redovisat, ett inte ovanligt fenomen."

    Ja så måste det givetvis vara. Något annat kan det förstås inte bero på...

    För egen del har jag blivit beskylld för att underrapportera när jag ätit tallriksmodell och överrapportera när jag ätit SSS-kost. Räkneförmågan varierar tydligen med kosten. Ja, halleda.

  31. MimLan
    #29 Jag har kört med kalorirestriktion i åratal, större delen av mitt liv faktiskt. Kan inte påstå att det gjort något åt min vikt alls, förutom de tillfällen då jag övergick till närapå svält (max 4-500 kcal) under flera månader. Då gick jag ner i vikt. Förstår inte varför du anser att de gick ner lite.

    Men vi har väl olika perspektiv på hur viktminskning går till.

  32. Fruktis
    Kattmoster, #30, vad är SSS-kost?

    Har du provat att äta bara 1200-1500 kcal per dygn, eller nån man här 1500-1800 kcal per dygn? Och det inte bara en dag, och inte bara ett halvår, utan två år! Det är näst intill outhärdligt, och man gör det inte frivilligt, såvida man inte har väldigt stark motivation. Jag har inte gjort det, men jag har testat sådär 1800-2000 kcal per dygn (inte lågfettkost utan nästan LCHF-kost) ett tag, och man mår inte bra av det. Man blir kall och hungrig vad man än äter). För övrigt redovisar Gary Taubes i sin bok Ancel Keys experiment 1944 där värnpliktiga fick i genomsnitt 1570 kcal per dygn, alltså inom intervallet för den aktuella studien, under 24 veckor. Deltagarna blev besatta av mat och flera av dem mådde mycket dåligt psykiskt. Så jag tar uppgifterna om kaloriintaget i den nya studien med en nypa salt.

    Vad tror du det beror på då?

  33. Fruktis:

    Du kan inte jämföra med Minnesota Starvation Study bara för att kaloriintaget inte var så mycket lägre där. Det var ett svältintag för högenergiförbrukare inom det militära.

    Studien är mycket intressant och har bidragit till massor av kunskap men är inte jämförbar här.

  34. Fruktis
    Nicklas, #33, kan jag väl. Högenergiförbrukare? Enligt Taubes var deltagarna vapenvägrare, conscientious objectors, vilket man knappast förknippar med muskelknuttar. Visserligen fick de gå en mil eller nåt om dagen. Hursomhelst, min poäng är ju bara att det understryka hur svårt det är att hålla sig till en så låg kalorinivå, och det gör att jag tvivlar på att deltagarna i den nya studien verkligen bara fick i sig 1500-1800 kcal per dygn i två år. Är det ett orimligt tvivel?
  35. Ja högenergiförbrukare. Jag har inte sagt ett dugg om deras muskelmassa. Men att redan vara smal och sedan underäta radikalt är skillnad och jag tycker du jämför äpplen och päron.
  36. Fruktis
    Jag jämför inte, jag drar en parallell. Hur vet du att de var högenergiförbrukare?

    Så du tvivlar inte på att lågfettgruppen höll sig inom det föreskrivna intervallet? Det är ju ett välkänt fenomen att man tenderar att underskatta och underrapportera vad man verkligen stoppar i sig. Som den där kvinnan i programmet om viktminskning på Kunskapskanalen för ett tag sedan som trodde och rapporterade att hon åt 1200 kcal om dagen men där det sedan visade sig att hon fick i sig 3000 kcal.

  37. Rickard Carlsson
    Fruktis: Eftersom du frågar. Jag är man och vägde innan ungefär 110 kg (180 cm lång). Under en längre period (halvår) åt jag mellan 1500-1800 kcal per dygn.

    Jag vägde allt och skrev ned allt, förde kalender osv så jag är helt säker på att min kalorintag var begränsat.

    Enormt plågsamt och efter ett halvår gick det i princip inte utan då låg jag länge (c:a halvår) på 2000 kcal (fortfarande räknade och vägde allt). En fem-sex kg gick jag ner men EN veckas chartersemester där jag inte höll igen (fortfarande fettsnålt men många kcal) suddade ut allt detta.

    På lchf gick jag ned 23kg på 6 månader. Och det var inte ens jobbigt. Efter 12 mån har jag inte gått ned mer men jag har å andra sidan byggt en del muskler så något kg fett lär jag ha tappat. Som jämförelse gick jag upp ETT kg under årets chartersemster (frosseri förekom det erkänner jag) men det gick jag igen efter en vecka hemma.

    Grejen är att äter man 1500-1800 kcal som stor vuxen man så går man på sparlåga och förbränningen anpassar sig därefter. Effekten är inte så bra som den borde vara helt enkelt.

    Med det sagt så tror jag nog ändå att du har delvis rätt i underrapporteringen. Jag tror inte att de klarade hålla sig på 1500-1800 i två år. Det klarar man inte om man har den övervikten eftersom man då förbränner rejält mkt av att bara flytta runt sin stora kropp.

