Coltings krönika om fetmakirurgi
Jonas Colting, elitidrottaren bakom boken ”Den nakna hälsan” (ovan), skrev häromdagen en krönika om fetmakirurgi i Borås Tidning. Ni kanske kan gissa hans inställning i frågan? Han skräder inte precis orden.
Colting skickade även krönikan till mig, här är den om du vill läsa:
Coltings krönika
Jag trodde knappt mina öron när jag för någon månad sedan hörde reklam för fetmakirurgi på radion! Precis som om det var en produkt som lika lättvindigt ska kunna införskaffas och konsumeras som mat, kläder, teknologi och hushållsnära tjänster.
Fetmaoperationerna som genomförs idag är inget än en styggelse och är en vämjelig konsekvens av den irrationella logiken att om man inte kan anpassa sin livsstil till kroppens behov så kan man ju alltid tvinga kroppen att anpassa sig till livsstilen. I det här fallet genom att stympa sin egen kropp i ett ingrepp som ALLTID innebär biverkningar med döden som den värsta av dessa. Enligt Socialstyrelsens rapporter är dödligheten i samband med fetmakirurgi så hög som en halv procent vilket innebär att runt 75 svenskar i år kommer att avlida i direkt anslutning till detta ingrepp! Har man tur så drabbas man bara av diarréer, vitaminbrist, bråck, tarmvred, matsmältningsproblem, blodpropp, värk eller någon av de otal andra biverkningar som är väldokumenterade.
Försvararna av denna absurda företeelse brukar hänvisa till att patienten inte har något val och ändå lider av så allvarliga hälsorisker att fetmakirurgi ändå är att föredra. Detta är rent bullshit och nonsens. Det finns ingen obotlig fetma! Ingen är dömd att vara sjukligt överviktig! Den som påstår det omyndigförklarar sig själva och ogiltigförklarar själva kärnan i mänsklig fysiologi och humanbiologi. Och beviset för det finns bland annat i de otal personer, bara i Sverige, som under de senaste åren återhämtat sig ifrån grav övervikt genom en radikal kostomläggning. Och att unga människor lägger sig under kniven och åsamkar sig livslånga biverkningar är inget än en ren tragedi och ett gravt misslyckande för svensk sjukvård. Jag önskar innerligt att alla de unga personer som överväger en sådan här operation istället kan inspireras av de levande exempel som genom livsstilsförändringar lyckats att gå ned i vikt och att matvanorna i sammanhanget betyder allt för resultatet.
Skulden till den här sjuka företeelsen är naturligtvis det samlade etablissemanget kring kostråd och överviktsvård som i drygt 50 år drivit en agenda byggd på felaktiga premisser och ologisk retorik. En agenda som demoniserat det naturliga fettet och som resulterat i en västvärld bestående av fettfobiska sockermissbrukare som nu överväger att operera magsäcken.
Internet svämmar över av framgångshistorier om personer som trotsat de gängse kostråden för befolkningen i allmänhet och överviktiga i synnerhet; råden att undvika fett och istället överäta mängder av fibrer, frukt och spannmål. Dessa är personer som i största möjliga mån undvikit insulinskapande kolhydrater och istället ätit mycket mera fett.
Internet svämmar också över av historier om människor som är på väg åt rätt håll men som är förbannade över att de under lång tid varit sjuka och feta på grund av felaktiga kostråd och en närmast fundamentalistiskt ensidig syn på vad vi ska äta.
Det vore djupt olyckligt om vi fortsättningsvis också får läsa historier om människor som förstört sina liv bara för att de förletts att tro att det är effektivare att operera något som mycket bättre åtgärdas genom ändrade livsstilsval!
Jonas Colting
säger Tack igen.
Läser man runt på forum för viktopererade ser man hur många som faktist får problem efter några år. Första två åren kanske det fungerar, men sen börjar vikten gå upp eller så kommer komplikationerna...
Att jag testade LCHF beror egentligen på ngt helt annat men det har jag skrivit om ett par gånger förut så ni ska inte behöva läsa det igen - men kan glädjande nog säga att även sonen mår så mycket bättre - han sa igår att "magen har blivit så lugn nu mamma" - då blir man glad ända in i hjärteroten!
