Typ 2-diabetes, nedsatt njurfunktion, alkohol och fasta

EA91C852-BD2C-4EB4-9462-4E15FD075618_1_105_c

Idag tar vi upp en fråga angående typ 2-diabetes och nedsatt njurfunktion i vår frågespalt Professorn svarar. Diet Doctors Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, svarar på era frågor flera gånger i veckan. Vi hoppas att du också gillar vårt koncept och får med dig en massa ny kunskap på vägen.

Fråga: Hej!
Om man har fått nedsatt njurfunktion från sin typ 2-diabetes, hur ska man då tänka när det gäller LCHF? Kan man följa LCHF-vänliga recept eller är det några födoämnen som bör minskas eller uteslutas? Bör jag undvika att ta ett glas vin till maten? Rekommenderar du fasta?
Värdet ligger på gränsen mellan fas 3 och 4 i tabellen.

Professorn svarar: Ja, då börjar du närma dig den nivån där man bör vara försiktig med för mycket protein eftersom det är proteinnedbrytningsprodukter (ämnet urea) som ofta kan ge symptom såsom illamående och matleda när det inte utsöndras så effektivt, vilket det inte gör vid nedsatt njurfunktion. Det finns också lite (alltså ganska svaga) data på att man kanske kan skydda njurarna lite med att äta lite mindre protein när man har ordentligt försvagade njurar. Eftersom du har diabetes kan det vara en klar fördel att äta mat med lågt innehåll av kolhydrater förstås. Men även grönsaker kan vara krångligt när man börjar förlora en stor del av njurfunktionen eftersom man då kan få ansamling av kalium som det ju finns mycket av i grönsaker (och i frukt). Förhöjt kalium kan störa hjärtrytmen bland annat. På njurmedicin brukar man ha specialutbildade dietister som kan hjälpa till med kostråd vid nedsatt njurfunktion, eftersom det är så pass krångligt. De har ju då tillgång till exakta individuella labprover – alla har ju inte problem med att äta protein eller grönsaker, det beror på hur mycket av njurfunktionen som är kvar.

Alkohol i måttliga mängder påverkar inte njurarna på något särskilt sätt såsom jag ser det. Alkoholen bryts inte ned med hjälp av njurarna utan den processen sker nästan uteslutande i levern med hjälp av de två enzymerna alkoholdehydrogenas och aldehyddehydrogenas. Däremot finns det många medfödda varianter på de enzymerna, med olika enzymatisk hastighet, vilket gör att det är vanligt att man reagerar annorlunda på alkohol runt om i världen. Så att dricka ett glas vin till maten går fortsatt utmärkt även med typ 2-diabetes och vid nedsatt njurfunktion mellan grad 3-4. Men man får akta sig om man har insulinbehandling och dricker ett torrt rödvin utan att äta mat till, då kan de blodsockersänkande effekterna bli riskabla, på grund av alkoholen. Men annars är det sannolikt att de blodsockersänkande effekterna kan bidra till att de som dricker måttligt med alkohol har lägre risk att insjukna i diabetes. Så här uttryckte vi oss i SBU-rapporten Mat vid fetma från 2013 där jag var med som en av experterna: ”Personer med fetma har kraftigt ökad risk för diabetes. Risken att insjukna i diabetes är lägre hos de som dricker alkohol och hos de som dricker mycket kaffe, men den är högre hos de som dricker söta drycker.”1

Om man har prediabetes eller diabetes bör man förstås undvika kolhydrater eftersom det är den energiformen som direkt stressar de insulinbildande betacellerna att producera insulin. Och det är ju just de cellerna som börjar bli överbelastade vid prediabetes och som sedan så att säga ger upp ännu mer vid regelrätt diabetes. Det är ju bara en gradskillnad mellan prediabetes och diabetes. Om man har ett fasteglukosvärde på 6,9 mmol/l så har man prediabetes men om man har bekräftat att man ligger på 7,1 mmol/l får man diagnosen diabetes. Blodsockret sjunker i fasta, förstås, jämfört med när man äter (om maten innehåller kolhydrater). Mellan måltiderna, alltså vid fasta, kommer glukoset från levern. Antingen skickar levern ut det som lagrats eller så producerar den nytt glukos. Det sistnämnda kräver förstås en del energi i sig, alltså att göra glukos av till exempel proteiner. Så det kan vara en av anledningarna att fasta längre mellan måltider kan vara särskilt bra för att hålla nere blodsockret. I en randomiserad studie kunde en forskargrupp i Prag visa att man fick bättre blodsocker, lägre vikt och mindre leverförfettning om man åt stora men glesa måltider (2 ggr/dag) jämfört med tre huvudmål och tre mellanmål om man hade diabetes.2 Så ja, jag tror på att fasta i betydelsen av långa uppehåll mellan måltiderna är bra på många sätt.

Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, medarbetare på Diet Doctor


Funderar du också över något som rör kroppen, hälsa, sömn, sjukdomar, mat, dryck – ja, nästan vad som helst? Du kanske vill veta hur mycket frukt och grönt du bör äta varje dag, om fasta egentligen är hälsosamt eller om vitamintillskott är nödvändigt? Skicka din fråga till professornsvarar@dietdoctor.com.

Håll utkik här på sajten eller på vår Facebooksida så du inte missar när Fredrik svarar på just din fråga. Kom ihåg att ingen fråga är för dum.

Vi ser fram emot din fråga!


Senaste inläggen

Fördelar med att äta animaliskt ena dagen och grönsaker nästa dag?
Vanligt med förhöjd vilopuls på lågkolhydratkost?
Dricka vin och samtidigt vara i ketos?

Klicka här för att komma till alla inlägg av Professorn svarar.

DD+ MEDLEMSKAP