Ett halvår med LCHF
12 februari 2011 av Dr Andreas Eenfeldt![Dr Andreas Eenfeldt]()
i Framgångshistorier
i Framgångshistorier En läsare hörde av sig med en rapport:
Den 16 Augusti 2010 gjorde jag två saker. Dels rankade jag för första gången högst upp på Civilization Revolution på min PS3 och dels började jag med LCHF. När jag ställde mig på vågen denna dag så visade den 103.6kg. Jag är ungefär 183cm lång så ni förstår att jag inte var särskilt nöjd över detta. Jag hade provat LCHF tidigare inför mitt och Emmas bröllop men efter att ha avbrytit det för bröllopet tog det ett tag för mig att inse att jag borde börja igen. Läs vidare >>
Är det sannolikt att LCHF, som ger så pass snabba och stora hälsovinster för diabetiker och överviktiga, blir hälsovådlig på sikt? Själv känner jag många som blev 90+ och som åt LCHF liknande mat inklusive rejält med mättat fett hela livet. De var alla rörliga och pigga åldringar.
Jag började ungefär samtidigt som dig, vägde 105kg till min 175cm (kvinna) och har nu gått ner 15 kg, dock med en hel del fusk och ingen träning :) Hoppas på ytterligare 20kg till kanske juli :) Kommer heller inte sluta när jag nått mitt mål, varför gå tillbaka till smaklös mat som jag blir dålig och fet av liksom?
Jag tror ju självklart inte att LCHF kommer visa sig vara dåligt, trodde jag det skulle jag ju inte valt det som metod för att gå ner i vikt och må bra. Däremot gillar jag vetenskap och kommer det vetenskapligt grundade rapporter som visar att det är farligt så kommer jag att ta till mig dom. Det är vad jag menar.
SskStudent: Jag har slagit i en platå nu, går ner väldigt långsamt nu. Du är ju kortare så rimligen borde din platå komma lite senare. Själv har jag slutat fokusera så mycket på vikten och istället mer på hur jag mår. :)
Förstår inte hela den här kolhydrathysteriken.
/Albin Loán
P.S. Missa inte min senaste singel på Spotify: Gone tonight D.S.
http://www.finest.se/AlbinLoan
Första månaden gick jag ner hela 10kg. så dom andra 5 kilon vart fördelade över 5 månader, seeegt. Dock fuskade jag väääldigt mycket flera gånger i månaden och tränade inget. Jag tror oavsett vilken diet man väljer så tar det stopp nångång just för kroppen vänjer sig. Då gäller det att göra nya förändringar eller vänta ut platån :)
Önskar jag kunde säga samma, men som tjej i 22-års åldern är nog vikten/måtten/det man ser i spegeln ganska viktig för mig :P Även om jag har fått otroliga hälsovinster med LCHF :)
Och själv jag har gått ner 18,6 kg sen 5 juli 2010. Jag skriver i min blogg nästan varje dag exakt vad jag stoppat i mig. Och som man kan se så är jag inte superstrikt. Håller mig runt 10 E% kolhydrater. Skriver matdagbok så jag har full koll på mina kalorier, kolhydrater och energiprocent.
Du och jag har gjort samma resa. Jag började i augusti-10 och har idag gått ner 22 kg, fan vad bra vi är :)
Hälsningar Helena
Det kan bero på allt möjligt, inklusive tillfälligt lågt vätskeintag. Behöver inte vara något att bry sig om.
Jag är snubblande nära diabetes och har gett mig en månad drygt att visa min läkare på VC Lövnäs att jag banne mig kan gå ner i vikt UTAN alla dessa piller o tallriksmodeller som jag HATAR och samtidigt få visa upp betydligt bättre provresultat den 21e februari.
