44 Kommentarer

  1. Jag skulle ju välja bacon givetvis. 🙂
  2. JAUS
    Jag föredrar att äta efter träningen.
  3. Putte
    Den sockerdrivne väljer bröd och får fylla på regelbundet under hela träningen med andra "godsaker" som sportdryck, energibars mm.

    Jag nöjer mig med ett par smånävar nötter under mina långpass på mountainbike, nedsköljda med källvatten.

    Benen kommer att bli trötta men "väggen", "hammaren" kommer aldrig.
    Man får väl en optimerad fettförbränning helt enkelt.

    En viss odör från huden blir det efteråt. Förutom ev. svettlukt så luktar det ibland starkt av aceton från skinnet. Fettförbränning detta också.

  4. Det allra bästa (tycker jag) är att träna lite hungrig så att man känner att magen är "tom" när man går till gymmet. Man kan dricka vatten eller vatten utblandat med lite proteinpulver eller så men inte mer. Sen kör man hårt och intensivt en kort stund och SEN äter man sitt bacon!
  5. Riktigt kul att det börjar experimenteras mer med lchf inom idrotten. För min del funkar träningen bäst på lchf. Oavsett när jag äter, så länge kroppen får vila och näring tillräckligt över dygnet.
  6. jonas
    varför gå miste om de fördelar fastande träning har? norske "eksperter" har jag inte mycket för 😀
  7. ankan
    4
    Eller så blandar man sitt protein pulver med grädde,
    I min värld är:
    sportdryck = grädde
    sportkräm = creme fresh
    😉
  8. Maxx
    Den där omeletten såg mumsig ut. Ska provas imorgon 🙂
  9. Jag skulle välja bacon...
  10. Sedan jag började med LCHF kan jag för första gången någonsin känna att träning är skönt och kul. Innan dess kände jag mig som en betongklump som flåsade fram men nu kan jag springa en km och ändå kunna andas när jag stannar 🙂
  11. Intressant att den näringsexpert som var för LC var man, medan den som var emot var kvinna. (förutsatt att jag förstod rätt när jag läste!) Överlag upplever jag att kvinnliga dietister (och motsvarande) har svårare för att acceptera LC än manliga dito. Parallellt med detta tycker jag mig ha observerat två analoga fenomen: på olika LC-forum etc. är det oftast kvinnor som klagar över sötsug, problem med viktnedgång etc. Och de moderna kostrådens historia sammanfaller mer eller mindre helt med kvinnans insteg på arbetsmarknaden. En arbetsmarknad som inkluderar livsmedelsverk och dietisttjänster.

    Kan det vara så att män och kvinnor är fysiologiskt olika i så måtto att mannen lättare accepterar fett & proteiner medan kvinnan kan känna en högre uppskattning för kolhydrater, inte sällan markant söta sådana (ex.vis frukt)? Vad säger Doc? (För en tid sedan sa en bekant till mig: "LC är inget nytt, det har vi män känt till i årtusenden!" För all del skämtsamt, men man kan inte skaka av sig att här kan finnas ett frö av sanning?!)

    (Att nu Annika Dahlqvist är kvinna medan Stephan Rössner är man, får i sammanhanget betraktas som undantag som bekräftar min här framlagda teori! 😉 )

  12. Bjørn Larsen
    At flere fotballlag og mange leger, også hjertekirurger følger prinsippet med LCHF er jo et tegn på at matrevolusjonen er på gang og at vi skandinaver kan vise resten av verden at det går an å snu trenden med sykdom og fedme. Heia LCHF!!!
  13. Debattartikel i DN:
    http://www.dn.se/debatt/hogt-kolesterol-ar-ofarligt-for-kvinnor-och-f...
    Uffe Ravnskov
    med dr, docent, oberoende forskare, Lund
    Karl E Arfors
    professor, tidigare explorativ forskningschef Pharmacia AB
    Christer Enkvist
    f d landstingsöverläkare, tidigare medlem av SBU
    Tore Scherstén
    professor, tidigare huvudsekreterare i Statens medicinska forskningsråd
    Ralf Sundberg
    docent
    Jørgen Vesti Nielsen
    överläkare
  14. Elfo
    Åh! Det tar sig i Sverige! För några sekunder sedan på Rapport, talade man om en debattartikel underskriven av flera läkare och forskare.

