Karlshamn 44 månader.

Den svenska Karlshamns-studien är mig veterligen den längsta studie som gjorts på lågkolhydratkost och diabetes typ 2. Nu har den blivit dubbelt så lång. Och ja, resultaten är bra.

I denna studie fick alltså 16 typ 2 diabetiker prova relativt måttlig lågkolhydratkost (20 E% kolhydrater), kontrollgruppen på 15 typ 2 diabetiker åt som vanligt, men efter första halvåret bytte flertalet av dem till lågkolhydratkost de också. Efter nästan 4 års uppföljning har patienternas vikt sjunkit från i snitt 100.6 till 93.1 kg. Långtidsblodsockret har sjunkit från i snitt 8.0 till 6.8%.

Klicka på tabellen för förstoring:

karlshamn44data-small

Notera ovan att inte bara vikten och blodsockret förbättrats på lågkolhydratkost – även blodfetterna var betydligt bättre. Särskilt kvoten kolesterol/HDL var mycket bättre – denna ses som det bästa måttet på risk för hjärtsjukdom bland vanliga blodfettsvärden.

När det gäller medicinering – 11 patienter hade i början insulinbehandling (i snitt 60 enheter dagligen). Efter 6 månader hade tre patienter slutat helt och de återstående 8 tog i snitt 18 enheter dagligen. Efter 44 månader tar 10 patienter insulin – i snitt 41 enheter. Enligt studien hade de som åter behövt ta insulin åter ökat sitt kolhydratintag en del.

Av 23 patienter på lågkolhydratkost har 2 under denna tid drabbats av hjärtsjukdom (9%). Av de 5 kontrollpatienter som fortsatt med sin tidigare kost under hela studien har 4 drabbats av hjärtsjukdom (80%) – ett flertal hjärtinfarkter följda av hjärtsvikt. 2 av dessa patienter har avlidit av sin sjukdom.

När en försämring för varje år ses som ”normalförloppet” vid vanlig behandling av typ 2 diabetes (med råd om fettsnål kost), verkar alltså lågkolhydratkost tvärtom ge förbättring även på längre sikt.

Som avslutning – här är viktutvecklingen under studien, en linje för varje patient:

karlshamn44graf

Tillägg 080529: DN: “Lågkolhydratsdiet bra för diabetiker”.

Läs mer

Allt om diabetes

46 Kommentarer

  1. Det hade varit intressant med en tredje grupp med ännu striktare LCHF.

    Resutaten borde ju definitivt motivera en betydligt större studie och då något striktare med kolhydraterna, de ligger väl på 20E% nu? Jag är rätt säker på att jag ligger lägre i snitt.

  2. Tombola
    Andelen som helst slutat med insulin kanske kunde ha varit större?
  3. Den andelen borde väl vara direkt proportionell till hur mycket kolhydrater man äter?
  4. Tombola
    Jag tror att Karlshamn tillåter ca 70 gram kolhydrater/dygn vilket är rätt mycket med t ex Skaldemans mått.

    Skulle ha varit intressant meden grupp på max 20 gram/dygn - under det är det rätt så svårt att komma.

  5. Det står 20% i abstract, vet inte ifall det är E% eller något annat.
  6. Tombola
    Doc,
    Har du något nytt från de typ 1 som Karlshamn har satt på LCHF?
  7. Mikael
    Jag snabbläste bara igenom studien tidigare,
    även om jag är positiv till låg-kolhydrat för diabetesbehandling är jag inte imponerad av denna artikel.

    Jämförelsegruppen är värdelös, författarna diskuterar inte kring hur motivation, olikt bemötande och liknande påverkat. Något man verkligen kan misstänka det gjort.

    De 6 personer som var i den sk "kontrollgruppen" hela studien drabbades värst, detta skyller man på låg-fett-kosten? Men hur var det med motivation och compliance där egentligen? Följde de verkligen de anvisningar de fick?