Jag har inte vägt mig på flera månader, och jag har vägrat studsa upp o ner på vågen, för denna gång (o jag lovar...allra sista gång i mitt liv jag ägnar mig "bantning"...nu är det levnadsnjuta jag ägnar mig åt!) så går jag helt på känslan av att ballongmagen försvunnit, att byxorna sitter löst i rumpan, att jag sover som en gris (käkat insomningstabletter i ca 1 år) snarkar inte, och framför allt...jag har inte nån som helst värk i mina leder!! Och så är jag pigg o har inte somnat i soffan på nu dryga 3 veckor jag hållit på!
Så jag skiter i om jag har hög kolesterol den 21e februari vid nästa läkarbesök...huvudsaken är att blodsockret håller sig lugnt o att vågen visar MINUS!! :)
Era historier ger mig energi att fortsätta tro på det jag gör!
Annepanne, Hammarö
Såg i ditt kommentarsfält ett inlägg om att sit-ups får magen att se större ut. Det är helt fel så kör på med dina sit-ups! Även styrketräning för hela kroppen rekommenderas som kombination!
Grattis igen!
Jag har själv börjat med LCHF sedan 4 veckor tillbaka och väntar fortfarande på att något positivt skall hända. Jag vet ju att detta är helt rätt, har läst Matrevolutionen och flera andra böcker. Än så länge är det mest jobbiga symptom. Tillexempel blir jag ibland alldeles varm och röd i ansiktet och på halsen, tröttheten är påtaglig på kvällarna och jag har inte gått ner någonting ännu. Något jag också skulle vilja höra med dig om Doc är att jag haft atopiska exem i armvecken sedan ca fem år tillbaka, och dessa exem har blossat upp nu, mer än någonsin. kan det ha med kostomlägget att göra?
Nåja, jag är vid gott hopp och tänker inte lägga av. Och jag gläder mig massor åt era framgångar här inne, det är en jättesporre.
Anette
SskStudent: Jag förstår att det är svårt att fokusera på hur man mår varje dag, men det gör det inte mindre viktigt. Det är nog det enda sättet att hålla en diet där man låter bli allt godis, chips, nötter och läsk.
Fredrik: Fokusera på hur du mår, du kommer att springa på platåer men låt inte dom knäcka dig. Acceptera dom och bry dig om hur du mår. Lycka till!
Trillian: Imponerande. Själv har jag problem att väga mig 1-2 gånger per dag, att skriva matdagbok kan jag inte ens föreställa mig. Imponerande!
Helena: Imponerande. Får man fråga vad du började från? Lycka till! Maila mig gärna på leif@ershag.se om du vill ha nån att prata med på vägen ner!
Annepane: Tack, det kändes lite fånigt när jag skickade in länken till Andreas, jag menar, jag har ju ändå inte gått ner så mycket. Men att du (och andra) tycker att det är inspirerande känns jättebra. Jag har svårt att inte rekommendera folk att testa lchf idag, även om kostval inte är mitt favoritsamtalsämne! Jag kommer läsa kommentarerna framöver så jag hoppas att du skriver om vad resultatet blev hos läkaren. Stort lycka till!
Nicklas: Jag kör mina situps baserat på ett "vad", så jag har inte mycket val. Sen var jag väl rätt övertygad att "chrunches" inte skulle få min mage att se större ut direkt. Tack för bekräftelsen dock!
Anette: Tackar och hoppas att dina problem slutar. Jag blir lite fundersam över att du gått fyra veckor utan att märka nån skillnad, min erfarenhet är att folk ser den största skillnaden den första månaden! Lycka till, håller tummarna för dig!
En av killarna berättade att han låg på gränsen till diabetes typ 2 och hade fått 'restriktioner' av diabetessköterskan hur han skulle äta. "Äh, det gav jag faan i efter ett tag" berättade han. Killen, typ 45-50 år, har rejäääl kagge och ser väldigt uppstoppad ut. Han skulle iväg och träffa diabetessköterskan dagen efter så jag kunde inte låta bli att säga att han skulle be om hjälp med lågkolhydratkost. Han såg ut som ett frågetecken. Hans kompisar (typ lika överviktiga) började lägga sig i när jag förklarade att han kunde få hjälp med detta eftersom det är godkänt från Socialstyrelsen. Men hans 'kompisar' sa att det enda som hjälper är att äta mindre och röra sig mer.
Jag sa bestämt 'nej' och talade om att när det gäller vikten så är det så gott som bara det man stoppar i munnen. Sen att det är hälsosamt med motion vet ju de flesta ändå. Jag hoppas, hoppas att jag ändå sådde ett frö hos denna man. Det måste ju vara så otroligt jobbigt att släpa på en mage som ser ut som hos en gravid kvinna i 9:e månaden.
(Vad han åt till lunch? Thai-mat med nudlar och sån här röd thai-sås som bara innehåller socker...)
Min mage blev stor vid graviditet, som gick tre veckor över tiden, och den vill bara inte riktigt helt försvinna. Är det någon som har tips förutom plastikoperation så är jag tacksam. Har planer på att träna ordentligt med kondition nu under våren för att bl a se om detta ger bättre resultat än enbart styrketräning.
Jag började efter nyår och körde i 2 veckor.
Nästan genast blev jag av med ballongmage och gaser, och jag mådde toppen.
4-5 dagar in på dieten fick jag världens energi och orkade hur mycket som helst, samtidigt som humöret var i topp.
Min man och jag åt nog som grisar, av allt det man tidigare förbjudit...som bacon :-)
Förmodligen åt vi alldeles för mycket (typ 5 stekta ägg och massor av bacon till frukost och massa bearnaissås) men jag gick ändå ner 2.7 kilo på de 2 veckorna, trots att jag aldrig var hungrig och trots detta frosseri.
1, Du äter LCHF i endast två veckor och går ner 2,7kg.
2, Varför slutade du?
3, Hur kan du dra slutsatsen att ni åt för mycket... för mycket fett (- stekt ägg, bacon, bearnaissås?)
Att säga att man äter som grisar...om man äter "förbjuden" mat, äter man då som en gris? eller äter grisar särskilt mycket?
""men att fettet runt midjan skulle brännas lättare med situps lär inte fungera enligt mina rådgivare?"
Korrekt, idet är i alla fall i praktiken omöjligt även om man kan uppmäta små skillnader. Så i praktiken funkar inte punktförbränningen nej. :)
Underbart att få läsa dessa berättelser från er och att det går så bra. Men det här med viktnedgång är ju helt olika från person till person, själv är jag snart 50, längd 167 och väger 88 kg, har tappat 10 kg sen juli 2010, det går sakta, äter strikt LCHF med få undantag. Men jag mår så bra och känner att det blir bättre och bättre hela tiden. Kan det vara så att ju äldre man blir så går det lite saktare (ätit levaxin för låg ämnesomsättning i 9år det kan kanske också påverka). Är det någon som har något liknande eller vet svaret att det kan vara så.
LCHF har verkligen kommit för att stanna i mitt hem då hälsovinsterna är så stora. ---Vikten ja, det får väl gå sakta men säkert.
Till alla oss som inte lyckas gå ner de där sista irriterande kilona för att uppnå drömvikten - Jag har inget svar men jag läste i en intervju med Gary Taubes en teori att kanske har vi genom vårt tidigare sätt att äta, på något vis orsakat ett visst mått av kronisk skada som inte går att få bort. Dvs vi kan bara gå ner en viss mängd och/eller vi kanske är extra känsliga för minsta lilla kolhydrat vi stoppar i oss och/eller det kanske är något genetiskt inblandat ändå ...
Här är intervjun, och just den här frågan pratas det om ungefär i mitten:
http://www.fathead-movie.com/index.php/2011/01/13/why-we-get-fat-inte...
Och som han säger ;-) :
"... the proper diet will help us become as lean as we can be, but not necessarily as lean as we’d like to be."
"Lose what you can and focus on being healthy ..."
Dina
PS Min hebreiska blogg är uppe :-)
Själv har jag ätit så här sedan andra halvan av januari 2010 - har tappat 20 kg och mår toppen! Äter mkt lite om några kolisar per dag och det fungerar bäst för mig.
Pratade med sjuksköterskan/hälsovägledaren idag i ett annat ärende och då frågade hon om min kost då hon fått höra av köket att jag inte åt som andra.
Jag förklarade då att jag äter LCHF sen snart 2 år och hon var inte negativ till detta utan ansåg också att äta mycket kolhydrater inte var bra för oss men hon hade bara funderingar om det var så bra att befinna sig i ketos under lång tid.
Det slutade med att jag lånade henne mitt ex av Matrevolutionen som jag tänkt läsa igen under vistelsen här.
Roligt att nyfikenheten finns inom vården också.
Bäst är nog alltid en glad, positiv charmig (ev normalviktig) ambassadör för LCHF. Ett levande bevis så att säga. Hoppas att de serverar dig bättre mat, nu när du är "avslöjad".
Autoerotik är inte fel:-)
Jag blev faktiskt positivt överraskad av maten. de är väldigt måna om att vara till lags.
Min svägerska var här i höstas och då var det större problem. men då togs maten från ett sjukhus. Idag kommer den från ett militärt kök.
Till lunchen idag åt vi fisk med smörsås, jag hoppade bara över potatisen och åt sallad.
Det finns kokta ägg, bregott m.m ost, skinka till frukost så nästa vecka tar jag inte med lika mycket egen mat.
Glad, postiv och charmig hoppas jag att jag är, normalviktig nja inte riktigt.
En orsak till att jag började med Lchf var att jag ville bli lite lättare ca 10-15 kg utan att tappa muskler som man lätt gör vid bantning. Min muskelsjukdom och handikapp innebär att jag inte kan motionera speciellt mycket heller, så lchf kändes rätt för detta.
Sen ju mer jag läst på , så ju mer övertygad är jag att det är rätt för hälsan också.
"personer med sköldkörtelrubbningar bäst av en proteinfattig och kolhydratrik kost med normalt fettintag (då mkt protein enl honom kan påverka T3- till T4-omvandlingen negativt"
Tror jag inte en sekund på. Det finns inget som tyder på att detta är fallet.
Så här skriver dr Hertoghe i sin bok "The hormone solution" (s. 256)
" If your thyroid hormone level is low, eat more complex carbohydrates and limit meat and fats. Too much protein can decrease the conversion of T4 into the active thyroid hormone T3. What protein you eat should be from small amounts of fish, egg, and poultry; moderating meat, and avoiding diary products. Milk contains a protein that can decrease thyroid hormone levels".
Detta är en läkare som reser världen runt och föreläser, som har en väntelista på ca 3 år och som tar 340 € per konsultation (jag skämtar inte...och då uppges 10 konsultationer vara normalfallet innan man fått korrekt diagnos och blivit rätt inställd). Han ses som en stor auktoritet nere på kontinenten. Jag har en väninna som väntat in nästan tre år på att få komma till honom...
På vilket sätt ökar trovärdigheten om det kostar mycket pengar eller det är lång väntetid för ett besök? Jag bara undrar. Jag blir bara mer skeptisk. Detta är verkligen de sämsta argument man kan använda sig av för att manipulera och lura sina patienter.
Och vari ligger logiken att en underfunktion av sköldkörteln skulle gagnas av högkolhydratkost? - eller lågpproteinkost för den delen...
Nä, det stämmer inte med något som jag lärt under min svenska läkarutbildning. Även läkare kan pyssla med märkligheter, även om det inte är så vanligt - och det behöver inte ha något som helst med vetenskap och beprövad erfarenhet att göra.
Kanske inte alla länder har en lika effektiv HSAN, som Sverige hade?
jag har ätit LCHF i flera år men har svårt att gå ner i vikt..
Efter 1 år tog jag mina blodprover o de var lika bra som när jag var 25 år, så insidan har blivit såå mkt bättre o det är jag jätteglad över..
Alla vet att när hormonerna hoppar upp o ner i klimaktieriet så är kroppen i stress o då är det inte lätt att minska i vikt MEN jag har märkt att jag ändå har förändrat kroppen så jag kan stolt sätta på mig en strl mindre i kläderna- inte dumt!