    Artikeln tog upp ämnet kolesterol, och att många äter medicin mot detta helt i onödan. Att friska människor har hög kolesterolhalt är inget farligt, sa man.

    Jag blir verkligen glad i själen av att höra att sådan fakta sprids! Kanske kan fler och fler människor bli friska, och sluta vara fettskrämda.

    Tack och bock

  15. svante börjesson
    Hej alla mina lchf vänner 🙂
    Både björn Ferry o Jonas Colting äter ca 100g kolhydrat per dag, men dom äter inte
    " klister kolhydrater " själv när jag tränar cykel el löpning så fyller jag på med extra kolhydrater, men bara om jag ska träna mer än 1,5 tim. men dom har en kcal förbrukning på över 5000 kcal. funkar med tomat avocado nötter lök osv.

    svante 54 år

  16. svante börjesson
    Hej Putte !
    det kan vara så när man luktar typ amoniac, så är det ofta att man gått på proteiner...brukar vara så för många efter ett matathon, o då förlorar man muskelmassa...
    men det bevöver ju inte vara så i ditt fall 🙂

    Svantecykel

  17. Fredrik
    I ungdomsåren tränade jag en hel del och levde då på kolhydrater som varje god idrottare.
    Sedan följde ett antal års fördärv där jag åt för mycket och inte tränade alls, med kraftig viktuppgång som följd.

    Nu har jag sedan förra sommaren ätit enligt LCHF och dessutom trappat upp motionen. Vågen säger ca -30 kg hittills, vilket förstås är en välkommen effekt. Jag springer nu milen på runt 50 minuter, vilket hade varit en omöjlighet för ett halvår sedan då jag vägde 115 kg.

    Jag upplever en stor skillnad att träna på LCHF idag, mot pastadieten under ungdomsåren. Idag behöver jag inte nämnvärd vila mellan mat och träning. Förr visste jag att efter en måltid väntade minst en timmes matsmältning för att inte få kraftigt håll under träningen.

    Idag kan jag äta middag för att tio minuter senare vara ute på en löprunda. Jag upplever inga som helst problem.

    Om detta har med kosten att göra eller om det är min kropp som utvecklats de senaste 15 åren låter jag vara osagt. Men det känns som jag inte längre har en limklump i magen efter att ha ätit, utan känner mig lätt och pigg trots matintag.

  18. Annelie_LivsGlad
    Jag kan bara instämma i vad Fredrik #18 skriver! Efter start med LCHF gjorde jag ett experiment där jag deltog i Vårruset i Stockholm. Jag käkade LCHF kost ca en halvtimme före start - i mindre mängd och drog iväg.

    Stoltast efter loppet var nog jag! Inte för att jag vann - men detta var det första loppet jag har sprungit i sedan fotboll/karateträningen i unga år! Dvs minst 20 år sedan jag ens försökte 🙂

    Efter loppet så var de som äter mkt kolhydrater hungriga och behövde fylla på medans jag endast behövde vätska (läs vatten). Jag åt senare samma kväll när jag var hemma igen.

    Hur mådde jag då under loppet? Toppen är rätt utryck! Helt enkelt toppen. 🙂

  19. fredde
    Jag har flera gånger under vår-vintern kört 90+ minuters långpass löpning innan lunch 3-4 timmar efter frukosten vanligen bestående av 1 ägg, 1,5dl tjockyogurt, lite blåbär och 2msk krossade nötter och linfrön. Det har inte varit några som helst problem - jag har aldrig känt mig "tömd", slut eller stum som jag kunde göra innan LCHF. På sin höjd har den där lågmälda mag-hungern börjat pocka på mot slutet, men inte så att energin försvunnit från kroppen. Tvärtom, oftast har det känts som om jag lätt skulle kunnat fortsätta en bra bit till.
  20. BMA
    Bacon skulle jag aldrig äta innan träning, i synnerhet inte då jag tränar ofta och då nitritmängderna och de resulterande mängderna nitrosaminer inte är att bortse ifrån. Charkprodukter är bara djävulskap och dåliga halvfabrikat.
  21. Inte om man som jag finner bacon utan skit....:D
  22. BMA:

    Ja att bacon på sätt och vis blivit en sådan symbol för LCHF är konstigt faktiskt. Ett halvfabrikat fullt med det E-nummer som av ALLA, kanske har starkast evidens för att faktiskt vara skadligt. Det klagas på E-nummer som inte är annat än vitaminer eller kanske något protein- eller fettämne som separerats från ett livsmedel men det bedrvis knappast något korståg mot chark.

    Halterna av omega-6 är inte låga i bacon heller. Och det brukar ju också vara ett "big no-no" för LCHF.

    Många vet såklart om det här men jag tror även att många inte gör det och att äta bacon nästan varje dag till frukost tror jag definitivt inte är helt hälsosamt.

  23. Halten omega-6 är inte låg i ägg och majjo heller. Bacon, ägg, majjo och fläskfärs framstod som basmat i de första LCHF-böckerna. Man tänkte nog inte på omega-fetter då. Lägg till lite kycklinglår så blir det riktigt hejsan.

    Jag räknade ut att jag troligen försämrat min omega-kvot ganska betydligt sedan jag övergick till lågkolhydrat och det utan bacon och större mängder majjo. Noteras bör att jag inte åt margarin och oljor förut heller utom olivolja ibland. Gjorde man det blir läget ett annat.

  24. golffoxtrotfive
    den här föreläsaren va ju inspererande http://urplay.se/157952
  25. David
    Hej,

    Det är ju känt att föredraget energisubstrat under högintensitetsträning är glukos. Kan en muskel fungera lika bra i högintensitet när den använder ketoner och fettsyror som energisubstrat eller går detta på bekostning av prestation? Finns det några signifikanta studier på detta?

    Tacksam för svar. 🙂

  26. Zepp
    Man har cirka 2000 Kcal glukos i kroppen oavsett vad man äter!

    Fördelen med mindre kolhydrater och mer fett i kosten även under träning skulle vara att fettoxidationen ökar upp i högre intensistetsniväer.. man gör isåfall av med mindre glukos för samma ansträngning.

    Sen så har vi även ketoner att ta till.. det har inte ens studerats vad jag vet.. så de flesta studier är med andra ord studier på specialkost.

    Sen så har man bara några gram glukos i blodet, det tar slut rätt fort, resten är lagrat.

  27. David
    Tack för svar, Zepp, men jag förstår inte riktigt..

    Var är dessa 2000 kcal glukos lagrade?

    All muskelglykogen och leverglykogen är tömt pga det låga kolhydratintaget.

    Normal blodsockernivå säkras av glukoneogenesen, kanske mest för CNS´s skull..

    Men jag förstår inte var dessa 2000kcal glukos ligger lagrade som kan vara till hjälp i muskulatur under hård träning?

  28. Zepp
    "Av kroppens glykogen finns ungefär 100 g i levern och 400 g i musklerna. Av den glukos som bildas i levern transporteras en stor del till andra delar av kroppen för att hålla blodsockernivån jämn, särskilt till hjärnan som inte själv kan spjälka fett till energi.Det glykogen som bildas i musklerna kan inte gå ut i blodbanan eftersom det har en fosfatgrupp bundet till sig som hindrar detta, därför används det i muskelcellerna vid glukosbrist, som oftast uppkommer vid längre arbetsperioder."

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Glykogen

    Man har alldrig tomma glykogenlager, inte ens på väldigt lågt eller noll kolhydratintag.

    Kroppen kan själv bilda cirka 200 gram glukos per dag och det är därför som muskelcellerna tvingas använda mer fett som bränsle!

  29. David
    "Man har cirka 2000 Kcal glukos i kroppen oavsett vad man äter!"

    Här tror jag nog du har fel, Zepp.

    Dina 2000kcal glukos kommer altså ifrån beräkningen 500g glykogen X 4 kcal = 2000 kcal ?

    Man har långt ifrån fulla glukogenlager i denna dieten. Varför tror du det är vanligt att man första veckan på denna dieten går ned mer än de andra veckorna? Jo, för att glygogenlagrena töms. och 1g glykogen binder 2,7g vatten. Hela poängen med denna dieten är ju att man tvingar kroppen switcha över till att använda fett istället för glukose genom att begränsa tilgången på glukos. Men om du har fulla glukogenlager (eller halvfulla) så har du ju tillgång på glukos.

    Menar du att de 200g glukos som genereras i glukoneogenesen (altså 800kcal som inte ens täcker RMR hos en 5 årig flicka) är tillräckligt för att täcka CNS´s behov (ca150g glukos vid tillgång på glukos, vid låg tillgång på glukos kan mucket av behovet täckas av ketoner) alla andra metabolska processer i kroppen som använder glukos och i tillägg se till att muskelglykogenet är fullt (ca400g) så vi kan prestera maximal på träning?

    Jag tror det är ganska tydligt att dina resonemang brister, Zipp.

    "det är därför som muskelcellerna tvingas använda mer fett som bränsle!"

    Vid moderat till hög träningsintensitet fokuseras blodgenomströmningen till muskulatur. Blodgenomströmningen i fettväv är låg. Därför blir mobiliseringen av fettsyror låg och behovet för andra energisubstrat (tex glukos) viktigare. Därav min ursprungliga frågeställning om hur denna glukosfattiga dieten påverkar prestation vid moderat-hög fysisk aktivitet.

    Hade vart intressant med fler synpunkter.. Doc?

  30. Zepp
    CNS kan täcka upp till 70% av sitte energibehov från Ketonkroppar efter en omställningsperiod på 3-4 veckor!

    Under omställningen förlorar man ansenlig mängder vatten som du skriver, men när kroppen väl swithat över till full ketosis samt musklerna uppgraderat sin fettoxidationsförmåga går en ansenlig del av glukoneogenesen till att fylla glykogendepåerna igen.. det är inte förenligt med god hälsa att ha dränerade glykogendepåer.. speciellt inte på stenåldern!

    Man har sanolikt inte lika välfyllda glykogenlager som blandkostare på en ketogen diet.. men du glömmer att vi äter en del kolhydrater oxå.. främst grönsaker och mejerier.

    En vanlig nivå vid bantning och diabetes är cirka 25-50 gram kolhydrater per dag från kosten.

  31. David
    Det var det jag precis skrev i mitt inlägg angående CNS ("vid låg tillgång på glukos kan mucket av behovet täckas av ketoner")

    Jodå, jag är klar över att man äter en del kolhydrater -en väldigt liten del.

    En idrottsman som tömt sina glykogen lager måste följa en strikt plan där man äter snabba kolhydrater direkt efter träning och stora mängder efter det för att hinna fylla upp glykogenlagrena till nästa träningstillfälle eller tävling 24 timmar senare. Detta ger dig en ide om vad som ska till för att fylla tomma glykogenlager. Jag kan aldrig tänka mig att glukoneogenesen och de 30g kolhydrater man äter kan komma i näheten av att fylla på tomma glukogenlager till nästa träningstillfälle. Därav min frågeställning hur denna diet påverkar prestationen vi moderat till högintensitetsträning.

    Ditt svar, Zepp, är altså man klarar har ungefär lika höga glykogenlager, eller i allafall tillräckligt höga för att prestationen inte ska påverkas?

    Och igen, vi högintesitetsträning är blodgenomströmningen fokuserad på muskulatur, inte fettväv. Altså har vi låg mobilisering av fett och låg tillgång av fettsyror i muskulatur under högintensitetsträning. Därför ställer jag mig frågande till ditt påstånd att: "Fördelen med mindre kolhydrater och mer fett i kosten även under träning skulle vara att fettoxidationen ökar upp i högre intensistetsniväer"

  32. David
    Här fick jag faktiskt svaret av Eenfeldt själv...

    http://www.dn.no/dnaktiv/article2169729.ece#.

  33. Huka er gubbar! Nu kommer Frank! 😀
  34. Zepp
    #33
    Okej.. i väntan på att Frank dyker upp då, jag tror vi har pratat förbi varandra, i varje fall jag!!

    Pratar vi elit, tror jag ingen kör ketogen diet.. utom möjligen bodybuilder under deff!

    Dessutom tror jag ingen är så dum att man ger sig ut i ett VM med dränerade glykogendepåer!?

    Pratar vi högintensiv på elitnivå så kan den bara fortgå under kort tid då den förbrukar mycket glukos, till slut bestäms presatationen av hastigeheten man kan bryta ner glykogen!

    Pratar vi maraton eller ultra maraton blir man beroende av´fettoxidationen, då du inte kan förbruka allt ditt glykogen.. då skulle du få hjärnskador!

    Finns för övrigt fler aspekter på elit och kost!

    "Och där har vi den springande punkten i mitt anbefallna paradigmskifte; matens huvudsakliga uppgift är att fylla på våra hälsodepåer och inte musklernas inbillat tomma energidepåer!