    Varför tycker inte Vesti-Nielsen att det är intressant att de som bytte från låg-fett till låg-kolhydrat hade uppnått viktnedgång också och samma förbättring av HbA1C som lågkolhydratarna vid samma tidpunkt? De förbättrade inte sina HbA1c efter att de bytte till LCHF heller. Lågfett'arna åstadkom alltså förbättringar liknande lågkolhydratarna.

    Detta är intressant och gör hela jämförelseaspekten i den här studien intetsägande.

    Redovisandet av data är också underligt, varför saknas så mycket data kring "jämförelsegruppen" och de som bytte grupp? Med tanke på datat saknas också en del statistiska test man bör kunnat utföra, en del påstående vilar heller inte på statistiskt underbyggda påståenden.

    Man kan undra hur denna gick igenom granskningen? Men den publiceras i Nutrition & Metabolism, en tidsskrift vars editor är känd låg-kolhydrat-förespråkare. Detsamma gäller flera i deras board. Författaren själv är medlem i Ravnskovs THINKCS. Känns som det hela genomsyras av en sorts jäv ...
    (Tidsskriften verkar också sakna impact-factor, den är inte registrerad av ISI Web of Science?)

    Jag noterar att det är en provisorisk PDF, men snälla; formatering och sådant stinker vilket ger ett amatörmässigt intryck.
    Sedan är den dåligt skrivet; dåligt språk och stavfel.

    Det känns som att artikeln är resultat av en person som låter ideologin och personliga övertygelsen åka i framsätet, och inte är intellektuellt ärlig.

    Nej det är nog bäst att glömma denna artikel om man vill använda den för att påvisa lågkolhydrats fördel gentemot lågfett.

    (postade detta samtidigt hos Annika, får väl se om hon tycker kommentaren är för otrevlig)

    Svar: #46
  8. Lars M
    Hej Doc och andra,
    jag är en nybliven LCHF:are sedan drygt 2 mån, som hittills gått ner ca 5 kg och som tills idag mått jäkligt bra. Idag fick jag tillbaka svaren från min senaste hälsokontroll och nu vet jag varken ut eller in längre.

    Min husläkare skriver på provtagningsunderlaget hon skickat med: "Kolesterolet är högre än förra året. Rekommenderar genomläsning av Apotekets 'Bra mat för alla' och kontakt med din distriktssköterska angående kostråd i övrigt". Jag förstår ju vad det går ut på, men det känns inget kul just nu.

    Förra året var P-kolesterolvärdet 4.9, P-HDL 1.4, fP-LDL 3.0, kvoten LDL/HDL 2.1 och fP-Triglycerider 1.1.

    Förra veckans prover visar P-kolesterol 6.1, P-HDL 1.2, fP-LDL 4.3, kvoten LDL/HDL 3.5 och fP-Triglycerider 1.3.

    Visst har jag förstått att det inte finns entydiga bevis om kolesterolets farlighet, men nog blir man lite skärrad när provresultaten pekar i helt fel riktning samtidigt som man äter kontroversiellt.

    Jag är man, 48 år och med ca 25 kg övervikt och tar Emconcor mot för högt blodtryck. Nu känns det ju knappt som om man vågar äta ett ägg längre, så jag undrar om det kommer att bli värre om jag fortsätter. Märkligt att många sagt att de har perfekta värden när mina stiger.

    Hälsningar/Lars

  9. Thomas H
    Mikael, du säger bl a:
    ".......inte är intellektuellt ärlig."

    Det där faller mest tillbaka på dig själv, tycker jag. Säger att du tror på LCHF-kost för sockersjuka och ser sedan inget positivt i studien!

    I veckans läkartidning finns där en artikel/studie om behandling av sockersjuka som till stor del är insulininriktad och kostråd berörs inte alls. Eftersom du klagar på denna studie så släng in en kommentar där om att i deras nästa studie så bör ytterligare en grupp med LCHF-kost finnas med som referensgrupp. Gör det, då är du trovärdig i alla fall för mig!