Så tar det lugnt, ändra sitt liv o äta på ett annorlunda sätt kräver sin tid!
Det är insidan som räknas o jag älskar att jag kan sova hela nätterna, värken i ryggen o musklerna är mindre o mina barn säger att de älskar sin lugna o goa mamma istf för den med det sockerkänsliga humöret ffa före alla måltider..
Så räkna till 10, andas djupt, ge dig själv en klapp för att du bryr dig o ändrar ditt liv o NJUT av livet..
viktnedgången kommer så småningom o inte med express för alla, spec inte för oss 55+ i värsta klimakteriet..
lycka till med LCHF allihop o tack dr för denna härliga sida med alla fina LCHF vänner!!
Kolhydrater ökar blodsockret som ökar insulin som minskar produktionen av T3 och T4.
Med andra ord så verkar gossen sakna grundläggande kunskaper i fysiologi, biokemi och hormonlära.
Tack för alla intressanta inlägg här.
Jag är övertygad om att lchf är fantastiskt och jag började med det för drygt fyra veckor sedan. Min mage har blivit så bra! Det är rena fröjden i magen nuförtiden mot vad det var innan då jag fick uppblåst och värkande mage efter varje måltid och hade problem med toabesöken.
Men jag har fått mer problem med exem i armveck och i armhålor. En stund efter måltid blir jag alldeles röd och varm i ansikte och på hals. Jag är fortfarande väldigt orkeslös, och jag hade för en tid sedan problem med extraslag på hjärtat, fick det undersökt och de konstaterade att det berodde på hormoner. Jag blev bättre med extra kalium. Men nu har det kommit tillbaka, inte lika mycket dock men jag känner av det. Jag har inte gått ner ett gram mer än knappt två kilo de första dagarna vilket jag tror var vätska.
Nu funderar jag på att gå till läkare för att kolla detta men samtidigt vet jag att det kanske inte förstås på rätt sätt när jag berättar om min lchf kost.
Är det någon av er kloka människor här inne som kanske har något gott råd till mig? Jag vill ju trots allt inte sluta med denna kost eftersom jag är övertygad om att det är bra.
Det hör till saken att jag har haft problem med min vikt i många år och de sista fem åren har jag bantat från och till, gått ner i vikt men gått upp igen. Jag vill inte lura min kropp mer genom att förändra kosten igen.
Så tacksam för någon form av vägledning.
Anette.
Att min grundsjukdom skall bli bättre har jag inte så stora förhoppningar om då den är genetisk. Den är inte inflammatorisk heller utan neuromuskulär.
Men om jag fördröja muskelförtviningen genom bra kost och lite träning, så är jag nöjd.
Psykiskt mår jag bättre och jag slutade med antidepressiva i samband med att jag bytte kost (jag ersatte Citalopramen med Omega 3 och D-vitamin)
Magen är mycket lugnare nu också, fick magknip ibland tidigare.
Dessutom är det vanligt att man får diabetes som följd av min sjukdom och det tänker jag inte få.
Kan vara hypotyreos, kan ge extraslag på hjärtat, viktuppgång, hudproblem, trötthet, frusenhet med mera, alltså en hormonrubbning.
Gå till läkare som kan något om hypotyreoser.
Undrar om du vet om det kan ha med lchf kosten att göra eftersom det har blivit värre efter att jag började med det.
Anette
Nervfunktion är i allt positivt relaterat till vitaminD, så det lär ju inte bli sämre än det skulle blivit utan D. Kan man förlångsamma en sjukdomsprocess så är mycket vunnet. Det borde en anti-inflammatorisk kost göra. Jag håller tummarna. Magnesium kan vara bra och glöm inte att kombinera D-vitaminet med lite A-vitamin.
Angående D-vitamin så hatr jag läst att det skall vara väldigt positivt vid MS,
Finns det något bra skrivet om det?
Tänkte ta upp det med MS-patienterna på rehaben till veckan då vi skall diskutera kost.