Ett halvårs hälsoresa med LCHF
i Framgångshistorier 
Jag fick ett mejl från Christian om hans hälsoresa med LCHF:
Hej Andreas!
Jag vill dela med mig av min resa och du får gärna publicera detta på din blogg om du tycker det passar.
Jag är idag 33 år gammal och när jag var 19 började jag lägga på mig vikt i rasande fart. När jag var 22 så vägde jag 101 kilo. Jag är 173cm lång ska jag tillägga. Jag började tänka på vad jag åt och lyckades gå ner till 90 kilo men jag var inte särskilt nöjd. Jag började banta och gick ner men kilona kom alltid tillbaka. Min diet bestod av 2-3 liter cola varje dag, godis, pizza, hamburgare samt ett paket cigaretter på det. En väg som bara gick åt ett håll….
För 6 månader sen så fick jag höra talas om LCHF, jag läste allt jag kunde komma över, såg alla klipp på youtube jag kunde hitta. Jag kände mer och mer att det här är nånting. Allt kändes så naturligt och logiskt med det hela. Jag började tappa kilon, jag mådde bättre, mer ork, piggare, slutade röka, började röra på mig och träna.
Idag väger jag 73 kilo och är en ny människa tack vare LCHF och dig Andreas så klart :)
Tack!!
Christian
Stort grattis Christian!
Glöm inte att kolla in mitt ketonexperiment om ni är intresserade. Snart startar det på riktigt.
http://www.ultimat.nu/ketondiet-dag-6.html
Ha en fin dag!
Vilken skillnad :)
Grattis!
Vilken höjdare!!!
MVH - Christian :)
Hälsar Jeanette själv från stabila 78-80-82 kg (plus gravidkilon) till 67 kg på ca ett halvt år med LCHF.
Och ändå finns det så många runt om oss som fortfarande tror att kroppen och inte minst hjärnan bara MÅSTE ha kolhydrater för att funka. Nåt annat är livsfarligt. Och så lite skrämselpropaganda (serveras som sanningar!) ovanpå det som det här senaste med ägg till exempel. Allt för många går på det.
16
Gäst
Idag 16:13 4
På denna sajt/länk finns det nu ett rejält antal Vikthistorier.
Kan ni bilda ett nätverk och agera i sjukvården? Och i media?
J
Jag blir sugen på en samlad kraft, vi som lyckats, alltså även vi som är typ 1 diabetiker. för min erfarenhet är att det hela avfärdas med att visst det funkade för dig. osv, min läkare försökte tillochmed att omdiagnostisera mig från typ1 till Typ2 för då hade jag bättre passat in i den mall som Annika Dalqvist banat väg för. Den att typ två diabetiker kan ha nytta av kolhydratfattig kost. Allt för att inte min diabetessköterska eller läkare skulle behöva göra eftergifter på sina kunskaper.
Vi är ganska många just nu och om vi kunde köpa oss plats i media skulle vi kunna ge socker och mjöl industrin en riktig fight. Jag har precis läst Ralf Sundbergs "Forskningsfusket" och blivit änn mer indignerad över vår chans att komma till rätta med hälsoproblemen.
Trötta hälsningar från Lchf Facisten.
Du ser toppenfin ut!
Själv har jag nu gått ned över 19 kg på dryga fem månader, förutom sötsuget blivit av med både IBS och en livslång ätstörning. (tidigare hetsätare i över 30 år) Jag har inte varit hungrig en dag under den här tiden. Det är 14 kg kvar till min målvikt, men jag tvekar inte en sekund att jag kommer att nå dit.
Att välja LCHF som min nya livsstil är det bästa jag gjort!
Tror du inte att det kan bero på tillbehören? Jag förmodar att blodsockret påverkas betydligt mer (eller i varje fall snabbare) av t ex vindruvor intagna som "snack" eller mellanmål än det gör av potatis som man äter tillsammans med t ex kött, sås och grönsaker. Det är ju inte direkt vanligt att man smäller i sig en kokt potatis som "mellis" eller till fikat ...
Om jag skulle jämföra med mina egna materfarenheter - av en tallrik kött/grönt/sås blir jag mätt länge. Riktigt länge.
Lägg till potatis och den omedelbara mättnaden blir större, men två timmar senare är jag på jakt efter något att äta.
Om jag däremot äter vindruvor eller en frukt så känner jag av att blodsockret påverkas och jag blir omgående sugen på mer sött.