Idag börjar nästa del - har blivit intresserad av att träna igen och gillar stenåldersträningen så den får det bli för mig :) - detta efter ca 10 år utan träning. Feels so fine! Och ja igen - har din sida som favorit förstås :)
Som vanligt är killen klarsynt och rakt på. (minst) 2 i min direkta närhet har genomgått stympningen och fortsätter leva som förut på skit, kolhydrater, skit osv. Efter som dom fått rådet att hålla sig borta från fett efter operation, ovisst för mig om det är av medicinska eller fundamentalistiska skäl. Visst rasar dom i vikt, men hur kul verkar det vara att ännu snart 9 månader efter ingreppet sitta dubbelvikta och illamående efter varje måltid?? Trevligt att lärt sig tänka själv i alla fall. Var själv en träningsnarkoman med prenumeration av träningsmagasin som IFORM tex som fyller sina tidningar med sportdryck, fibrer som gör magen ständigt i uppror, och diverse ersättningar till riktig mat som trots enorma träningsdoser håller kroppsfettet fast runt kroppen.
Myndigheter ska nog hålla sig så långt borta från den här hanteringen som möjligt från början till slut......
Ditt inlägg om gastric by-pass var så suveränt, så jag undrar om inte vi får publicera det i 2000-Talets Vetenskap - i papperstidningen
MVH Ingemar Ljungvist f.d. Bäckängsskoleelev
Vad jag blir lite fundersam över är hennes "nya" matvanor. Första veckan på jobbet - fem veckor efter operationen - berättar hon glatt att hon till och med kunnat äta jordnötsringar utan problem.
Hon äter mycket bananer och sötad yoghurt på jobbet, vad hon äter hemma vet jag inte. Men är det mycket kolhydrater lär hon väl börja gå upp i vikt så småningom.
Och alla på jobbet talar om för henne hur duktig hon är.
Har du prova att ge henne länken till denna sida?
Verkar som om din arbetskamrat är på väg till dem som det går illa för efter några år. :(
Det går inte att prata med henne om detta. Hon var helt övertygad om att operationen var det rätta. Enligt henne har hon provat LCHF men går inte ner i vikt.
Fast jag tror nog att sanningen är den att hon har svårt att släppa kolhydraterna.
Har en till arbetskamrat som tjatat till sig en operation, den ska göras senare i år. Hon vill inte ens överväga LCHF, det är - håll i er nu - för jobbigt!
Istället tar hon den "enkla" vägen via operation. Och ännu mer ivrig blev hon efter att den första tjejens operation gick bra.
Jag käkar LCHF men tillhör den gruppen som har svårt att gå ner i vikt; diabetes typ 2, kvinna och i övergångsåldern.... så någon bra reklam för LCHF är jag inte :-)
Jag mår så mycket bättre efter att ha ändrat min kost och kollegorna tycker man ser fräsch ut men så fort man säger att man lever efter LCHF fälls taggarna ut och de tar en kaka till!
Ja, vi får fortsätta att kämpa. Skönt att höra att du mår bra och vill fortsätta :-)
Jag fortsätter också eftersom jag också mår bra. Dessutom är LCHF bra för mitt blodsocker och det är det viktigaste.
Trist med dina kamrater.
Det känns så maktlös när man vet hur bra man kan må med ändrad kost men folk vägrar! :(
Ang. vikten så verkar det, som du vet, vara väldigt individuellt.
Jag står still 2-3veckor och kan sedan droppa 2-3 kilo på en vecka.
Min kompis går ner 0,5-1 Kg per vecka som en klocka.
Och för er tjejer verkar det kunna bli lite mer uttdraget.
Huvudsaken är att man mår bra så får väl kilona komma (eller rasa) bäst dom vill. :D
Jag är oerhört tacksam över att jag har haft möjlighet att få göra en GBP och mår fantastiskt. Men eftersom jag mår bra av att äta kost som är kolhydratsnål så fortsätter jag med det även efter op. För mig innebär konsekvenserna av operationen att jag bara kan äta små måltider (ca 2 dl) vilket gör att jag måste åta många gånger per dag. Jag kommer också behöva äta vitaminer och kalciumtillskott resten av livet men det tycker jag inte är ett problem. Du som vill veta mer om hur vardagen ser ut för en person som är GBP opererad är välkommen till min blogg: http://fettlatt.blogspot.com
s k "fetmaoperationer". Omläggning av kost och psyk.stöd för matmissbruket (kolhydratmissbruket) borde väl provas först innan man stympar människor.