  10. Lars M,
    det är vanligt att totalkolesterolet tillfälligt går upp lite första månaderna på LCHF-kost. Dock tycker jag inte alls dina värden i sig är något att oroa sig för. Om du gått ner i vikt och mår utmärkt tycker jag absolut att du kan fortsätta med gott samvete. Äta ägg också. Man kan gärna kontrollera om proverna om ett halvår eller ett år - gissar att de kommer ligga bättre då!
  11. Mikael
    Thomas,

    min kritik av Vesti-Nielsens studie går att sammanfatta:

    I) Jämförelsen som han gärna vill göra mellan lågfett och lågkolhydrat är inte underbyggd och är värdelös. Det som blir kvar är data som visar att lågkolhydrat (och lågfett) går att använda för att uppnå viktminskning och förbättring av diabetessjukdom (vilket inte heller SoS förnekar).

    II) Artikeln (och omständigheter kring publiceringen) gör ett amatörmässigt intryck.

    Angående artikeln i läkartidningen gällde väl den en diabetesform där beta-cellerna förstörs av vårt immunförsvar? Utan beta-celler inget insulin, och då blir det svårt klara sig utan insulinbehandling.

  12. Mikael levererar tunga argument, lite guilt by association och sedan det tunga artelleriet 😉

    "Jag noterar att det är en provisorisk PDF, men snälla; formatering och sådant stinker vilket ger ett amatörmässigt intryck. Sedan är den dåligt skrivet; dåligt språk och stavfel."

  13. Mikael,
    självklart kan man ha många invändningar mot denna studie - den är ju relativt liten och får väl mest ses som en pilot-studie. På inget sätt är den sista ordet på området - jag skulle säga precis som författarna i diskussionen av studien:

    "The work presented here suggests the importance of funding large scale long term trials as well as the benefits and limited risk in using low carbohydrate diets now."

    Att de 5 personer som inte bytte kost drabbades mycket mer av komplikationer är precis som du säger inte självklart på grund av kosten. Där kan compliance, motivation osv också varit avgörande. Men det är ju ändå intressant att de som bytte till lågkolhydratkost fick mycket lite komplikationer jmf med vad man kan förvänta sig i en sådan grupp. Helt oavsett skillnaden mot kontrollgruppen talar det ju starkt emot att lågkolhydratkost skulle vara farligt!

    Sen kan du alls inte säga säkert att de i jämförelsegruppen som bytte över hade samma förbättring innan (det pekade ju åt lite mindre, ej signifikant) och oförändrat HbA1c efter. Då ingnorerar du att konfidensintervallen är rätt vida.

    Sen att de lågfettarna som bytte "också" hade uppnått viktnedgång redan innan - ja, men bara 3,5 kg jmf med 11,4 i snitt i lågkolhydratgruppen! Knappt en tredjedel... Med andra ord: "Lågfett’arna åstadkom alltså förbättringar liknande lågkolhydratarna" = inte sant.

    Sammanfattningsvis - visst har du rätt i att studien har sina fel och brister. Men var ärlig - resultaten är imponerande ändå. Ingen studie på lågfettskost som enda intervention vid typ 2 diabetes har visat ens i närheten av så bra resultat, mig veterligen.

  14. Tombola, några typ 1or är ju inte med i denna studien. Men de skrev ju en liten rapport om sådana patienter tidigare, länk här:
    http://www.kostdoktorn.se/?page_id=31
  15. Thomas H
    Hördu Mikael!

    På 60-talet förklarade man sockersjuka med att det var en kolhydratomsättningsrubbning! Suveränt ord tycker jag.

    100 gånger bättre än att som nu använda Diabetes Mellitus och natruralförloppet. Ord som döljer verkligheten, eller hur?

    Du verkar vara van vid lite mer ekonomiskt starkare understödda studier som verkligen kan slå på alla trummor vid sina publiceringar. Förstås mer trovärdiga då, eller hur!

    Utan Beta-celler? Det går väl att köra LCHF-kost ändå som referensgrupp!
    Så du menar att den näst största gruppen sockersjukdrabbade inte kan kostbehandlas, få bättre blodsockevärden av LCHF-kost??

    För mig är det solklart att vald väg med insulinbehandling av sockersjuka
    är en återvändsgata. Se bara på sockersjukexplosionen som uppkommit bara för att man inte tidigare anammat att för många kolhydrater kan ge kolhydratomsättningsrubbning, eller hur, Mikael?

  16. Om man skall leta efter saker att göra annorlunda i en uppföljande större studie skulle en sådan kunna vara att LC-gruppen, eller en tredje grupp, fick äta fri mängd, alltså helt utan kaloribegränsning, men gärna lite mindre kolhydrater. Det handlar ju ändå om kostbehandling av sjukdom, inte en kost som är lämplig för friska personer som vill förbli friska vilket den kolhydratmängd LC-gruppen i studien ligger ganska nära.

    Den gruppen borde alltså ligga på runt 5-10E% kh, normalt protein och fri mängd fett, då hamnar man närmare en optimal kost för behandling av sockersjuka, övervikt och hjärtsjukdom.

  17. patrik
    Väldigt lovande resultat! Instämmer med Kenneth - LCHF à la Skaldemanhållet vore intressant att använda i uppföljande studier.

    En liten kommentar till Mikael - patetiskt att kritisera saker som formatering och stvafel, vilket naturligtvis är helt underordnat innehållet. Jag hoppas innerligt att Vesti-Nielsen får gehör för sitt arbete och större studier kan finansieras, där grafiken kanske till och med kan tilltala en stilkritiker av Mikaels kaliber.

  18. Tombola
    Tack för länken!

    Det var diagrammet på sidan 271 jag var ute efter, en bekants bekant behöver se denna kurva före och efter då dennes dietist inte känner till hur man enkelt minskar blodsockersvängningarna.

  19. Mikael
    Andreas,

    jag håller med om en del, men några synpunkter.

    Först så tror jag du blandar ihop standardavvikelse och konfidensintervall, det är standardavvikelse som de anger i tabellerna (fast JVN har missat att ange det där).

    Ja, viktnedgången var större hos lågkolhydrat, men spridningen var större hos lågfett. Detta är en av de punkter som JVN väl kunnat testa, när han nu gärna ville dra växlar av jämförelsen mellan kostmodellerna.
    Men samtidigt som viktnedgången var mindre hos lågfett så nådde de samma HbA1C som lågkolhydrat (men lågkolhydrat hade högre från start). Och lågkolhydrat gav inte vidare förbättring hos de som bytte över från lågfett.

    Eftersom studien har så många brister, som diskuterat tidigare har jag svårt bli speciellt imponerad. Det finns andra lågkolhydratstudier som man hellre bör flagga med om man är intresserad av det. Jag anser inte att denna studie tillför någonting.

    Till de som kommenterar att jag påpekar stavfel, språkfel och formatering; det var en parentes men jag tycker det är anmärkningsvärt dåligt på detta plan när det handlar om något som ska framstå som intellektuellt robust och seriös verksamhet (jag kritiserar aldrig blogginlägg/-kommentarer ang. sådant). Jag är säker på att ni håller med om ni funderar på det.

    Thomas,
    vad jag menar är att LCHF kan inte rädda dig när beta-cellerna är förstörda, därav det naturliga fokuset på insulin i artikeln.
    Därmed inte sagt att även LCHF kan användas, men jag tycker inte LCHF förväntats varit ett självklart inslag i artikeln.

  20. Thomas H
    Rätt Mikael - kosten nämndes inte i artikeln i läkartidningen och det är precis samma vinkling som tog över på 60-talet till att i stort enbart behandla sockersjuka med insulin. Sen kom namnbytena så verkliga orsaker mer doldes. Sen kom även en enorm sockersjukepidemi.......

    Varför blir Beta-cellerna sämre såfort? (Näst största diabetesgruppen i det skicket?) Kan det bero på att bästa kostrådgivning inte tillämpas?

    Rädda mig (?) - hjälpa mig kan väl LCHF-kosten?
    I Karlshamn genomförs även en studie med LCHF-kost för sockersjuka(1) och även dom får en väldigt mycket bättre/jämnare blodsockerbelastning så att deras kroppar rimligen fungerar längre!

    Är inte kolhydratomsättningsrubbning en bra beskrivning som med det namnet även kan vara förebyggande?

  21. Mikael,
    blandar ihop konfidensintervall och standardavvikelser? Då får du förklara hur du menar att standardavvikelserna kan vara stora utan att konfidensintervallen också är det? Please! 😉

    Stora standardavvikelser / vida konfidensintervall är också orsaken till att man inte kan tolka siffrorna så exakt som du försöker göra i din argumentation om de olika gruppernas värden.

    Har du sett andra studier på lågkolhydratkost för typ 2 diabetiker över längre tid får du gärna berätta om dem (det finns inte mig veterligen). Annars tycker jag det är uppenbart att denna tillför en del.

  22. Mikael
    Andreas,
    konfidensintervall och standardavvikelse hänger ihop, de är båda spridningsmått. Men som du skrev verkade det som att du läste standardavvikelserna som konfidensintervall, och jag påstod inte att konfidensintervallen var små.

    Nej, som sagt, vi har inget signifikans test så det går inte säga med säkerhet. Men av samma anledning kan du inte heller uttala dig om viktnedgångarna. Anmärkningsvärt som sagt att JVN skriver en sådan undermålig studie.
    Som påpekats så går det inte jämföra de två kostmodellerna i denna studie.

  23. Mikaels substantiella kritik kan sammanfattas med att Jörgen V-N:s studie är liten och det har vi vetat om i åratal. Den stora medicinska skandalen är ju i själva verket att någon stor, lång randomiserad studie aldrig har gjorts där man jämför lågkolhydrat mot högkolhydrat för diabetiker. Ändå lade man på mitten av 1970-talet om kostbehandlingen för diabetiker från den sedan över 150 år beprövade lågkolhydratkosten till en högkolhydratkost.

    Nu finns det ett antal mindre studier där denna är en, som antyder att den kostomläggning kan ha varit hälsovådlig. Om detta skull visa sig vara fallet så har vi en medicinsk skandal av proportioner som får neurosedyn- och lobotomi-skandalerna att framstå som små. Håller du inte med om det Mikael?

  24. ake
    Man fick 6.8% Hba1c i medel. Medelvärdet i sverige är 7 och målet för det som kallas god kontroll är 6. Är inte detta ett ganska dåligt resultat med en sådan trots allt ganska restriktiv kost ?
  25. Mikael,
    du petar i detaljer och missar helheten anser jag. Jag håller som sagt med dig om att studien är liten och långt från sista ordet i frågan.

    Men att man inte kan uttala sig om skillnaden i viktnedgång är lite att ta i - de 16 på lågkolhydratkost gick första 6 månaderna ner i snitt 11,3 kg och de på lågfettskost 1,8 kg. Det gav ett p-värde på <0,00001...

    Jag är förstås övertygad om att du kan hitta på fel som du menar kan bortförklara den skillnaden. Tyvärr för dig har det gjorts 5-6 bra studier till (publicerade i tidningar med hög impact såsom JAMA) som visar just sådan överlägsen viktnedgång med lågkolhydratkost...

  26. ake,
    att sänka HbA1c med 1,2% efter fyra år och samtidigt minska medicinering och gå ner kraftigt i vikt är utmärkt, fantastiskt bra, om man jämför med konventionell behandling. Där räknar man ju med successiv försämring varje år.

    Att jämföra med medelvärden i befolkningen är ointressant, självklart hade de haft bättre värden i slutet om de varit mycket friskare vid starten. Ett medelvärde på 8% i HbA1c och en majoritet på i snitt 60E insulin betyder ju att dessa diabetiker var i dåligt skick vid starten.

  27. Fruktis
    Artikel om potatis och diabetes idag i Sydsvenskan: http://sydsvenskan.se/sverige/article325606.ece
  28. ake
    Det är självfallet en klar förbättring men Karlshamn framförs ibland som någon form av bot.
  29. Thomas H
    Per

    Även om nu Mikael sagt att Lchf-kost kanske inte är så dumt så kommer han aldrig att hålla med dig om övergång från lågkolhydrat till högkolhydratkost för sockersjuka var/är en skandal. 60-talets benämning för sockersjuka som en kolhydratomsättningssjukdom (suveränt ord) kommer han inte heller att godta. Som att svära i en kyrka för honom, tydligen!

    Jag däremot tycker att din kommentar är helt rätt, Per! Det är för jäkligt det som skett i läkemedelsindustrins intresse... penga/vinstintresse! Bara det här att döpa om ett insulinförlopp till naturalförlopp måste ju i vissa kretsar ha belönats med ett ekonomiskt pris, tror jag.

    MVh
    Zonen

  30. Agneta
    Mikael, min blodsockermätare visar mig vad kolhydraterna gör och det är inte roligt med tanke på vad man kan få för komplikationer av höga blodsockervärden. Äter numera grönsaker,kött,fisk,fågel och mejeriprodukter som ej höjer bl.skr alltför mycket. Skulle gärna äta t.ex en god potatisgratäng och frukt men det går inte för då höjs bl.skr direkt. Varför börja med mediciner med alla de bieffekter de ger istället för att reglera bl.skr med vanlig mat?
  31. Mikael
    Andreas,

    du faller tillbaka i gamla synder med viktpåståendet egentligen då det brister på att vi båda konstaterat att initial-grupperna inte var robusta nog för att göra jämförelser mellan grupperna och härleda dem till kosten.
    Visst var det också så att de sista som inte lyckades bra på lågkolhydrat inte lyckades byta till lågkolhydrat; ännu mer som tyder på att grupperna inte är jämförbara/går härleda skillnader till kosten.
    Jag ser heller inget signifikanstest mellan de som initialt åt lågkolhydrat och de som senare bytte (exkluderat de som aldrig bytte alltså).
    Jo jag har ju redan talat om just dessa studier som är bättre, men du kan inte överföra deras resultat till denna studie.
    Det är inte bara att denna studie är liten, den är av väldigt dålig vetenskaplig kvalité.

  32. Thomas H
    Mikael - Du klagar på studien, men har ändå inte följt min uppmaning att liksom Björn Hammarsköld kommentera Läkartidningens artikel om Sockersjuka och kommande studier.
    En kommentar om att en LCHF-grupp bör tillföras nästa studie. Någon sanning måste det ju finnas i 60-talsbenämning på sockersjuka / kolhydratsomsättningsrubbning.

    Samtidigt ökas bredden på forskningen och i synnerhet på sådan forskning som blivit eftersatt genom åren, vilket du även tyckt tidigare, eller hur?
    På över nu 50 år så har ju enbart läkemedelsforskningens framgång inte varit stor, inte hunnit med sockersjukexplosionen......varför blev det så.....????

  33. Mikael,
    det är enormt vilken energi du lägger på att hitta upplevda fel i studien. Jag tycker ändå vi borde kunna enas om att den är intressant eftersom den är unik i sitt slag.

    Vidare - kom gärna med exempel på en studie, vilken som helst, som visar ens i närheten av samma förbättring med tidigare rekommenderad lågfettskost.

    Mission impossible förstås - det finns ingen sådan. Vilket är varför de rekommendationerna haft evidensgrad C (fritt tyckande av "experter" utan studiestöd).

  34. Eller kom med förslag på hur en uppföljande studie skulle kunna göras bättre, och gärna hur den skall finansieras vilket nog är det största problemet speciellt med tanke på att den bör innehålla ett betydligt större antal deltagare.
  35. Jag har stört mig lite på att det är svårt att läsa texten på den nedskalade bilden så jag gjorde en egen nedskalad version med en lite bättre algoritm som du kan använda om du vill.

    http://sensei.nu/karlshamn44data-small.jpg

    Ladda gärna upp den till bloggservern innan du använder den. 🙂

    Det är fortfarande en bra idé att göra den till länk så att man ser den större bilden.

  36. Fixat.
  37. Bra, nu går det till nöds att läsa siffrorna på plats också, i alla fall för mig. 🙂
  38. Jon
    Hei,jeg er en 53 årig mann som fikk høyt blodsukker for ca 13 år siden,da drakk jeg 1L,coca cola om dagen og spiste div andre søtsaker.Jeg kuttet dette tvert,og sukker inntok normale verdier, i ca 5 års tid.Så gikk det opp igjen.Etter hvert fant jeg ut at intet brød,ingen pasta eller spagetti ingen potet i noen form ,var mulig å spise. Rent kjøtt,file av kylling , svin eller okse, eller mager kjøttdeig,egg og tomater,brokkoli kål og andre grønne grønnsaker,løk mm var ok. Dette har jeg kommet frem til med å måle blodsukker etter å ha spist dette.Da går det bra,med sukkeret. Problemet er,savnet etter søte ting er sterkt,har aldri røkt, men det ligner det suget kansje?. Og ,det er puttet sukker i en eller annen form i det aller meste av ferdigprodukter. Er det noen som har gode råd? Mail til jbesomme@online.no
  39. Pröva att skippa den magra färsen och kycklingfilérna också. Ät fett kött och i brist på det kompensera med smör. Har aldrig varit mycket för sött själv, men de med besvärligt sötsug säger att fettet hjälper. Dessutom kommer du nog att må ännu bättre än du gör nu.
  40. Fredrik
    Karlshamnsstudien är helt förkastlig och bevisar ingeting. Om man sätter 16 patienter på att röka 1 pkt cig/d så går de sannolikt ner i vikt och får bra sockervärden också. Inklusionkriterierna är övervikt och diabetes. Av personer som uppfyller dessa kriterier är det ca 1/100 som får hjärtinfarkt under 4 år. Sannolikheten att någon i Karlshamnsstudien skulle drabbas av hjärtinfarkt är alltså 16%. Trots detta drar A Dahlqvist slutsatsen att studien bevisar att LCHF kosten minskar risken för hjärtinfarkt. Hur tänker hon?! Hur blev hon doktor?!
  41. Fredrik,
    relaxa. Karlshamnsstudien bevisar i sig inte mycket, den skall nog mest ses som en pilotstudie. Men orden "bevisar ingenting" är överdrivna.

    För övrigt visar sex av sex jämförande studier mellan fettsnålt och lågkolhydratkost liknande fynd som Kalshamnsstudien, och fyra av dem är randomiserade:
    http://www.kostdoktorn.se/fettsnalt-forlorar-igen

    Det bevisar något.

  42. Bengt
    LCHF ger säkert bra resultat för de med diabetes och för de som vill gå ned i vikt, men det är lätt att visa bra resultat i en undersökning om man jämför med den blandade skräpmat som de flesta äter, som inte har några matrestriktioner alls.

    Om nu målet är att hitta ett sätt att få folk friska genom dieten, varför inte jämföra LCHF med en väl sammansatt helt växtbaserad kost? Det kan vara minst lika effektivt som LCHF för viktnedgång och blodsockerkontroll.

    Växtbaserad mat leder dessutom till väsentligt minskad risk för kärlproblem, cancer, benskörhet och mycket annat genom den kolesterolsänkande, inflammationshämmande och PH-höjande effekt som t.ex bönor, grönsaker, lök, nötter, frukt och bär har om de intas i rätt mängd.

    Det skulle vara en riktigt intressant studie. Vad tror ni om det?

    Svar: #43
  43. Majoren
    Nja, knappast en rimlig studie. En sådan kost är väldigt näringsfattig räknat per vikt, och det blir därför mycket stora mängder växtbaserad mat som vi måste få i oss, flera hinkar per dag för att komma upp i ca 2500kcal. Det är därför som växtätande djur har så stora magar för att jäsa och bryta ned födan och människan har ett mag-tarmsystem anpassat för mer energität föda. En helt växtbaserad kost medför dessutom brist på vitamin B1 som är livsviktigt, man kan visserligen ta piller framställda i en kemisk fabrik för att motverka detta men det betyder också att vi inte är skapta för att enbart äta växtbaserad föda, och det finns inte heller någon känt naturfolk som uteslutit animalisk föda i sin kost. Vegankost innehåller vanligen stora mängder frukt och spannmål vilket definitivt inte gynnar ett lågt och stabilt blodsocker. Grönsaker är vi skapta för att äta, men inte att leva på.
    Svar: #44
  44. neoLITE
    "...stora mängder växtbaserad mat som vi måste få i oss, flera hinkar per dag för att komma upp i ca 2500kcal."

    Nej verkligen inte! Jag är inte vegetarian/vegan och förespråkar inte den kosthållningen, men någon sans och balans måste det väl ändå finnas i argumentationen. Jag komponerade i all hast "en dagsmeny" innehållande vegetariska livsmedel som jag äter redan idag - så inga "konstiga" grejer... 2500 kcal, 2095 gram total vikt varav 1573 gram vatten, 58 gram protein, 315 gram kolhydrater, 47 gram fibrer och 102 gram fett. Behövs inga stora hinkar för att rymma det.

    Inga problem med vitamin B1 på ovanstående - men mycket lågt på A, B12 och D... vilket enligt min uppfattning gör det till en bra idé att åtminstone äta en del lever, fet fisk och ett och annat ägg...

  45. Lars Sundström
    Ca 2.1 kg mat per dag. Det måste jag kolla för det låter väldigt mycket.

    En tidigare kollega är vegan och hans matportion kan nog beskrivas som dubbelt så stor, utrymmesmässigt, som övrigas runt matbordet. Och det var på den tiden jag åt SLV-mat, dvs pasta och annan skit. Så "hink" är nog relativt rätt beskrivit. Ännu mer rätt om man äter LCHF-mat.
    Ibland stirrar man ner i tallriken och tänker varför köpte jag så stora tallrikar då det bara ligger lite i mitten.

    Jag håller med Bengt #42 att en jämförande studie där SLV mat är en och LCHF en annan diet. Men med tillägget att båda grupper först äter LCHF i 6 månader. Att grupperna får all sin mat serverad och möjlighet till avvikelser inte finns (Inte ens via "goda" vänners smuggel 🙂 ).

  46. Joel
    Mikael: min bror var med i studien.
    Han gick ner från 140kg till 95kg (1.92lång) blev av med sina sockersjukemediciner, sin svåra psoriasis och mår idag alldeles utmärkt på sin LCHF kost.
    Jag gick ner från 84 till 70 kg (1.77 lång) och har blivit av med mitt sockersug och mår bättre än någonsin tidigare.
    Mikael : våga prova Andreas 14-dagarsutmaning så blir du säkert mer glad och positiv.
    Kram på dig
    Joel

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg