Om smala grisar och feta människor
Landstingsöverläkaren och kostdebattören Christer Enkvist bjöd nyligen på en intervju om grisar, björnar, amerikaner, fett och kolhydrater. Bland mycket annat. Fortsättningen:
Del 2
Mer
DN debatt våren 2009: ”Livsmedelsverket mörkar att du blir fett av frukt”.
DN debatt januari 2004: ”Fel att vi blir feta av fett”.
Fler intervjuer på Kostdoktorns YouTube-kanal
94 Kommentarer
Doc #26. Fungerar inte för mig-se ovan.Alternativ? Kan någon fixa en DVD mot ersättning?
http://youtubedownload.altervista.org/
Fasta är säkert bra på många sätt.
Med ursprunglig föda menar du väl före agrikulturen, ca 10 000 år sedan. Det kan väl knappast ha vuxit hirs och durra över hela världen då?
Frukt och bär måste också ha varit säsongsvaror på den tiden, samt att äpplen fanns t.ex. bara i Kina innan de kultiverades etc.
Din teori om att det är tillgången på mat som gör folk feta stämmer ej. Snarare att vi äter helt fel saker.
Jag, jag öste nyss i mej smält flott från renfeta som jag stekt tillsammans med magert älgkött, åt upp en massa flott med matsked, mums*L*..
Om detta och evolutionen skriver Lars Wilson tankeväckande böcker http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=advanced&aut...
Kanske jag överdriver lchf fördelar men det tror jag inte.
Ser fram mot lchf-tidning nr 2.
http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/date/20060504
/SSS
För 500 år sedan var det adeln som hade god tillgång till mat året runt, folket i gemen hade det inte. De rika blev feta. Generellt kan man konstatera att vi har blivit fetare i takt med att tillgången till mat och framför allt sockerrik mat har ökat. Sedan godiset och läsken kom så har det eskalerat till otäcka nivåer.
Om man lever på jakt är det dessutom lite svårt att hitta fett eftersom vilt generellt är tämligen magert. Fett var en lyxvara och jag minns äldre släktingar som förr hemskt gärna ville ha det fetaste på julskinkan. 60-80% fett i kosten är svårt att uppnå på "naturlig" väg utan tillgång till mejerivarorna.
Här i norr har det varit klent med frukt däremot gott om smaskiga hjortar, sillar, laxar och sälar. Mums!!!
Det är väl en sak att det går bra att leva på det sättet och att det finns vissa folkslag som lär ha gjort så, men det är en himelsvid skillnad på om man har problem med glukosmetabolismen och vad som är optimalt för en som är frisk!
Och det finns inget som säger att inte diabetiker skulle kunna må lite bättre om de kunnat äta lite mer kolhydrater.. bara de hade ett val?
Jamenar.. insulin och blodsocker har en naturligt svängande nivå och det handlar väl för de flesta att hålla sin kolhydratnivå såpass att man just hamnar på lagoma nivåer när dessa går upp o ner!
Där nånstans tror jag det optimala ligger! (lite utblandat med örter och blad kanske)
/SSS
Att gå ut i närmsta skog idag för att leta rötter skiljer sig lite ifrån att bosätta sig i en lövskog där det finns fullt med nötter tex.
Många av de ställen man bosatte sig på saknade snö under vintern och de varma perioderna var längre än idag. Dessutom går det faktiskt att samla på sig nötter och spara vilket man gjorde.
jag samlade i sydöstra Småland, vid gränsen till Skåne och Blekinge. Där är det övervägande lövskog och väldigt mycket hassel. Resultatet blev trots detta magert. Dels för att det är svårt att samla nötter i mängd, men mest för att de flesta nötterna bara hade en kort fet larv inne i skalet. Vem vet, dessa larver fanns kanske inte på stenåldern? Eller också utgjorde de ett fett- och proteinrikt tillskott?
/SSS
http://www.forntidateknik.z.se/IFT/mat/stenmat.htm
"Det behövs bara näringstabeller och grundläggande kännedom om tajgans flora och fanua för att matematiskt kalkylera fram svårigheterna. Alla som tror att man kan överleva genom att äta vilda växter på tajgan får möjligen en tankeställare. Vad man behöver är ett köttberg och fältropet är troligen att döda allt man kan döda och äta."
http://www.youtube.com/watch?v=CVS1UfCfxlU&NR=1
Betänk följande: En skog består av två stora snår med total mängd mat av 10 ton och där lever två björnar.
Snår 1 är fem ton blåbär och äts upp av björn A. Snår 2 är fem ton lax och äts av björn B. Med andra ord är det precis lika enkelt att äta lax (ingen jakt och ingen fight) som att äta blåbär och dessutom mycket mycket mer kcal.
Båda sitter i sina snår och äter upp. Kommer björn 1 eller björn 2 bli fetast?
Nä det var ett dåligt skämt efter alldeles för många timmar i sträck vaken.
Ingen aning - men det borde vara nyttigare för björnen som lever på bara lax än för den som lever på bara blåbär?
Fem ton lax innebär att man går upp mer!
Nu är det väl ingen som ifrågasätter det, utan vad som oftast framställs är att äter man fritt av frukt o bär så går man ner i vikt.. björnar äter fritt av blåbär och lägger på sig rejält med fett på hösten, möjligtvis genetiskt styrt då de går i ide!!
På något sätt så handlar det om att många förståsigpåare och experter på kost menar att man alltid äter en viss volym och att det är magens utspändhet som reglerar mättnaden.. vilket visar hur lite de i själva verket vet om kost och näring och den mänskliga fysionomin!!
För övrigt så är myror svenska brunbjörnars främsta föda!!
Blåbär 570 kcal/kg– Lax 1830 kcal/kg.
Om jag fick välja mellan att äta fritt med enbart lax eller blåbär en höst skulle jag välja lax (även innan jag började med low carb). Min sexåring skulle nog chansa på blåbären.
Brunbjörnar både i Sverige och på Kodiak tappar aptiten när dom blivit tillräckligt feta. Dom triggar tydligen väldigt bra på hormonet Leptin (mer fett ger mer Leptin).
En kanske mer intressant fråga är vem som går upp fortast... och där spelar insulin en viktig roll vid högt kolhydratsintag.
Läs gärna appropå eventuella paralleller björn-människa:
http://www.fof.se/tidning/2002/8/bjornens-vintersomn
Har man sett björnspillning på hösten inser man t.ex att de är väldigt dåliga på att ta till vara på bärinnehållet... det är ju inte så att de tuggar bären precis, och det kan komma med lika mycket ris som bär när dom skopar i sig :)
Både kött och vegetarisk mat är björnens föda. Den äter vad den hittar och menyn består av växter, frukter, insekter, byten och kadaver. Svensk forskning har visat att bär utgör omkring 45 % av den sammanlagda födan på ett år. Den näst viktigaste födan är myror, motsvarande 20 %. Björnen äter även gräs, örter och kadaver. De är specialiserade på att slå älgkalvar.
"Det sammanlagda energiintaget under våren och sommaren är 17–33 MJ (4 000–8 000 kcal) per dag. Under hösten, före vintersömnen, är intaget cirka 84 MJ (20 000 kcal) per dag."