Drömkroppen och SM-guld på LCHF!
8 oktober 2012 av Dr Andreas Eenfeldt![Dr Andreas Eenfeldt]()
i Träning
i Träning 
Erik Bergström har gjort en spännande hälsoresa med LCHF. Dessutom har han hunnit med en guldmedalj i kettlebell-SM på riktigt strikt lågkolhydratkost! Är det någon som fortfarande tror att man behöver kolhydrater för att ens träna?
Nu delar Erik Bergström med sig av sina kunskaper på den anspråkslöst benämnda sidan Drömkroppen.se. Läs och inspireras av hans hälsoresa:
Drömkroppen.se: Eriks hälsoresa i livet
Det går inte att kommentera på Drömkroppen.se men lämna gärna reaktioner och funderingar här eller mejla Bergström direkt.
Erik - vilken fantastisk förebild du och din syster är för många unga människor.
- öva, lära sig själv och sitt beteende att känna - då kan man lättare ändra - på/med lchf.
"Flowupplevelse" - ja så kan man tolka lchf-kostens energiflöde. Härligt.
Ja, att äta vad naturligt gynnar oss människor. Tyvärr gynnar det inte mat- och läkemedelindustrien ... heller inte myndigheternas anseelse ref. deras strutsmentalitet med färg af korruption.
Erik Bergström - lykke til i fremtiden - dette var "stort" å/att läsa; empatisk, kunskapsrikt och nyanserad. Hilsen imponerad norska.
Om man behöver kolhydrater för att träna? Det beror väl på vad man ska träna.
Ska man persa på milen eller springa marathon under 2:30 så behöver man definitivt kolhydrater. Fråga Jonas Colting.
Här har du en framgångssaga som du efterfrågar:
http://www.tommytappar.se/?page_id=31
Här har du flera framgångssagor med och utan träning, bläddra runt så hittar du både ock:
http://www.kostdoktorn.se/kategori/viktnedgang/
En annan sak är att många börjar träna när de börjar må bra igen och har gått ner en del i vikt för att de VILL. För att det känns skönt och för att det är roligt. Jag tillhör den kategorin. Jag HATADE verkligen all motion innan, jag var alltid trött och blev ännu tröttare av motion, var alltid hungrig och blev bara ännu hungrigare av motion, hade ont i knäna och problem med astma. Nu när jag känner mig lika glad och skuttig som Tiger i Nalle Puh är det bara skönt att röra på sig lite. ;-)
Min fru tycker dessutom att jag är "jättesnygg" men den uppfattningen är förstås ömsesidig :)
Har du egentligen läst hans websida.......??? :)
Grabben verkar ju må jättebra och även hans syster numera!
Därför är Eriks berättelse både rolig men framför allt viktig...eftersom den slår hål i en långlivad myt att man absolut inte kan träna hårt och bygga muskler, bränna fett och konditionsträna utan kolhydrater och dessutom....med en hög andel fett.
Jag tror att du har rätt.
När jag talar med kollegor i min egen ålder så är det en hel del som lyssnar för att de blivit "avundsjuka" och dessutom drabbats av diverse "ålderskrämpor" förutom sina extra 20 - 30 kilon. Igår träffade jag en som hade fått reda på att han var "fördiabetiker" och har därför nu hållit på med LCHF ett tag och mår också klart bättre.
Men när det gäller doktoranderna i trettioårsåldern så har de flesta "proppar i öronen" för de VET att de är "odödliga". De som är idrottsintresserade har däremot ett visst intresse.
vill tilläga .
"Snygg Kille" Bra jobbat Erik.
Har någon någonsin trott det? Kostdoktorn envisas med att skriva denna typ av påståenden i sina inlägg men jag har aldrig sett någon hänvisning till vem/vilka det är som trott detta. Är det bara ett retoriskt knep för att lura naiva läsare av bloggen?
Att det finns många som tror att man presterar bättre på en kost med kolhydrater är en helt annan fråga.
Jag har planer på att börja köra med kolhydrater under just tävlingslopp, för att se om det gör någon skillnad. Hittills känns det som att jag springer tillräckligt fort även utan kolhydrater men om det gör att jag blir ännu snabbare är det helt klart värt det. Måste testa något som gör att inte magen blir galen bara...
Jag motsätter mig det å det grövsta. Det handlar om att träna kroppen på att prestera utan kolhydrater. Har man i många år tränat med kolhydratrik kost så är det ganska naturligt att om man helt plötsligt slutar med kolhydrater så kommer det inte fungera till 100%. Men med uppbyggnad på kolhydratfattig kost och långvarig och målinriktad träning så kommer de flesta kunna göra minst lika bra resultat.
Det är nog bara så att inte tillräckligt många talanger har provat detta än. Det är som att dela ut skidor till alla i skåne för att upptäcka att ingen kan åka skidor och sedan påstå att svenskar inte kan åka skidor.
Ge det lite tid så tror jag att vi kommer att se minst lika bra resultat på LCHF som på kolhydratspäckad kost.
Jag blir också lika road av att se en speciell typ av folk som går på gym och som jag ser träna på jobbet. Vi har fullspäckad buffe var sjätte timme och det finns obegränsat med mat, grönsaker och annat mellan måltiderna. Men ändå är det några som envisas med att dricka den där typen av shakes där det är en gigantisk bodybuildare på burken med 8 kilo pulver i. Inte nog med det, de vräker i sig kakor, glass och sockerläsk.
Tränar kanske inte så mycket som de vill ge sken av, men efter åratal är de fortfarande lönnfeta och helt klart utan de där musklerna som de har på sina pulverburkar.
Hur lång tid ska det ta innan man kopplar ihop orsak och verkan?
Det som påverkar prestationen är hur mycket energi du får ut av det syre du tar upp. Eftersom fett behöver mer syre för att förbrännas och leverera samma mängd energi som glykogen (kroppens lagrade kolhydrater) blir effekten (energi/tidsenhet) lägre på fettförbränningen. Du kan alltså ligga på samma syreupptagning (VO2) med både fettförbränning och aerob glykogenförbränning. Det är bara det att effekten, eller farten om man översätter till t ex löpning, blir betydligt lägre på ren fettförbränning än vid glykogenförbränning.
Mao så kan du alltså springa betydligt fortare på samma syreupptagning med glykogenförbränning än på fettförbränning.
@mia # 9:
De allra flesta framgångshistorierna, både här på kostdoktorn.se och på andra ställen, kommer från vanliga "Svenssons" som inte tränat särskilt mycket. I princip alla (eller den klart övervägande delen av dem som följer eller skriver på den här bloggen) är "vanliga" människor som följer en LCHF-kosthållning och har "fått ett nytt liv". Jag själv var inte överviktig men "plufsig", seg, kass i matsmältningssystemet (IBS sedan 15 år tillbaka) och mår efter kostomläggningen kanonbra. Nio kg lättare på fyra månader (utan en enda minuts träning), IBS-besvären borta, inte sjuk en enda dag sedan januari, pigg och full av energi (så till den grad att jag nu löptränar med glädje tre-fyra gånger i veckan). Vikten är en viktig del för de flesta men för mig är det övriga hälsovinster jag är mest glad för.