Kan maten vi äter fixa psykisk sjukdom?

Ett av mina mest minnesvärda möten på Low Carb Universe på Mallorca 2019 hade jag med en svensk trebarnsmamma som berättade om en lång tid med svåra psykiska besvär.

Bland annat hade hon lidit av bipolär sjukdom. Glädjande nog kunde hon berätta att hon lyckats stabilisera sitt psyke genom att äta lågkolhydratkost. Hon hade också väldigt positiva erfarenheter på det mentala av en rent carnivorisk diet – men konstaterade att en sådan är svår att upprätthålla om man är en barnfamilj med ett normalt socialt liv.

Kan maten vi äter fixa psykisk sjukdom? Det var ju faktiskt det hon hävdade. Men kan vi veta att hon gjorde rätt analys? Hon kan ju ha ändrat sitt liv på andra sätt. Sovit bättre, inlett/ändrat medicinering, börjat träna etc.

Eller hon kanske bara inbillade sig att hon blivit bättre? Det är ju inte ovanligt, att den som känslomässigt investerar sig i ett livsbeslut vill försvara beslutet genom att hävda förbättring. Typ som Amerikabreven: Emigranterna på 1800-talet skrev hem om hur fantastiskt allt var over there, även om flytten blivit en flopp, för det är sällan kul att erkänna ett misslyckande.

Dessa mina frågor/invändningar är inte riktade mot trebarnsmamman. Jag var och är övertygad om det sanningsenliga i hennes livsberättelse. Jag vill bara vara tydlig med er läsare: Att jag inte lättvindigt godtar alla fantastiska påståenden kring lågkolhydratkost utan att ha mitt kritiska tänkande påkopplat.

Samtidigt vill jag påstå att det börjar bli allt svårare att bortse från den växande mängd data som talar för att lågkolhydratkost faktiskt kan hjälpa trasiga hjärnor.

Diet Doctors vetenskapligt ödmjuke och kunnige podcastare dr Bret Scher diskuterar behandling av bipolär sjukdom med både drabbade och experter i det här avsnittet.

Bland annat framkommer hur sällan nutrition (vad vi äter) överhuvudtaget anses relevant i psykiatriska sammanhang. Det är nästan bara terapi och piller som gäller, plus livsstilsråd om sådant som träning och sömn (förvisso säkert bra råd i många fall).

Men de drabbade som här kommer fram med sina livshistorier, är mycket övertygande i kostomläggningens betydelse för livsförbättring. Och de får stöd av psykiatriläkaren vid Harvard, dr Chris Palmer, som forskar i gränslandet metabolism och psykisk sjukdom.

Palmer är inspirerad bland annat av den starka och välbeforskade effekt ketogen kost har på epileptiska barn. Intressant i sammanhanget är att bipolaritet och epilepsi har mycket gemensamt i form av liknande neurologiska obalanser och elektrolytiska störningar.

Han pekar också på de enorma kroniska stresspåslag (genom främst kortisol) som människor som utsatts för trauma ofta drabbas av. Det förhöjda kortisolet kan leda till insulinresistens, något som är vanligt hos människor med psykisk sjukdom.

Genom lågkolhydratkost kan man få bukt med insulinresistensen och den vägen vinna hälsa, vilket förbättrar sömn och allmänhälsa, och får ner stressen. Och en friskare, lyckligare hjärna blir ett av resultaten.

Så till en spännande studie, sammanfattad här på Diet Doctor, av kanadensiska vetenskapsjournalisten Anne Mullens.

Franske psykiatrikern dr Albert Danan – som själv sett en autistisk familjemedlem nå snabba förbättringar med lågkolhydratkost – rekryterade 31 patienter på ett sjukhus i Toulouse. De led av sådant som svår depression, bipolär sjukdom och schizoaffektivt syndrom.

Under ett år skulle de medverkande äta strikt lågkolhydratkost (max 20 gram kolhydrater per dag). Tre hoppade av men de 28 kvarvarande noterade fantastiska resultat.

100% fick symptomlindring.

Alla utom en gick ner i vikt.

63% kunde minska sin medicinering. (Bra i sig, eftersom medicinerna ger biverkningar.)

43% såg minst ett symptom helt försvinna.

Det fanns ingen kontrollgrupp, men när patienterna jämfördes med sig själva från tidigare sjukhusvistelser var framstegen påtagliga.

Danan presenterade studien tillsammans med amerikanska psykiatrikern dr Georgia Ede, världskände lågkolhydratläkaren dr Eric Westman, och hälsoforskaren Laura Saslow i Frontiers of Psychiatry. Författarna noterar att globalt beräknas 85 miljoner människor lida av bipolär sjukdom och sjukdom med psykosinslag, och minst 280 miljoner är kliniskt deprimerade.

I en sammanställning på Diet Doctor går ovan nämnda Ede igenom sjukdom efter sjukdom, syndrom efter syndrom, och pekar på lovande forskningsrön kopplade till lågkolhydratkost. Hon tar specifikt upp ångest, depression, bipolär sjukdom, adhd, autism, psykos, alzheimer och ätstörningar.

Det handlar om – bland annat – små studier på människor, om djurförsök, och om vissa indirekta samband. Till exempel: “Fast vi saknar kunskap om direkta orsakssamband mellan å ena sidan inflammation och insulinresistens och å andra sidan utvecklingen av depression, så kan vi fastställa indirekta samband i det att mediciner som reducerar inflammation och insulinresistens även visats kunna minska depressionssymptom.”

Ede berättar också om otaliga framgångshistorier från egna läkarpraktiken.

Avslutningsvis kan det vara värt att påminna om sentensen, att starka påståenden kräver starka belägg. Att rätt mat kan lindra/bota psykisk sjukdom är ett sådant, mycket starkt påstående.

Men tänk om det faktiskt är sant… vilka enorma möjligheter till livsförbättring för tiotals, ja, hundratals människor till och med, som i så fall är att vänta!

Måtte det här lovande forskningsfältet locka mer pengar och begåvande forskarhjärnor.

Erik Hörstadius