    Givetvis fungerar extrem kalorestriktion som metod att gå ned i vikt. Likaså om man springer fyra mil om dagen. Men det betyder inte att detta är ett effektivt sätt att gå ned i vikt på för alla.

    Det studien egentligen mäter är inte "treatment" av 1500 kcal om dagen i två år utan "intent to treat". Dvs folk försöker äta enligt rekommendationer.

    Sedan så tror jag inte det handlar så mycket om kalorierna utan att de där 1500 kcal också hänger ihop med att det ska vara lågfettkost. Jag är övertygad om att jag (har trots allt tio kg övervikt kvar) kan klara mig bra på 1500 kcal/dygn om jag skippar kolhydrater. Jag tror inte att jag kommer gå ned så mycket mer än om jag äter vad det blir om jag låter hungern kontrollera (c:a 2400 kcal)

    Nu är jag dock lite trött på studier som bara jämför låkolhydrat med lågfettdieter. Jag vill se en crossoverstudie där man kan se vad som händer när folk byter mellan dieterna. Finns det de som inte gick ned på lågfett som går ned på lågkolhydratdiet? Kanske rentav tvärtom.

    Även om det nog ligger mycket i att vi inte är "byggda" för att äta så mycket raffinerade kolhydrater som vi gör idag, tål folk det sannolikt olika bra. För de som är feta på grund av att de har problem med kraftiga insulinpåslag orsakade av kolhydrater (som jag till exempel) fungerar lågkolhydratdieter fantastiskt. Men vi ska inte tro att alla som är överviktiga är det av samma anledning. Då hamnar vi i samma fälla som "du är vad du äter"-gänget där man visar upp extrema exempel på folk som dricker åtta liter läsk och äter fyra helstekta hästar om dagen. Olika människor har sannolikt olika anledningar till varför de inte går ned i vikt.

  38. Tomtefar
    Jag har också kört kalorirestriktion större delen av mitt liv. Eller kört och kört, det är inget jag gått in för. Bara så jobbigt att äta en massa mat och vara övermätt i så många timmar efter. Viktkurvan planar ut jämfört med energiintaget. När jag låg på 500 kCal/dag i 10 månader för några år sedan gick jag från 60 till 54 kg. Sedan åt jag nog runt 1.500-1.800 kCal en period och ökade till 60 på ett år och fastnade där. Därefter låg jag nog runt 800 kCal ett halvår och droppade snabbt till 52. Då fick jag panik och lade jag manken till att äta så mkt magen nätt och jämnt lyckades hantera, och låg på uppåt 3.000 kCal, vilket jag lyckades ta mig från 52-67 kg med mellan juli och december det året. Sedan föll det tillbaka som vanligt under vintern, fast bara ned till 62 kg. Pendlade mellan 58 och 62 ett par år. Nu sedan i vintras har det varit svårt att trycka i mer än ungefär 1.200 kCal, och jag tappade från ca 60 till 57 på ett par månader, men där har jag stabiliserat mig. Ska försöka göra ett seriöst försök att nå 65 igen nu om jag bara får lite sinnesro (vill ligga på 65-70 kg). Längd 1,82. Jag vet att jag defenetivt skulle bli en snabbare löpare om jag dubblade mitt intag.

    Jag skulle dock gärna väga 100 kg, så man slapp ha dåligt samvete för att man inte äter frukost varje dag, eller glömmer bort kvällsmaten. Då kunde man ju leva av "puckeln" ett tag. Men så är det ju - alla har inte samma sorts problem kring mat...

  39. Det finns crossoverstudier redan, vad jag förstår... Läs Anthony Colpos texter på:

    * http://anthonycolpo.com/?p=94
    * http://anthonycolpo.com/?p=99

    (värt att notera är även att han skrivit "The Great Cholesterol Con" som kritiserar kolesterolrädslan, samt att han nyligen också tog upp kritiken av Kinastudien.)

  40. Subcalva
    Jag stötte på en intressant artikel om varför det är så svårt att behålla sin nya vikt efter att ha gått ner i vikt. Lätt deprimerande läsning för oss som inte vill gå upp i vikt på nytt. Går det verkligen inte att ändra sin "weight set point" så att man kan äta lika många kalorier som en som aldrig bantat?

    http://weightology.net/weightologyweekly/?page_id=415

  41. Zizzy
    #Subcalva

    Intressant artikel. Jag tar genast till mig den delen som handlar om att öka upp sin NEAT! (Non-Exercise Activity Thermogenesis).

  42. Teorin om setpoint finns väldigt väldokumenterad i vetenskaplig litteratur. Även gary Tubes skriver mycket om det i GCBC. Det finns mycket stöd för att vi har en setpoint som skiljer sig mellan individer och som kan ökas vid viktuppgång.

    Desto mindre stöd finns för att man kan sänka den.

  43. Har lite svårt för att många använder ordet lågkolhydratkost. Jag anser att LCHF är mycket bättre eftersom man måste ersätta energin från kolhydrater med något annat och det är fett och protein. Nu har jag ätit strikt LCHF-mat i 1,5 år och jag har verkligen fått en fantastisk hälsoförbättring. Jag gick ner åtta kilo direkt och därefter har vikten stannat. Man kan kalla mig en riktig storätare för mat har alltid varit en passion men nu äter jag i stället fett och protein. Jag äter fortfarande väldigt mycket mat och jag tycker inte att jag äter mindre nu utan snarare mer mat. Min hälsa är dock en helt annan än tidigare. Förutom att min diabetes och hjärtbesvär har försvunnit så har jag t.ex. inte varit sjuk en enda dag sedan jag ändrade kosten. En rad andra hälsoförbättringar har jag också uppnått. Hur kan detta komma sig? Jag har en teori om detta som jag gärna ser att andra kommenterar. Jag tror att vi efterhand, beroende på ålder, gener, anlag m.m., blir fulltankade med gluckos. Några tidigare och andra senare. En del klarar sig kanske helt och hållet. Om inte kroppen orkar förbränna all gluckos så måste ju resterna ta vägen någonstans. Gluckosen blir till föda för allehanda typer av inflammationer som vårt immunförsvar inte hinner med eftersom man ständigt kämpar emot en fulltankad kropp. Är det kanske detta som är det metabola syndromet? Vårt immunförsvar hinner inte med?
  44. Subcalva
    #42 - Stephan Guyenet (WholeHealthSource) pratar en del om Weight Set Point men när det kommer till att sänka en hög set point säger han tyvärr att man inte riktigt är säker på hur det ska göras.

    SG själv är ju inne på att det är näringsbrist som leder till försämrad ämnesomsättning och en högre set point men frågan är om det räcker att bara äta näringsrikt eller om man måste göra något mer. Hans inlägg om studien där man genom att ge en vanlig multivitamintablett som tillskott till överviktigas normala kost resulterade i en viktnedgång på drygt 3 kg i snitt tycker jag själv är intressant läsning. Så numera blir det en multivitamintablett till frukost förutom den tidigare d-vitaminen.
    :)

  45. Subcalva
    #43 Stephan Guyenets forskning just nu handlar om att det kan vara inflammationer i kroppen som gör att hypotalamus inte längre känner av leptinnivån i kroppen. Också intressant.

    När det gäller ämnesomsättningen så vet man ju att den sjunker med åldern. Jag har också reagerat när jag surfat runt på nätet och läst om att många har nån form av sköldkörtelproblem. I New York Times publicerades en artikel om problemet att medeltemperaturen i kroppen bland befolkningen sänkts från 98.6 till 98.2 och ser ett problem med att upptäcka om man har feber och infektioner! Jag tycker det är konstigt att man inte reagerar mer på att en sänkt kroppstemperatur är ett av de första tecknen på en sänkt ämnesomsättning.

  46. ny08
    Fruktis #32 SSS står för Sten Sture Skaldeman. Jag antar att det innebär ganska strikt LCHF-kost, vilket han brukar förespråka.
  47. Fruktis
    ny08, #46, tack! Det antas man förstås veta här? :-)

    Apropå Sten Sture Skaldeman, han brukar ju prata om "vår ursprungliga föda". Hittade precis en länk - på http://www.anomalist.com (för såna kufar som jag) - till en artikel i Scientific American om en utgrävning av en grotta i Sydafrika: http://asunews.asu.edu/20100804_scientificamerican

    Ursprunglig föda, ja. Paleontologerna säger att under en period för ca 200 000 år sedan var människan utrotningshotad pga av risigt väder och överlevde vid kusten i Sydafrika i grottor och levde på skaldjur och kolhydratrika rotfrukter. Inga feta gaseller och sånt under lång tid alltså ...

  48. us
    #47
    De fick hålla till godo med nödproviant m.a.o (rotfrukterna alltså).
  49. Fruktis
    us, # 47 Nödproviant? Det beror ju på vad man har för idéer om vad människor huvudsakligen åt innan den här flaskhalsperioden. Om man läser Annika Dahlqvists blogg så kan man ju tro att människor nästan enbart åt kött, men seriösa forskare ger en betydligt mera nyanserad bild. Dessutom, hur kommer det sig att så gott som alla ursprungsfolk - förutom de som jämt dras fram här, dvs inuiterna och massajerna - får en stor del av sin näring från växter rika på kolhydrater?
  50. JAUS
    #49 Ursprungsfolk? Människan har endast ett ursprung. Det folk som närmast åt som våra förfäder var bushmännen som under mer än 100 000 år levde på samma sätt i kalahari.
  51. Nicklas #42.
    "Desto mindre stöd finns för att man kan sänka den."

    Men intervallträning med hög puls kanske kan göra det?

  52. Jaz
    Fruktis: det är därför man ska lyssna på seriösa forskare och inte på det som skrivs på diverse propagandabloggar (om inte bloggaren råkar vara en seriös forskare, vilket är ytterst ovanligt). Vegetabilier har enligt den nuvarande kunskapen alltid utgjort en betydande del av människans kost.

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg