Halvsvält kanske inte förlänger livet trots allt
Teorin att man kan förlänga livet genom att äta betydligt mindre, småsvälta sig genom livet, har fått stöd i tidigare experiment. Men ett nytt försök med apor kastar en hel del tvivel över om det verkligen fungerar hos större djur, eller människor:
New York Times: Severe Diet Doesn’t Prolong Life, at Least in Monkeys
På sätt och vis är det en besvikelse, på sätt och vis är det goda nyheter. Vem vill egentligen gå hungrig resten av livet?
Det är faktiskt lättare att inte äta något alls under en period än att försöka äta lite. Så fort jag äter går insulincykeln igång och "hungern" börjar infinna sig med jämna mellanrum.
Skiter jag i att börja äta en dag så kommer det ett par knorr i magen men den känslan går snabbt över. Vi pratar om ca 2x10 minuter om jag väljer att fasta en hel dag.
Oj vad jobbigt! (Not)
I övrigt känner jag mig extra pigg och fokuserad under fastan.
Dessutom smakar maten gudomligt när jag väljer att bryta fastan.
Varför fastar jag då och då? För att jag mår så himmelens bra av det! :-D
Man måste komma ihåg att det är en väldig skillnad på svält och hunger. Hunger är ofarligt, svält är det inte.
Att fasta en dag eller två är inte på något sätt samma sak som att ständigt äta för lite, d v s svälta. Tycker att det har blivit vanligt att dessa begrepp blir sammanblandade.