Sockerätare har sämre blodfetter
DN: Socker ökar risk för hjärtsjukdomar
DNs rubriksättare har antagligen rätt. Men naturligtvis bevisar inte sådana här observationsstudier orsakssamband. Själv roades jag mest över detta citatet i artikeln:
– Det är lite förvånande. Det verkar som om det är viktigare att undvika socker än fett, säger Emily Sonestedt, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och ledare för studien.
Är någon annan förvånad?
66 kommentarer
Då kommer man hitta svar att vilken sorts matlivsstil passar en själv för att gå ner i vikt...alla är inviduella som alla vet.
Det viktigaste Varför man äter så som man äter...eller hur?
Oftast många i denna värld tröstäter pga man mår mycket dåligt av någonting.
När man inser varför mår man dåligt och varför man äter som man äter brukar man oftast hitta tillbaka till det nyttigare maten och matstilen som man gillar och är nyttigare än den maten som man nu äter.
Sen när man förklarar varför lchf maten är bättre, så får jag ofta till svar: men jag mår så bra och är inte överviktig och behöver därmed inte ändra kosten,
En stund senare får man höra att samma person ofta är sjuk, huvudvärk sover dåligt osv,,så informationen går helt enkelt inte in i kolhydratshjärna i första taget, så med kolhydratskosten går utvecklingen mot apstadiet igen tror jag.
"Och Nicklas, många dietister går företagens ärende och är inte ett dugg intresserade av kritiskt tänkande. Om de inte är begåvade nog att släppa böcker eller hålla dyra föreläsningar gör de bäst i att låta sig bli uppköpta av livsmedelsföretagen."
Jaha? Vad vill du ha sagt med det? Har jag påstått något annat. Det kom en fråga om dietistutbildning och väldigt få (om någon) har så god insikt i hur den fungerar av kommentatorerna på bloggen här. Vissa är ju dietister och de vet naturligtvis mer än jag men jag vet i alla fall om lärarna har nolltolerans mot kritik eller inte. Och så är det inte, nytänkande och egna idéer uppskattas och uppmuntras. Men det måste ju som alltid skötas på ett snyggt sätt. Sätter man fingrarna i öronen och skriker "Du har fel!" så lär man inte komma någonvart tack och lov. Och om det vore så att utbildningen skulle omvandlas helt efter varenda kostfilosofi så hade ju redan veganism och blodgruppsdiet varit "bäst".
Innan man klagar på att saker och ting inte ändras över natt kanske man ska fundera på hur det skulle se ut OM det vore så. Det finns ju som sagt fler kostfilosofier med starka förespråkare som vill få igenom sitt.
Man får lära sig "fel pedagogik" på lärarutbildningen också (egen erfarenhet). Men det är generellt som så att man inte kan ta ställning för en sak utan att känna till alternativen. Många akademiska utbildningar är idag mer av typen att man får en del grundläggande information om sådant som inte är kontroversiellt. Därefter handlar det mycket om att förhålla sig till de olika knepigheterna som gäller, utveckla kritiskt tänkande osv.
Det är helt enkelt som så att forskningen i de allra flesta discipliner går så pass snabbt framåt att det är helt meningslöst att lära sig något. Det enda man kan lära sig är att ett sätt att förhålla sig till ny kunskap på ett vettigt och balanserat sätt.
Det är fullt normalt att som forskare inom ett område få en fundamentalt förändrad syn på sitt eget ämne inom en femårsperiod. Allt accelerarar i samhället idag. Och vi ska inte underskatta betydelsen av "gräsrots"-engagemang. För varje gång det börjar diskuteras kring någon fråga på något forum eller blogg kommer tio forskare bli inspirerade och dra igång något nytt projekt. Sedan är det ju hela tiden sådan förskjutning med publicering av forskningsresultat att de forskare som får något publicerat nu många gånger gör det baserat på resonemang och tolkningar de gjorde för (i värsta fall) flera år sedan och då är det redan omodernt.
Men detta är påväg att lösas mer och mer med e-firstpublikationer och snabbare processer. Och det är idag väldigt enkelt att snabbt systematiskt sammanfatta forskning via t.ex. Cochrane.
Sedan blir inte studenterna så glada av verkligen förändras i ett sådant rasande tempo (jag underivsar på universitet) utan de tycker att det är jobbigt att man inte kan ge dem klara besked om ditt eller ditt. Men det kan man ytterst sällan göra, det enda man kan säga är i princip att "De senaste meta-analyserna tyder på att det är si och så men det finns fortfarande en osäkerhet kring ditten och datten". Skulle man lära dem något som om det vore sanning så skulle det vara helt ouppdaterat inom ett par år.
Missförstå mig inte, det finns alltid grundkunskaper som alla måste lära sig. Men egentligen har man bara goda kunskaper inom matematik och logik, goda språkkunskaper och ett nyfiket och vetenskapligt förhållningssätt så löser sig allting. Och färdigheter i informationsökning ("googlekunskap".)
I alla fall, om det nu ändå vore så att dietetistutbildningen bara var en proppagandaskola utan möjlighet till att tänka kritiskt (vilket Niklas är rätt tydlig med att så inte är fallet) så är det ändå bra att gå den utbildningen så att man kan vara med att förändra inifrån. För det kommer att förändras. Unversitetet är inte en institution där studenter är passiva mottagare av kunskap (eller bör inte vara det) utan utvecklingen inom ett ämne är beroende av studenterna. Om nu många intresserade "lchf"-människor börjar läsa till dietister så är det nog ett av de absolut viktigaste sätten att påverka lärare och forskare inom området att börja intressera sig för de här frågorna.
Om inte annat än av ren självbevaralsedrift så står man inte som föreläsare gärna och ser ut som ett spån när studenterna berättar om den senaste Cochrane-översikten, utan man skäms i så fall och går hem och läser den och till nästa gång man träffar studenterna ser man till att vara påläst.
Med andar ord så bör Linnea definitivt söka det programmet om hon är intresserade av sådana här frågor.
56#
Ett intelligent och viktigt inlägg. Tack för en text som andas öppenhet och framtidstro och som inte förlöjligar de som haft och har engagemanget och viljan att lära sig mer om nutrition på universitetsnivå ( såsom dietister, kostvetare och nutritionister). Det är som du beskriver en process där "sanningar" byts mot nya "sanningar". Det är så forskningen ser ut.
Håller med. Särskilt:
"Men egentligen har man bara goda kunskaper inom matematik och logik, goda språkkunskaper och ett nyfiket och vetenskapligt förhållningssätt så löser sig allting. Och färdigheter i informationsökning ("googlekunskap".)"
ja google scholar är det inget fel på. Det vetenskapliga förhållningssättet däremot tror jag inte att man kan lära sig helt på egen hand om man inte älskar att läsa vetenskapsmetodik på fritiden :)
Jag förstår inte vad du vill säga? Ärligt talat, om man skriver en lång radda med relevant information, och någon har lust att bara läsa det sista ordet och tolka det på sitt eget sätt, då får de skylla sig själva.
Nja, kan väl lite jämföras med hallonbåtsdieten som lanserades av "en" som även kommit fram till vid en egenstudie några år tidigare att sockerberoende inte existerar eller......? Tycker Hallonbåtsdieten är en typisk Dagisnivå! :)