Jag håller helt med om att unga personer inte ska opereras - detta är helt förkastligt. Min fru var 35 och beslutet kom efter flertalet försök att gå ner i vikt, både med och utan hjälp från så kallade experter. Operationen gick bra - naturligtvis finns det en risk med den som med alla operationer, och hon har inte haft några större problem med biverkningar. För ett år sedan fick vi en välskapt och helt underbar son, något som vi helt kan tacka operationen för.
Att helt dömma ut operationen tycker jag är att ta lika mycket genvägar i tanken som att genomgå operationen... Dock ska det alltid vara en sista utväg, inte en genväg!
Mitt råd till de som överväger GBP: Prova LCHF först! Inte bara i någon månad, utan för en lite längre period. Det har hjälpt mig från mitt sockerberoende, dessutom mår jag bättre och väger mindre än jag gjort på många år. :)
Jag tror överviktiga ser GBP som en mirakkel kur. SNABBT ner i vikt. Vilken överviktig har inte drömt om att bli av med övervikten på en natt? Och vilken överviktig har inte testat alla kurar som säger du kan äta allt du vill. Viktväktarna visar i en reklam på FB att man kan dricka appelsin juice och äta frallor - rena kolhydrater! Bantningskokböcker är ofta fulla av kak- och dessertrecept.
Jag har i många år sakt: När bara jag blir normalviktig...... Typ då skulle lycka vara självklar. Men när jag kom till läkaren igen 5 månader senare för att jag mådde så pyskisk dåligt var det en ny lakare där. Han tyckte jag skulle göra en GBP få då skulle jag gå ner i vikt och bli snygg, sedan skulle jag kunde äta antidrepressiva uta att gå upp för jag skulle ju då inte kunna äta så mycket. Då visste jag att jag skulle gå vidare med LCHF och tillfrisknadet av sockerberoendet.
Nu har jag varit abstinent sedan 11-01-01 och mår bra både fysisk och psykisk, och jag är så tacksam för att jag litade på mina instinkter och den första läkaren!
http://www.expressen.se/ekonomi/1.2417895/rapport-kraver-fettskatt
Dags att slå på stora trumman nu?
Nä, jag ska vara så fet att de får ta ut mig med gaffeltruck innan jag ens överväger en sådan operation.
Och se här: http://www.svd.se/naringsliv/rapport-kraver-fettskatt_6122161.svd (Samma nyhet som i #23 ovan gissar jag).
Man undrar ju i vilken bunker rapportförfattarna varit de fem senaste åren...?! :-(
B
Fettskatt för att komma åt övervikt?
Det är ju som att ta bort alkoholskatten för att minska sprit-konsumtionen!
Det driver ju folk rakt i klorna på sockertillverkarna. :(
Inför en rejäl socker-skatt istället så fixar nog övervikten sig själv!
Men det är ju helt klart intressant att man inte alls reflekterar över "inout"-tänket, och om övervikt kan ha någon annan orsak än billiga kalorier.
Det är helt sjukt att ens föreslå fetmaoperation när det finns en naturlig metod som LCHF.
Tänk att vinstintresse och lönsamhet ska driva oss till sådan galenskap!
Dessa galna företrädare, för nog verkar de mer än galna de som förespråkar operation mot fetma.
Det bästa jag läst på länge!
Läkarkåren är fantastiska på att behandla SYMPTOM, men desto sämre på att behandla ORSAKEN till symptomen! Att göra människor FRISKA. Detta gäller kanske inte ALLT, t ex benbrott, men mycket.
Fetmaoperationer är ett typexempel.
Istället för att angripa orsaken, som i säkert minst 99% är socker- och/eller matmissbruk, angriper man symptomet, fetman, genom att operera så man inte kan äta så mycket åt gången, men man kan fortfarande äta kakor, bullar, mackor, sötad yoghurt, godis, dricka cola... man kan fortsätta med sitt missbruk!
Och DET är ju väldigt bra... när man vill gå ner i vikt! *ironisk*
Har med egna ögon sett en mor och dotter, båda GBP-op och rejält överviktiga. De levde på det som gjort dem feta, de stoppade ständigt något "sockerrikt" i munnen, men väldigt lite MAT, i ett helt dygn. I princip ingen, då var det bara gnälligt över magont och illamående, men godiset, colan, mackorna gick i utan gnäll, magont och illamående!! Då blev de glada en stund igen...
Nej. Läkare borde verkligen se till att överviktiga patienter FÖRST får hjälp att angripa och komma tillrätta med sitt sockerberoende, samt rekommenderar lågkolhydratkost i minst ett år INNAN de ens överväger att göra en op!
Hoppas alla får möjlighet att läsa din krönika.
Bra att du utmanar etablissemanget. Dagens fetmakirurgi är en grym och oanständig försöksverksamhet, där man kallt räknar med "lite svinn" bland sjuka människor ;)
Surfade runt och kollade lite barnmatsråd. Beklämmande att läsa dom råden som finns till överviktiga barn idag! Dietisten menar på fullt allvar att det är bra mat, det där med mackor....trots att flickan är överviktig.
http://www.fragadietisten.se/overvikt/lagkolhydratkost-till-8-arig-fl...
Att tro att sockerberoende feta personer ska kunna räddas med rekomendation om att äta LCHF är väldigt naivt. Det är som att säga till en alkoholist att inte dricka sprit så håller du dig nyckter. Många som har kommit till det läget att man överväger en GBP har sådana problem med sina tankemönster att de måste få hjälp med detta. Det gäller oavsett metod man väljer för viktnedgång. Att operera magen utan att samtidigt "operera" i tankarna ger just dessa fall som flera har berättat om.
Tänk vilka operationsresurser som skulle kunna frigöras om alla överviktiga kunde få LCHF-rådgivning + terapi för sitt beroende. Det är svindlande vilka lidanden som skulle kunna undvikas och vilken otrolig besparing för samhället.
Jag satt precis och svarade på en insändare som kommit till mig från Borås Tidning och som ska publiceras med mitt svar. Der var från en person som trots att hon testat LCHF och faktiskt gått ned 15-18 kilo "lätt och utan motion" på ett halvår, ändå väljer operation i slutändan! Det var nämligen för svårt och opraktiskt äta så när man inte var hemma.
Att operera magsäcken för övervikt är ungefär lika logiskt som att bota ett kliande eksem på kroppen med att operera bort armen så att man inte kan klia!
(Ett litet tillägg till mitt förra inlägg: Mitt beslut att göra GBP var inte på något sätt förhastat eller i tro att det var ett lätt och snabbt sätt att tappa vikt, jag stod på väntelista i 7 år...Dessutom jobbade jag på kirurgkliniken där op gjordes, så jag var så förberedd man kan bli, trodde jag iaf...Men väl medveten om risker och nackdelar. Jag var helt enkelt desperat. Önskar igen att jag hört talas om LCHF innan...)
Jag har gjort en GBP och de kostråd jag fick av dietist och den syrra som hade den 4 dagars kurs som man skulle gå innan går till stor del ut på att äta fullfeta varianter, undvika socker och bröd, pasta etc. Satsa på kött, fet fisk och grönsaker.
Men jag kanske hörde fel?
För mig har det knappast varit något som jag sett som "en genväg" Eller ens en "enkel utväg". Det kräver att man tänker noga på vad man stoppar i sig så man inte får alla de där bristerna som ni verkar veta allt om.
Jag bor i Värmland, och den information jag har fått innan min operation har tagit upp alla risker, alla biverkningar man kan få och hur man ska tänka sen. Därför känner jag inte igen den bild av "stackars lurad fetknopp" som en del vill saluföra.
Spannmål kan man däremot kasta ut om man vill gå ned i vikt.
Eller tänk dej en rödbeta kokad, tagen från grönsakslandet!
Jag tror dig - det är säkert jättegott!! Och jag blir riktigt sugen!
Men jag tänker inte smaka. Eller rättare sagt chansa. Vill du veta varför? Det triggar! Det triggar sockermonstret till att vilja ha mer och mer och mer och mer och mer och mer, och det slutar i en orgie i godis!
Klarar inte ens grädde mer än till min morronkopp med kaffe - mer triggar!
Bär med vispad grädde - triggar.
1 avocado fördelat på två halvor över dagen - triggar.
En ruta 86% choklad - triggar.
Det ger ett sug efter mer. Det inte bara triggar sockermonstret, det ger även en dipp rent psykiskt, sömnlöshet, rastlöshet då man bara går och drar i lådor och skåp i jakt på "nåt"... "Väggklättrig" när man åter ska försöka ta kontroll över sockermonstret. Det tar några dagar upp till en månad, beroende på hur mycket man övertrasserat sitt kolhydratskonto. Been there - done that. No more.
Ät sånt gott, du som klarar det! Jag gör det inte. Hur nyttigt och bra det än må vara! Och antagligen är jag inte ensam om att ha det på detta viset.
Jag har fattat det som att detta med över jord grönsaker rek.vid viktminskning och vid sockerberoende annars har jag fattat det som att det är OK.
Men jag är relativt ny på området .
Förresten Ninnan när jag försöker klicka på ditt namn så hamnar jag på kostdoktorn ?
konstigt . :-)
Nu var det inte menat att trigga ditt sockerbehov, det vill jag verkligen inte!
Men OM man inte är sockerberoende, har diabetes eller fetma menar jag att det går bra att äta vid lchf.
Jag äter inte något med gluten, så vi har väl alla våra åtstramningar när det gäller kost och sjukdom.
Du har fattat helt rätt.
Men man kan ju vara helt frisk och äta lchf också eller tex vara glutenintolerant och då kan man äta kolh. från "underjorden".
Inte så konstigt :D jag har skrivit här förut.
Jag hade väldigt lite kunskap om mat och visste inte ens att jag följde LCHF förrens jag trillade in på kostdoktorn.se. Väl då så slutade jag upp med att äta bröd, pasta, ris osv osv helt och hållet. Idag springer jag ca 8,5-9 mil i veckan. Har tappat 28 kg och springer milen under 40 minuter utan problem. Jag kan inte säg att jag ännu är hard core och 100% LCHFare men jag är på väldigt god väg.
Vad gäller Colting så berör han, Colting berör för att han gör det som så väldigt få vågar. Han sätter sitt ord mot det som är vardag och inprentat i idrottssverige. Men framför allt så berör Colting för att han är väldigt osvensk i sitt sätt att vara. Jantelags-svenssons kommer alltid jaga honom för det han skriver.
Mvh/ Senad
om risker med fetmakirurgi
Har, både innan och efter min gastric bypass op, läst en hel del på bloggar och forum om LCHF. Något som jag förundras över är den totala sågningen av överviktskirurgi som verktyg i kampen mot övervikt. Varför är det så stor motsättning mellan LCHF och överviktskirurgi?
För min del har för stort intag av kolhydrater, sockerbehov och ett osunt förhållande till mat gjort att jag blivit överviktig. Det osunda förhållandet till mat har jag bearbetat och kommit över. För ca 2 år sen levde jag en tid på en strikt LCHF diet. Klarade inte av det i längden men har sedan dess ätit vad som skulle kunna kallas för LCHF-light, dvs en kost med något mer kolhydrater än LCHF. Tack vare den kosten har jag, för första gången i livet, kunnat stå stilla i vikt under en längre tid. Den kosten kommer jag fortsätta med hela livet eftersom jag märker att jag mår mycket bra av det.
För mig är alltså kombinationen av gastric bypass (som ger mig ett verktyg att lyckas gå ner i vikt) och en kolhydratsnål, fett- och proteinrik kost (som är bra för min hälsa och kommer hjälpa mig att bibehålla viktminskningen) ett vinnande koncept.
Min personliga åsikt är riskerna med fetmakirurgi samt att man inte, som du, lägger om kosten och börjar förstå sin kropp så kommer man till slut vara tillbaka där man började och det kan aldrig vara syftet med ett så stort, avancerat och farligt ingrepp att man ska återgå till utgångspunkten. MEN det här är MIN åsikt.
Vet inte hur det fungerar på alla sjukhus men på Ersta så frågade dietisten ut mig väldigt noga om mina nuvarande och tidigare kost och motionsvanor. Efter ett långt samtal konstaterade hon att jag är den typ av patient som har möjlighet att lyckas efter operationen. Eftersom jag inte längre har en osund relation till mat och hade en stabiliserad vikt tack vare goda kostvanor.
Jag tror att vissa överviktiga lurar sig själva och tror att op är en mirakellösning som gör att de kan fortsätta att leva på skräp och ändå vara smala. Men för oss som har lyckats nå en stabil vikt och har sunda matvanor innan op tror jag att den är ett bra verktyg för att minska övervikten.
Jag blir/är mycket glad om det fungerade för dig (känner faktiskt också en som det fungerade för) men även 3 som det inte fungerade för. Vilket i min värld gör 25% för och 75% emot. Gillar inte när man bara får en så liten chans på att det blir bra eller bättre. Men återigen, det är jag. Jag är nog rätt extrem i mitt tänk GvdB var är du? :D
Kan inte se att op är den totala lösningen - tvärtom. Sorry! Därmed inte sagt att jag har den lösningen heller...