Vägen till 65 – för kvinnor som har svårt gå ner i vikt
Har du svårt att gå ner i vikt?
Margareta Lundström är LCHF-pionjär, frontfigur inom LCHF-rörelsen och en av grundarna till LCHF-magasinet. År 2006 startade hon diskussionsforumet Kolhydrater iFokus som idag har 20 000 medlemmar. Hon har också arrangerat årliga LCHF-campinghelger med föreläsningar samt sju LCHF-kryssningar.
Här berättar Margareta hur hon fann LCHF och hur hon ständigt experimenterat med livsstilen. Hon delar med sig av sina erfarenheter för att hjälpa andra att nå en bättre hälsa – och några tappade kilon. Detta är en föreläsning som främst riktar sig till den stora gruppen kvinnor som har svårt att gå ner i vikt.
Ovan kan du se ett smakprov. Hela föreläsningen finns att se på medlemssidorna – vilket är gratis att prova på en månad:
Vad tycker du om Lundströms tips?
Mer
Här är fler liknande videos:
Fler medlemsvideos
Tycker det är bra att du äntligen tar upp frågan. Den förekommer ofta i Forumet men förblir hela tiden obesvarad. Om svaren inte finns ännu tycker jag att det vore bra om det uttalades.
Sen håller jag med Ninnie om att Margareta inte ser extremt överviktig ut alls när hon var ung. Kanske c;a 2 kg på magen som skulle bort? Annars rätt normalviktig faktiskt.
Gällande att gå ner i vikt har du Frida helt rätt. Det är enklare att gå ner i vikt som yngre kvinna. Lindha har gått ner 70 kg på 18 månader och Thess 130 på 2 år cirkus. Jag har tagit längre tid på mig eftersom jag brottas med ett psykiskt sockertroll.
Pratade med Katrin Z och hon berättade att det är jättemycket svårare att gå ner i vikt efter man har skaffat barn. Hon har ju kört LCHF både innan och efter barnafödande. Så det är säkert hormoner som spökar.
Som lite äldre kvinna sjunker ämnesomsättningen sägs det. Vad jag har förstått ska man komplettera en mejerireducerad strikt LCHF med tung styrketräning för att få bästa resultat. Vid muskeltillväxt ökar ämnesomsättningen. Detta är såklart ett framgångsrecept i alla åldrar. Är man rädd för skador: prova Slowburn. Låga vikter, maximal muskeltillväxt. 1 set, max 8 reps, väääldigt långsamt. Instruktionsvideo finns på Highfatfitness. :)
Jag är testad kors och tvärs gällande sköldkörtel och har under en period ätit Levaxin av de anledningar du nämner. Det enda som hände var att jag hade lättare att hålla vikten, jag gick inte ner mer än lite precis i början, som jag sen gick upp. Mina värden är kollade och jag har högt (nära gränsvärde eller över) T4 och väldigt lågt TSH. De 12 kg jag gått ner sen maj 2013 är helt utan mediciner. Tycker du det finns anledning att gå vidare med sköldkörteln ändå? Jag har släppt det spåret.
En annan del i triaden binjurar-sköldkörtel-hypofys (HPA-axeln) är att om man t ex genom stress (och vilken kvinna med barn och jobb är inte tokstressad idag) gör att kortisolet går upp i taket genom att man ständigt måste vara på minst två ställen, tänka på minst två saker, och göra minst två saker, samtidigt. Kortisolobalans gör att andra hormoner hamnar i obalans. Kortisolöverskott ökar blodsockret, skapar insulinresistens, binder kilona hårt och det spelar ingen roll att man gör allt "rätt". Strikt kost och hård träning gör att kroppens stresshormoner stiger ännu mer. Jag har under mina sex år på LCHF ätit, mätt och har facit. Jag har ätit liberal LCHF, bra hälsovinster, mindre vätska och 15 kg mindre. Men sedan var det stopp. Inte ens fakir, 5:2, 16:8, helfasta eller träning fungerar. Jag har mött misstro från många, även här, att jag överskattar och underskattar olika parametrar, men jag är precis som Margareta en som mäter och analyserar.
Om man redan har hormonobalanser ägnar sig kroppen åt att överleva. Högt kortisol är som att ha en tiger i hälarna. Då släpper man inte på fettreserven, hellre får håret ryka och andra oviktiga ting. När man har sprungit 10-15-20 år med tigern efter sig är både trötta. Då ger binjurarna upp. Jag har 10 % av normalt kortisol. Nästa steg är Addisons, nämligen inget kortisol alls. Då blr man garanterat mager, rentav dör. Kortison resten av livet blir nödvändigt.
Tyvärr är både skolmedicinen och LCHF-rörelsen ganska omedveten om detta. Rådet att öka på fett och minska protein och kolhydrater är kontraproduktivt i detta läge. kroppen bränner allt utom fett, vitamineraler, aminosyror och allt i näringsväg brinner som i ett kärnkraftverk. Man blir utarmad på allt, utom fett. Så liberal, närigstät LCHF, stora doservitamineraltillskott, binjuretillskott och sköldkörteltillskott är den väg som möjligen kan läka kroppen. Utan tillrcäkligt kortisol blir man inte av med fette, inte heller kan man läka inflammationer. Äldre kvinnor har ofta mycket värk, i muskler, leder och nerver. Vissa är utbrända, vilket jag inte är, men borde vara, enligt min kortisolnivå. Mitt problem är den s*tans värken.
LCHF lindrar och läker många tillstånd. Det räcker dock inte alltid, det krävs mer. Funktionsmedicin är intressant. Jag har en akademisk bakgrund som hjälper mig att forska och utvärdera mig själv, ny forskning, gammal kunskap och andras erfarenheter. oavsett hur ni mår idag, kommer ni alla att passera 55 års ålder, och bara för att man äter LCHF är man inte skyddad. Varken män eller kvinnor. Så den kunskap jag ackumulerar nu, tillsammans med andra, kommer ni att ha nytta av i framtiden.
Det finns intressant forskning på gång, men av någon outgrundlig anledning är elitidrottare och Navy Seals intressantare än medelålders, överviktiga kvinnor ;)! Därför är Margaretas blogg och framträdande oerhört viktiga. Mer kunskap om våra 600 hormoner, blodsocker, magtarmsystem, näringsupptag, optimala doser av vitamineraler och aminosyror, stress och sömn, är oerhört viktigt att knyta ihop.
Så, om du inte får effekt av LCHF fullt ut, kan du behöva testa din akänshormoner+kortisol. Tyvärr för egna pengar, runt 3500 kr i dagsläget, med hjälp av nåringsterapeut/kostrådgivare. Jag är skeptisk av naturen, men min hälsa tvingade in mig på oprövad mark. Enligt sjukvården är jag ett obegripligt fall. Jag har fått erbjudanden om gastric bypass, höftledsbyten och annat, men jag avvaktar. Sedan fyra månader provar jag den funktionsmedicinska vägen. Jag har helt klart blivit bättre, men det kan ta flera år.
Har kontakt på nätet med en kvinna på fb som gått ner 15 kg. med en egen kost, en blandning av LCHF och rawfood. Hon påstår att levaxin och AT (naturligt hormon) inte hade ett dugg med hennes viktnedgång att göra, utan det var först vid kostomläggningen som hon gick ner i vikt och detta på några månader! Kan det ändå vara så enkelt att en del behöver medicin vid viktnedgången och en del klarar det enbart genom kosten? Jag är benägen att tro att det är kosten som är nyckeln till viktnedgången.
Hur menar du här? Kortisoltest kan man väl göra hos en läkare eller?
Blir nyfiken på vart man vänder sig för att göra det här testet. 3.500 kr? Wrlab? Hårmineralanalys? Tacksam för svar.
Jag tycker absolut att du ska gå vidare och utreda sköldkörteln eftersom det är en allvarlig sjukdom och räknas som livsuppehållande medicin och obehandlad kan de ge allvarliga följdsjukdomar. Du skriver att du är utredd kors och tvärs för sköldkörteln men då antar jag att man har tagit blodprov men nu finns ju både Helena Rooth Svenssons sammanställning av forskning i boken vilket visar markant skillnad mot vad som finns i blodet och vad som verkligen finns i cellerna. Sedan finns det superintressanta forskningsresultat om signifikanta skillnader i blod och spinalvätska. Trots att nivåerna av T3 steg i blodet vid Levaxinbehandling, hände inget i spinalvätska för 70 % av patienterna - det handlar alltså inte om någon liten minoritet som felbehandlas utan majoriteten av patienterna . Det finns även forskning som visade signifikant lägre nivåer av sköldkörtelhormoner i spinalvätska än i blodet för Alzheimerspatienter. Säkraste diagnos är just nu en morgontemp under 37,0 och ett lågt blodtryck. Även Bo Wikland forskade på sköldkörteldiagnos och publicerades i NEJM. Även han menade att sköldkörtelsjukdom inte måste synas i blodprov utan att man måste komplettera med både antikroppar i blod, finnålsbiopsi eller ultraljud. Han skrev flera artiklar i läkartidningen där han pratade om att med nuvarande prov fick man "bara toppen av isberget." Majoriteten av patienter med fibromyalgi och utbrändhet hade sköldkörtelhormonbrist som inte syntes i blodprov.
Är utmattade binjurar ett separat problem? Det är väl här som kortisoltestet kommer in i bilden..Min fråga kvarstår - vart vänder man sig för att göra ett sånt test? Gynekolog, vårdcentral eller måste man betala en förmögenhet och vända sig till Scanlab eller liknande? Antar att det vanliga blodtestet för att kolla TSH, kan man göra vart som helst? Blir snart galen av denna djungel, vill gärna få lite lugnande besked.
Levaxin innehåller bara syntetiskt T4 och måste omvandlas till T3, det aktiva hormonet. Precis som du skriver så behöver majoriteten tillägg T3 och då finns det syntetiskt T3, Liotyronin, men har biverkning av att man dippar väldigt fort. Sedan är vi många som inte blivit friska förrän vi fått NDT, naturligt sköldkörtelhormon typ Erfa Thyroid, Nature Throid eller Armour Thyroid med samtliga 5 sköldkörtelhormonerna: T1, T2, T3, T4 och Kalcitonin. Vår danska syster, Helle Sudendal, skrev en bok; Få livet tillbaka, om hur hon äntligen blev symtomfri och normalviktig efter 7 års kamp. Den skall komma på svenska vilken dag som helst. Om du inte har kvar någon sköldkörtelfunktion bör du definitivt diskutera NDT med din läkare. Nu finns det ny kunskap om att de dels bidrar till omvandlingen från T4 till T3 men också omsättningen av fett, protein och kolhydrater i kroppen. Kan brist på detta ge övervikt? Dessutom styr Kalcitonin kalkomsättningen i kroppen. Hoppas du har fått mer kött på benen. Välkommen till vår Facebookgrupp - där finns mycket information.
Jag skriver ett nytt blogginlägg som kommentar till dig :-)
Är även nyfiken på svar på min kommentar jag skrev 11:49. Tusen tack!
Nu börjar det bli intressant.
Jag har god tillgång på T4 och lågt TSH (nästan omätbart lågt), när jag någon enstaka gång fått svar på T3 ligger det väldigt i underkant (precis över nedre gränsvärdet). VC säger "det är inom gränsvärdena" och ingen åtgärd. Någon kommentar om hur binjurarna mår har jag aldrig fått. Hur går jag vidare?
Sköldkörtelproblem är en av Sveriges vanligaste sjukdomar. Ändå är få svenska läkare uppdaterade i hur man ställer diagnos korrekt. Alldeles för många patienter får höra att ”proverna är bra” när de i själva verket visar på hormonbrist. Därför skall du alltid begära ut provsvaren och be någon påläst person kolla dem. Obehandlad sjukdom kan ge allvarliga, tom livshotande, följdsjukdomar, och enligt Stefan Sjöberg, ordförande i endokrinologförbundet, är det angeläget att sätta in behandling så tidigt som möjligt. Provbehandling är helt ofarligt och har rekommenderats i en artikel i Primärvårdsnyheter.
Problemen med blodproven är flera. Dels tas inte alla de prov som bör tas för diagnos, dels förstår inte läkarna att värden inom referens trots allt visar sjukdom eftersom labben har felaktiga referensvärden. Labbens referensvärden är statiska värden från patienters prover, dels inkluderas sjukas värden, inte de värden som finns i aktuella riktlinjerna för vård. Se avsnittet ”blodprov” nedan för vilka prov som skall tas.
Ny gräns för TSH sedan 5 år tillbaka är 2,5 (Se bifogad artikel). Vid behandling skall man ner i undre halvan och vid Hashimoto gärna ner mot noll (för att stänga av attacken mot sköldkörten).
För mycket kortisol hindrar omvandlingen från T4 till T3, för lite kortisol hindrar hormonerna att ta sig in i cellerna. Skolmedicinen kan testa binjurarna med lågt natrium och högt kalium, blodkortisol och dyngskortisol i urin men blodproven innehåller både fritt och bundet kortisol emedan saliv testar fritt kortisol 4 ggr/ dygn. Proverna finns hos stresskliniker men det är ofta svårt att läkarna på vårdcentralerna.
http://hypotyreos.info/diagnostisering/ny-tsh-graens-artikel-att-skri...
Det betyder att du har klockrena omvandlingsproblem och för lågt T3 dvs sköldkörtelhormonbrist. T3 skall vara en tredjedel av T4 vid god omvandling.
För omvandling krävs selen och zink och ej för höga kortisolnivåer. Dessutom behövs B-vitaminer för flera processer och tillräckligt med järn. Vid temp under 36 fungerar inte de enzym som sköter omvandling från T4 till T3.
Göran Petersson skriver precis det här i sin rapport, att de flesta har brist på T3 men får T4 vilket inte hjälper.
http://hypotyreos.info/laes-mer/vetenskaplig-rapport-fran-chalmers
Jag hade också T3 vid lägsta referens men då kunde jag knappt inte stå på benen.
Sedan undrar jag om man nu som jag, fått reda på (eller iaf. misstänker) att jag har utmattade binjurar, ska jag börja där och undersöka det? Eller ska jag gå bara direkt till en vårdcentral och ta blodprovet TSH som ändå inte är tillräckligt.?
För min del känns det angeläget att börja med att undersöka binjurarna, äter Adrecomp just nu och mår utmärkt av det och har dessutom lagt om kosten. Men om jag ändå ska kolla binjurarna, ska jag gå direkt på ett sånt där salivtest på Wrlab eller Scanlab? Vet att det kostar skjortan, men det kan nog vara värt det när det gäller hälsan. Du skriver "salivtest 4 ggr/dygn, proverna görs på stresskliniker" - Vilka är de? Tusen tack för svar.
Du får gärna också skriva in länken till er facebooksida som du nämnde i en kommentar.
Det känner jag igen, så var det innan jag började med LCHF. Alla promenader går utmärkt även om jag inte går särskilt fort ännu så orkar jag gå länge utan problem. Som sämst gick jag inte ens 400 m till busshållplatsen utan att vila.
Jag är periodare när det gäller kosttillskott, har svårt att få till rutiner, men de du nämner plus ett par till finns i vårt kök. Jag skall försöka bättra mig :-)
Sköldkörtelhormonbrist ger lägre saltsyranivåer i magsäcken vilket försämrar upptag av järn och B-12. Därför är dessa brister mer regel än undantag.
Hinner inte nu, men hav tålamod. Håll utkik i morgon bitti.
Jag har fått hjälp av en kostrådgivare med bakgrund som biomedicinsk ingenjör, som har skickat mina prover till ett labb i USA. Dessa tester visade väldigt lågt kortisol, högt östrogen och lite annat. Nu är vården (även Kostdoktorn, om jag minns rätt) kritisk till dessa tester, men jag har inget val. Det visarsig väl om detta fungerar. Den mest kända som gör dessa tester är Louise Edlund, som har Hormonforum på fb. Även Mia Lundin, som har skrivit "Kaos i kvinnohjärnan". Min kostrådgivare heter Lena Winroth och finns i Uppsala. Hon är sjukt (friskt är ett bättre uttryck) kunnig och letar nya rön och vägar. Dessutom trevlig och följer upp.
Sen har jag funderat över det här med medicinering mot utmattade binjurar, sköldkörteln etc. Såg denna kommentar från en annan "Gunnel"? i ett tidigare inlägg här på bloggen som löd så här:
"Sofie Hexeberg menar ju att alla hennes patienter med Hypotyreos som går över til LCHF kan sluta med medicinen.
Dr Kharrazian skriver i boken Why do I still have Thyroid Symtoms, om behandling av autoimmun hypotyreos, Hashimoto, att han främst kostbehandlar sina patienter eftersom det inte är något fel på sköldkörteln utan det är immunförsvaret som attackerar sköldkörteln och den attacken stängs av med gluten- och stärkelsefri kost. Han menar att det bara är då man återfår optimal hälsa."
Jag vet många andra som också vittnar om hur de med enbart kost blivit friska. Hur ställer du dig till det? T.ex. vet jag ju att om man dyker på levaxin direkt när man har utmattade binjurar så kan man ju bli sämre?? Hur sjutton gör man?
En svår fråga!
När det gäller den autoimmuna varianten av sköldkörtelsjukdom, Hashimotos med antikroppar TPO , verkar kostbehandling vara bäst eftersom man då läker immunförsvaret och radikalt minskar risken för fler riktigt otrevliga sjukdomar typ MS, diabetes typ1 och reumatism. Jag vet åtminstone en person i föreningen som var svårt sjuk i 7 år men sedan kunde fasa ut sin medicin under två år till att bli helt medicinfri, men jag känner bara till denna enda person som har kunnat sluta helt, men, de flesta mår mycket bättre med LCHF och kan minska sina doser.
Även Björn Hammarsköld har kommenterat ett inlägg här om att fasa ut medicinen vid sköldkörtelsjukdom och menade att om man höll nere blodsockernivåerna och lade till tillräckligt höga doser av D-vitamin skulle det vara fullt möjligt. Jag skulle dock önska att vi hos läkarna, med bakgrund av skillnaderna i blodprov och sköldkörtelhormoner i spinalvätska och celler, först fick prova medicin för att se om symtomen lindrades, om tempen och blodtrycket steg och även för att få prova Lio för att läka binjurarna. De flesta av oss mår dock bäst med kombinationen medicin och LCHF och man ska inte negligera sjukdomen - vi är överrepresenterade för hjärt-, kärlsjukdom, hjärtinfarkt och cancer, demenssjukdomar och nu riskerar den danska journalisten som skrev boken ovan, efter bara 7 års felbehandling, att bli blind. Detta var nytt för mig.
Ja, det är verkligen en komplicerad fråga! På något sätt så känns det som att man kan dra en liten parallell till kosten och diabetes 2. Där är det ju många som kan hålla sprutor och tabletter borta med rätt strikt LCHF. Och jag tror att det går med vissa fall av sköldkörtelsjukdom också. Känner till en kvinna som först provade Levaxin, blev inte bra fick sedan AT och blev mycket bättre.
Men det var först med en helt egen kostomläggning (kombination LCHF + raw food) som hon blev helt frisk och dessutom blev av med sin övervikt på 15 kg. på några månader! Hon sa att viktnedgången hade ingenting med medicinerna att göra utan den berodde helt på kosten. Hade hon vetat om detta så hade hon satsat på kosten från allra första början. Hon skrev att hon inte trodde att varken Levaxin eller AT har något med saken att göra dessa gör bara att det är mer komplicerat att bli frisk när man har börjat med dem. Eftersom man får hypersymptom och annat jobbigt när man ska sänka dem samt att man inte bara kan sluta tvärt med dem för kroppen klarar oftast inte det. Så hade hon vetat att man kunde lägga om kosten på detta sätt och inte blivit så sjuk som hon blev så hade hon gjort det för många år sedan men det går knappast att veta sådant innan man går in i väggen som hon gjorde för man stoppar inte förrän man är illa däran (oftast) Hon skrev att har man hypo 2 så är denna kost förträfflig med andra ord och om man inte har startat med Levaxin eller annat ännu så tyckte hon att man ska lägga om kosten och och livsföringen allra först innan man börjar medicinera för att se om man kan vända hormonobalansen med kosten osv.
Enligt henne är kostens inverkan på hormonobalansen nog minst 75% när man blivit utbränd/binjuretrött osv.
De flesta människor varken vill eller orkar vara så duktiga och strikta med sin kost (fastän de säger och tror att de är det!) och därför behövs nog både levaxin och annat rätt ofta. Har också hört att viktminskningen sätter fart hos de flesta när de fått Lio i kombination med levaxin. Som sagt, tror det för många är rätt bekvämt och känns enklare att få medicin, men om de samtidigt inte lägger om kosten så händer nog ingenting!
Med vänlig hälsning