    För om energi till musklerna är det primära så kan vi lika effektivt göra det på närmaste bensinmack med ett halvt kilo lösgodis och en liter läsk som med en kastrull sönderkokta makaroner.

    Våra hälsodepåer kräver dock långt mer omsorgsfullt ätande än så! De kräver ett ätande baserat på oraffinerade livsmedel utan näringsfattiga kolhydrater. Livsmedel som människan konsumerat i alla tider. Kött, fisk, ägg, grönsaker, nötter, frukt, oljor, bladväxter och annat som i regel inte ryms på tallriken när mjölmaffian ockuperat hela måltiden med kladdig pasta.

    Och varför skulle våra så kallade energidepåer vara tomma? Hela det resonemanget är lika bakvänt som resten av denna köpta reklam som kommit att betraktas som vedertagna fakta.
    Hur kan vår rörelseenergi vara förbrukad när vi som regel har åtminstone 100000 kalorier tillgängliga för förbränning i våra fettdepåer? Varför inte istället äta och träna så att vi maximerar fettförbränning och hälsa och inte så att vi bygger vårt ätande och tränande på de i bästa fall 2000 kalorier som finns lagrade som muskelglykogen? Prata om att gräva en grop för att ställa stegen i så att man kan tvätta fönstret på bottenvåningen…"

    http://www.kostdoktorn.se/jonas-colting-om-kolhydratsbluffen

    Här är en genomgång i Nutrition & metabolism!

    "Ketogenic diets and physical performance"

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC524027/

  35. David
    Nu tycker jag du pratar väldigt mycket runt omkring kärnan, Zepp. Jag har själv ingenting emot denna diet och är helt klart för att utnyttja våra fettlager som energisubrat i större grad än glukos. Min fråga handlade om prestation vid hög fysisk aktivitet vid denna diet och ingenting annat.

    Jag känner att jag börjar upprepa mig här..

    Att vi har en triljard lagrade kalorier i fettdepåer är betydelselöst om vi inte kan mobilisera och använda det, vilket är tillfället i en muskel vid högt fysiskt arbete.

    Nej, jag pratar inte uteslutande om elit idrottare, jag pratar om alla människor på denna jord som ägnar sig åt regelbundet högt fysiskt arbete, från mannen i bänkpressen på gymet till kvinnan på löpbanan. Och frågan är altså om dessa får nedsatt prestationen med denna dieten.

    "Varför inte istället äta och träna så att vi maximerar fettförbränning och hälsa och inte så att vi bygger vårt ätande och tränande på de i bästa fall 2000 kalorier som finns lagrade som muskelglykogen?"

    -Det är helt fint att kanske du, Zepp, tränar för att förbättra din hälsa och maximera din fettförbränning. Men alla är inte som du. Det finns många som är i god hälsa och som har låg fett% som tränar av helt andra grunder än att hålla god hälsa och maximera fettförbränning. Och då kan det tänkas att de önskar äta på ett vis som gynnar deras träning.

  36. Zepp
    Det är knappast någon hemlighet att det går åt mer glukos ju högre intensisteten är!
    Och så länge du har glykogen i dina depåer så lär det fungera.
    Och gör man av med en massa glukos under träning och tävling lär man få fylla på oavsett vilken kost man i huvudsak ätare.

    Som motionär lär man knappast tulla speciellt på de depåerna men ju mer man närmar sig elit ju mer klarar man att ligga på hög intensitet under längre tider.

    Läs för övrigt Coltings inlägg som jag länkade till, han ligger knappast på ketogena nivåer.

  37. David
    "Och gör man av med en massa glukos under träning och tävling lär man få fylla på oavsett vilken kost man i huvudsak ätare."

    Hur exakt sker detta på en diet bestående av nästan inga kolhydrater?

  38. Zepp
    Tja Colting använder Red Bull!

    Du missar nog det faktum att de ketogena nivåerna används av diabetiker eller de som behöver gå ner i vikt!

    Och vad jag vet ligger ingen inom eliten på ketogena nivåer, typ Ferry uppskattade sin kost till 20% kolhydrater och 5000 Kcal om dagen under aktiv säsong!

    http://www.kostdoktorn.se/bjorn-ferry-pa-kunskapskanalen

    En till!

    http://www.kostdoktorn.se/varldsetta-i-tennis-med-mindre-kolhydrater

    O en till!

    http://www.kostdoktorn.se/norsk-fotbollssucce-pa-lchf

    Tror du missuppfattat det hela, som om det går ut på att äta så lite kolhydrater som möjligt.. alla kan äta såpass mycket som deras kroppar klarar av.. utan svajigt blodsocker och medföljande cravings!

    Grejen är väl främst att den massiva kolhydratladdningen är falsifierad och att de som defacto gör av med en hel del glukos faktist kan ta dessa från källor dä det följer med annan näring oxå.. utan att hänfalla till sockervatten och sönderkokta makaroner!

  39. Hälsa är livet
    #38
    En fettdriven person spar sin energi från sina glykogendepåer till t ex en spurt, övrig tid bränner kroppen fett(från första löpsteget). Då det sedan blir dags för kroppen att fylla på glykogendepåerna omvandlas glycerol-delen i fettmolekylen till det glukos som behövs. Kom ihåg att för en fettdriven är det endast "raketbränsle" och inget kroppen slösar med. För en sockerdriven ser det dock annorlunda ut. Hos dem börjar fettförbränningen först efter 30minuters träning, vilket betyder att kroppen först tömmer glykogen-depåerna och sliter på musklerna innan fettförbränningen får fart. Det som händer med en sockerdriven är att det blir mjölksyra i musklerna, en obehaglig brännande känsla, då energin(glykogenet) tar slut. För att kunna fylla på depåerna igen påbörjar den sockerdrivne en nedbrytning av muskelproteinet, eftersom kroppen inte har förstått att den kan använda fett. (Kroppen är designad så att den väljer den "billigaste" vägen och spar på fettet till sämre tider så länge det finns socker.) Det enda sättet för en sockerdriven att bibehålla sina stora muskler är därför att äta mer socker, t ex i form av sportdryck.
    Kontentan av detta är: Ät fett och lär kroppen att det är tillåtet att använda fett som bränsle, då sköter den allt själv och vi får stora fina muskler och ett starkt hjärta.
  40. Martin
    #40

    Det var då ett helt inlägg fullt av felaktiga påståenden. Har du kommit på dessa teorier själv!?

  41. YAT
    #34 Hemul

    Jag tror du fick rätt. 😉

  42. David
    #39: Ja, om inte LCHF går ut på att äta såpas lite kolhydrater (under 30-40g) så att kroppen switchar över till att använda fett som huvudkälla för energi så har jag missförstått allt. (Detta innebär ketogena nivåer). Du skriver mycket men är långt ifrån att besvara mina frågor.

    #40:Den brännande känslan i muskulatur du beskriver kommer pga att det blir ett missförhållande mellan tillgång och efterfrågan av syre i muskeln och cellen går över till anaerob förbränning. Detta händer vid hög fysisk belastning och har ingenting med glykogenlagrena att göra. När det blir brist på syre (som är den slutliga elektron mottagaren i elektrontransportkedjan) stoppar Krebs cyklen upp. Detta orsakar en upphopning av pyruvat i glykolysen som resulterar i att pyruvat i större grad konverteras till laktat (mjölksyra) och det bränner. Detta händer även om glykogenlagrena är sprängfulla.

    Jag håller med dig om att efter glykogenlagrena är tomma så bryts muskenproteinerna ned, men detta i första hand för att skapa energi, inte för att fylla glykogenlagrena.

    Håller med dig om att glycerol är ett substrat som kan användas i glukoneogenesen och bli till glukos som i teorin kunde lagras som glykogen. Men glycerolet är en väldigt liten del av fettmolekylen. Fettsyrorna kan ju som känt inte användas som substrat. Detta är varför man generellt säger att man inte kan producera socker ifrån fett. Så jag tvivlar starkt på att vi glycerolet bidrar till någon nämnvärd påfyllning av glykogenlagrena.

    Jag har fortfarande inte fått någon förklaring för hur glukogenlagrena (på ca 500g) kan fyllas upp i loppet av 24 timmar av en kost baserat på under 40g kolhydrater per dag.

    #42 och #23: Vem är Frank?

  43. YAT
    #29 Zepp

    Kroppen kan själv bilda cirka 200 gram glukos per dag...

    Har du någon bra källa på denna uppgift? De siffror jag tidigare hittat och som andra hänvisat till tyder på ungefär halva den produktionen, t ex: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC535723/
    Men finns det andra uppgifter så är det intressant att ta del av.

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg