Teorin att man kan förlänga livet genom att äta betydligt mindre, småsvälta sig genom livet, har fått stöd i tidigare experiment. Men ett nytt försök med apor kastar en hel del tvivel över om det verkligen fungerar hos större djur, eller människor:
New York Times: Severe Diet Doesn’t Prolong Life, at Least in Monkeys
På sätt och vis är det en besvikelse, på sätt och vis är det goda nyheter. Vem vill egentligen gå hungrig resten av livet?
Man måste komma ihåg att det är en väldig skillnad på svält och hunger. Hunger är ofarligt, svält är det inte.
Att fasta en dag eller två är inte på något sätt samma sak som att ständigt äta för lite, d v s svälta. Tycker att det har blivit vanligt att dessa begrepp blir sammanblandade.
Det finns flera varianter av fettfasta, man kan fettfasta en måltid om dagen som MBC-drickarna, en dag i veckan varje vecka eller flera dagar/veckor i sträck med uppehåll.
Nu har inte jag orkat läsa länkad artikel, så jag vet inte om de tar upp de två huvudhypoteser jag personligen tänker mig som stöd för att lätt svält ger längre liv.
1. Om man inte äter LCHF, så får man ett lägre blodsocker i genomsnitt under dagen (eller om man hellre vill prata långtidsblodsocker), där levern jobbar effektivare som "kondensator" för energiutsöndringen genom bl a effektivare glykoneogenes.
2. Lägre ämnesomsättning. När basalbehovet justeras ned som en följd av färre kalorier under en lång period så behöver inte cellerna arbeta lika hårt, och det kan bl a fördröja celldelningen/cellförnyelsen - och än har man inte avskrivit telomerhypotesen, även om den ifrågasatts.
Däremot ska man inte dra ned intaget för långt, för om basalnivån sjunker för mkt så får man hormonrubbningar som inte gynnar livslängden. Så är det ju förstås viktigt att se till att få i sig tillräckligt med rätt näringsämnen även när energiintaget minskas. Dock, kan man minska lite på vissa näringsämnen för att de helt enkelt inte förbrukas i lika stor skala när hela ämnesomsättningen/matspjälkningen reduceras. Likaså minskar vätskebehovet en aning, då en del vätska går åt till just matsmältningsapparaten.
Lagom är nog ca 1.800 kCal/dag vid stillsamt liv, och sedan får man öka på efter aktivitetsgrad.
Gissar att "since food restrictions were never lifted, the cleaned out cell volumes were just left permanently empty, and increased in numbers...". Stackars svaltfodda apor i detta misslyckade forsok!
Tur att LCHF finns !
Read more: http://www.livestrong.com/article/313542-protein-cycling-diet/#ixzz25...
Det är faktiskt lättare att inte äta något alls under en period än att försöka äta lite. Så fort jag äter går insulincykeln igång och "hungern" börjar infinna sig med jämna mellanrum.
Skiter jag i att börja äta en dag så kommer det ett par knorr i magen men den känslan går snabbt över. Vi pratar om ca 2x10 minuter om jag väljer att fasta en hel dag.
Oj vad jobbigt! (Not)
I övrigt känner jag mig extra pigg och fokuserad under fastan.
Dessutom smakar maten gudomligt när jag väljer att bryta fastan.
Varför fastar jag då och då? För att jag mår så himmelens bra av det! :-D
Jag tycker att katabolism (eller ibland avsaknaden av anabolism) ofta är underskattat. Om man tex läser gymforum, så verkar många nästan sjukligt rädda för katabolism. Min rekommendation för dessa är att undvika att gå till gymmet! Jämte svält så är fysisk träning något som är signifikant katabolt. Som tur är så kan kroppen ofta superkompensera denna katabola process. No pain, no gain! :-)
Idag skall jag testa vad mörk choklad gör för ketonvärdet. Mörk choklad anses ju vara en godkänd lchf-vara. Något som många tar till sig lite väl hårt och förstår inte sen varför de inte går ner i vikt. De äter ju bara matvaror som är lchf. Imorgon lovar jag att jag är ur den optimala ketosen. För de som inte har viktnedgång som mål så är det en annan sak. Om man inte är helt emot socker då såklart.
http://www.ultimat.nu/ketondiet-dag-18.html
Trevlig helg!
Visst är det så och av samma anledningar mår anorektiker bra inledningsvis. Just saying.
Jag fastar också periodiskt men man måste hålla det på en rimlig nivå. Att regelbundet gå hela dagar utan mat kan lätt bli lite mycket fasta.
Anledningen till att man blir pigg och alert under fastan är att katekolaminerna adrenalin, noradrenalin samt dopamin uppregleras. Hungershormonet ghrelin (den knorrande känslan i magen) aktiverar dopaminerga neuroner i hjärnan och således har alltså hunger stimulerande effekter på vår hjärna. Samma effekter som alltså anorektiker också "njuter av" i början av sin sjukdom när de är pigga och har hur mycket energi som helst.
Jag fastar också periodiskt men man måste hålla det på en rimlig nivå. Att regelbundet gå hela dagar utan mat kan lätt bli lite mycket fasta.
Tro mig, jag håller det på en väldigt rimlig nivå. En eller ett par ggr i månaden blir det "Eat Stop Eat"-style (Brad Pilon) där jag fastar från middagen ena kvällen till middagen nästa kväll.
Ofta kör jag 16/8 (Lean Gains) på vardagar och fastar inte alls på helgerna.
Vet inte varför du tror att jag kör någon extrem-variant eftersom jag aldrig beskrev hur jag körde min IF.
Dessutom har BDNF (brain derived neurotrophic factor) en hel del att göra med piggheten och det ökade fokuset jag känner under fastan. :-)
Ghrelins är mina vänner. Eller som jag föredrar att kalla dem: "Gremlins i magen" :mrgreen:
För övrigt önskar jag alla mina medmänniskor en trevlig helg!
Den sidan som väckte mitt intresse för periodisk fasta!
Det är faktiskt lättare att inte äta något alls under en period än att försöka äta lite. Så fort jag äter går insulincykeln igång och "hungern" börjar infinna sig med jämna mellanrum.
Skiter jag i att börja äta en dag så kommer det ett par knorr i magen men den känslan går snabbt över. Vi pratar om ca 2x10 minuter om jag väljer att fasta en hel dag.
Oj vad jobbigt! (Not)
I övrigt känner jag mig extra pigg och fokuserad under fastan.
Dessutom smakar maten gudomligt när jag väljer att bryta fastan.
Varför fastar jag då och då? För att jag mår så himmelens bra av det! :-D
Man måste komma ihåg att det är en väldig skillnad på svält och hunger. Hunger är ofarligt, svält är det inte.
Att fasta en dag eller två är inte på något sätt samma sak som att ständigt äta för lite, d v s svälta. Tycker att det har blivit vanligt att dessa begrepp blir sammanblandade.