Drömmen om evigt liv

woman waiting for a ship to leaving on a trip

Förra gången här i spalten skrev jag ju på temat om att skjuta upp åldrandet. Detta utifrån ett avsnitt av Vetenskapens värld på SVT som tog upp de allt mer lovande spåren inom gerovetenskapen (åldrandeforskandet) som handlar om att förlänga livet.

Tittarna mötte där dels de urgamla och enkla metoderna fasta och motion, dels några betydligt mer medicinskt komplicerade, men uppenbarligen allt mer lovande, utifrån bland annat djurstudier. Här en snabbrepris:

*Blodföryngring. Att ge äldre transfusioner av ungas blod, ska eventuellt kunna ge en mer gynnsam proteinsammansättning, vilket kan tänkas bromsa åldrandet.

*Metformin sänker/stabiliserar blodsockret, och har i studier visats kunna ge diabetiker längre liv än friska kontrollgrupper.

*Senolytika. Så kallade senescenta celler vägrar dö när de blir gamla, och skapar då bland annat en massa vävnadsskadande inflammation. Kan senolytika bekämpa dessa celler?

*Genterapi. Kan man tillföra gener som hjälper till att stoppa de kopieringsfel som ibland uppstår när celler delar sig, vilket de ju gör hela tiden.

Strax efter att jag lämnat min krönika fick jag en mycket spännande bok i min hand på samma tema. Det är journalisten Peter Ottsjö – 45 år och alltså i vedertagen mening mitt i livet – som gräver djupt i gerovetenskapen under titeln Evigt ung – min och människans dröm om odödligheten (Volante förlag).

Observera orden ”evig” och ”odödlighet”. Ottsjö talar alltså inte bara om att förlänga livet – utan rentav om att avskaffa döden!

Nu är hans uttalade mål i och för sig kanske inte att aldrig dö. Det är snarare att bli 123 år och därmed ”slå” Jeanne Calment, en rökande fransyska född 1875 som blev 122 år och därmed innehar det officiella världsrekordet i att leva länge.

Men Ottsjö menar faktiskt att det för kommande generationer borde vara teoretiskt och principiellt möjligt att faktiskt aldrig dö.

Han anser vidare att det faktiskt är lite konstigt att vi människor så lättvindigt godtar döden som ett existentiellt faktum – varför protesterar vi inte mer?

I en slags programförklaring skriver han att boken inte bara handlar om de vetenskapliga framstegen som leder till längre och friskare liv, utan att den också är ”ett brandtal för livet i sig. Varje dag dör 100 000 personer av åldersrelaterade sjukdomar – två tredjedelar av samtliga dödsfall – utan att det, till skillnad från coronapandemin, föranleder någon desperation eller krav på akuta åtgärder.”

Han fortsätter med att hävda att de största hindren mot evigt liv finns i samhället och inte i forskningslabben.”Fortfarande råder en makaber syn på att åldrande är nödvändigt. Att döden är nödvändig, till och med positiv. Varken jag eller naturen delar den uppfattningen.”

Han tror att det beror på okunskap och missförstånd; och tar sig sedan an den pedagogiska utmaningen att berätta hur långt åldrandeforskningen faktiskt kommit – men misstänker också att ”den hopplösa jakten på ungdomens källa har genom historien gjort oss så besvikna att vi vägrar tro att något skulle vara annorlunda den här gången. Därför måste vi intala oss att det kroppsliga förfallet för något gott med sig.”

Det här, mina vänner, är som ni märker inte bara en torr faktabok. Det är också en hyllning till livet och till det mänskliga framsteget.

Jag ska strax nämna några metoder som finns i Ottsjös bok, men inte i min förra krönika, men först tänkte jag vi skulle titta på begreppet ”longevity escape velocity”: livslängdens flykthastighet.

Tänk om vi i framtiden kan nå en punkt där medellivslängden ökar med mer än ett år om året.

Begrunda detta. För varje år du lever, skulle din förväntade dödsdag skjutas upp med mer än ett år, på grund av förbättrad livsstil och bättre medicin. Då har du i princip erövrat evigt liv. (Inte helt. Universum pajar väl om några miljarder år. Eller åtminstone jorden. Eller så kommer en galning och halshugger dig. Av rent statistiska skäl måste det ju hända förr eller senare om du lever tillräckligt länge, precis som om du i evig tid köper lotter. Förr eller senare blir det högsta vinsten!)

Livslängdens flykthastighet har haft en konkret innebörd de senaste 200 åren i det att för varje år har den förväntade medellivslängden gått upp med 2-3 månader. Nu förväntas vi bli 80, inte 35-40 år i likhet med vår farfarsfarsfarfar som föddes i början på 1800-talet.

Här nu några ord om rapamycin, som ett exempel på ett spännande forskningsspår. Rapamycin är ett slags antibiotikum, mycket kraftfullt, som upptäcktes på Påskön på 60-talet. (Påskön heter på det lokala språket Rapa nui.) Det hämmar också immunförsvaret. Därför används det idag mot bortstötning av transplanterade organ och när man sätter in stentar.

Låt oss nu introducera mTOR – ett centralt protein i kroppen: ”mechanistic target of rapamycin”. mTOR har sensorer som övervakar cellens tillstånd. Finns där näring? Tillväxthormon? Syre? Hur är det med skador på DNA? mTOR läser av cellen och samordnar och styr produktionen av nya proteiner.

Utan mTOR skulle vi dö. Men mTOR anses genom sina tillväxtdrivande egenskaper även elda på de stora folksjukdomarna cancer, fetma, typ 2-diabetes och neurodegenerativ sjukdom. mTOR är alltså både bra och dåligt. Ibland vill vi ju ha tillväxt i kroppen – som när vi bygger muskler. Men inte när en cancercell har fötts.

Forskarna ser nu att organismer lever längre när mTOR hämmas. Det finns flera kända metoder för att hämma mTOR, som lågkalorikost och fasta. Men nu finns alltså även rapamycin, som bromsat åldrande hos möss märkbart. För närvarande pågår studier på hundar.

Rapamycin har biverkningar: feber, förstoppning, förvirring, diarré, buksmärtor, högt blodsocker, ödem, sluddrigt tal, nedsatt syn, svår huvudvärk och anemi. Och det kan i bästa fall säkerligen bara bli en liten del av arsenalen för den som vill förlänga livet. Men får här alltså tjäna som illustration på lovande spår som forskningen följer…

En annan livsförlängningsmetod som Ottsjö tar upp är mycket mer radikal. Tänk om vi en dag kan ”tanka ut” våra medvetanden, minnen, och drömmar som ettor och nollor. Ditt ”jag” finns då i cyberspace, i molnet. Då snackar vi om riktig odödlighet!

Läs Ottsjö! Du får lära dig en massa om gentest, vad man vet om olika dieters inverkan på åldrandet, med väldigt mycket mera. Tanken svindlar i varenda kapitel i denna välskrivna attack mot Döden.

Erik Hörstadius

Mest lästa inlägg

  • Att fasta
  • Kroppens könsdiskriminering, del 2
  • Kroppens könsdiskriminering, del 1

Samtliga tidigare inlägg av Erik Hörstadius