1 2

64 Kommentarer

  1. I min smak också..Gillar heller inte LCHF-godis eller andra substitut. Saknar ibland riktig god leverpastej. Helst på tryffel, spännande svamp eller sardeller. Men det kan man väl göra själv?
  2. ragnhild
    #49 🙂 🙂
    Min kompliment. Det der står det respekt af. Jag undrar hur någon kan klara det - det tar ju lite
    tid. Och spesielt bra at holda vikten. Jag hör till dom som higer/crave for sugar. Kan det göra någon skillnad, undrar jag?

    #50 och #51
    Tänk att vi vågar ställa frågor när det kommer til lchf-godis. - men jag vet - der är alltid flera sidor/perspektiver i.f.t. ting og tang. Men som sagt, inget för mig. Och när gästarna kommer har jag ätit upp alt :mrgreen: ---

  3. Cali
    #45 Maria

    Fråga: Menar du att man inte kan låta bli att gå upp utan att svälta heller?

    Svar: Vet inte riktigt vad du menar med frågan. Har jag skrivit något som kan tolkas att man svälter samtidigt som man går upp i vikt? I alla fall menar jag inte det utan att varje gång jag bantade med någon diet t ex viktväktarna var jag ofta hungrig strax efter eller mellan måltiderna. Sötsuget fanns kvar och det var enbart med ren viljestyrka som jag lyckades hålla mig till dieten ett tag men till slut orkade jag inte längre. När jag hade gett upp åt jag som tallriksmodellen ett tag men till sist gick det inte heller då sötsuget blev mig övermäktigt och ibland blev det tyvärr mycket skräpmat och läsk, snacks och choklad vilket gjorde att vågen snabbare pekade uppåt.

    Kan tillägga att jag vardagsmotionerade i form av vedhantering, ridning och skötsel av min häst, diverse renovering där jag bor och skogspromenader när tiden räckte till. Motionen kunde säkert varit ännu bättre men tiden måste även räcka till matlagning, städning, tvättning, heltidsjobb, djurskötsel osv. Tyvärr har jag ett stillasittande jobb vilket är till min nackdel men när jag är ledig är jag jämt på benen även om jag inte åker på gym och motionerar.

    Fråga: Provade du att undvika mat med vetemjöl eller socker i?

    Svar: I de traditionella bantningsdieterna ingick ju både mjöl och socker. Men visst undvek jag godis, kakor, snacks och förstås rent socker om det är det du menar. Dock åt jag mycket light-produkter eftersom jag hade lärt mig att det var lite fett och nyttigt. Tills i somras trodde jag liksom som många andra att det var fett som gjorde mig fet. Jag jagade produkter med gröna nyckelhålet. Tyvärr sålde Viktväktarna både chokladbars och kolor de tyckte man kunde äta som mellanmål men tyvärr åt jag ofta för många och fick sedan gå på toa pga. sötningsmedlens laxerande effekt 🙂

    Det är roligt att du själv lyckades att bli av med din övervikt och bibehålla vikten utan att få sötsug av att äta enligt tallriksmodellen. Det funkar dock inte på mig eftersom sötsuget hela tiden hålls vid liv. Att hålla sötsuget i schack är nog det enda som hjälper när man hamnat i ett beroende av sött och att minska på kolhydraterna är det som hjälper mig med detta.

    PS håller med dig om att svältdieter inte är en bra idé. Att äta sig mätt på mat som smakar bra är en grundförutsättning för ett hållbart resultat.

  4. Maria Jonsson
    Cali
    Jag undvek allt mjöl och socker. Lightprodukter har jag nästan aldrig ätit så skall man diskutera sådant så måste det vara mer konkret. Alltså vilka matvaror det gäller. Jag har alltid lagat mat från grunden med råvaror.

    Ofta är det nog frukostflingor och smörgåsar som är en större bov än tallriksmodellen. Den för lågenergiförbrukare innebär halva tallriken med grönsaker. Sedan skall man nog undvika även sådant med sötningsmedel. Det har jag aldrig ätit eftersom jag är misstänksam mot sötningsmedel över huvud taget.

    Frukt åt jag nog inte så mycket heller under tiden jag gick ner i vikt men det minns jag inte. Jag gick ner under senvintern och då är det inte riktigt fruktsäsong ändå.

    Jag håller verkligen med om att produkter med socker i inte borde få märkas med nyckelhålet. Jag har aldrig gått efter den märkningen utan läst innehållsförteckningen. Dessutom tål jag inte lättmjölk och mellanmjölk.

    Pasta gillar inte min mage heller så det äter jag nästan aldrig. Tveksam produkt trots lågt GI eftersom det innehåller raffinerat mjöl.

  5. Cali
    #54 Maria
    Hade jag bara känt till att lightprodukter var så sockerrikt hade jag nog blivit mer betänksam redan tidigare men jag kände inte till det då. Inte heller att vetemjöl = kolhydrater = socker kände jag till. Dock lagade jag all varm mat från grunden förutom då möjligen bearnasesås på pulver vilket ju var rena stärkelsen men viktväktarna sa att det var ok så länge jag bara höll mig inom pointsen, helt vansinnigt det förstår jag ju nu...

    Frukt åt jag en del men inte mer än 1-2 om dagen mest banan och päron eller äpple. Frukosten bestod ofta av kelloggs special och lätt- eller minimjölk (urk). Inget socker tillsatt. Ibland blev det lättfil. Mellanmål av lättyoggi eller den där frukten. Middag på kalorisnåla varor men lagad av mig själv och det varierades mellan kött, fisk, fågel, mager sås, potatis/ris/pasta. Ibland räkor till helgen. Ofta sallad och någon smörgås på kvällen med magert pålägg och så lite lättmargarin som möjligt. Minns de smaklösa lättostarna med fasa..

    Och sötningsmedel, ja det är såklart alldeles rätt. Fy sjutton säger jag. Visste inte då heller att det inte var så bra som man sa. Skulle aldrig äta det idag.

  6. Maria Jonsson
    Cali
    Av det du räknar upp så är nog K special det värsta. Minns dom som spröda men har i och för sig inte sett några sedan 1977. Pappa brukade ha dom på filen och jag åt av dom ibland också. Om dom fortfarande är så där spröda så har dom nog ett skyhögt GI.

    Vad var det för bröd?

    Den enda sockrade produkt jag provat är vaniljyoghurt men den var så illsöt så den var inte god. Jag har alltid känt att socker förstör mättnaden men jag åt hemgjord lättsockrad sylt på havreflingorna och hade inte koll på att det blev ett högt GI. Men inte stod jag mig på den frukosten och sedan hade vi bröd och pålägg till självkostnadspris på jobbet och det brödet var för mycket vetemjöl i och inga hela korn.

    Vad föreslår dietister och viktväktarna för frukost?

  7. Majoren
    #42
    Maria Jonsson, jag är ledsen att jag inte han se din fråga förrän nu, men jag tycker Cali gav ett bra svar i #44.
    Jag skulle kunna komplettera med att den "kundvagn" jag beskrev i mitt inlägg #39 faktisk är en tillräcklig orsak för många till viktuppgång. De flesta vet helt inte vilken typ av mat som gynnar viktuppgång (tex kombinationen mycket kolhydrater OCH fett eller enbart mycket kolhydrater.

    Denna typ av mat höjer blodsockret vilket friger inulin och vi blir TRÖTTA och dåsiga.
    (Många tror att det är den långa arbetsdagen som gjort dem trötta).
    TRÖTTA människor orkar inte ge sig ut och motionera.

    Om de trots allt orkar ge sig ut och motionera kommer de naturligtvis att bli HUNGRIGA.
    De kommer hem och äter nu MER av den redan kolhydratrika maten vilket gör att de inte lyckas gå ned i vikt utan tappar motivationen efter ett tag när den önskade effekten uteblir.

    Människor som hamnar i denna "fälla" har mycket dåliga utsikter genom att förbli orkeslösa av kolhydratrik kost och fortsätter att gå upp ett par kilo per år vilket kräver mer mat som ytterligare ökar insulinpåslaget och därmed orsakar ännu mer trötthet...

    Om man dessutom ovanpå detta har ett beroende eller stark dragning till blodsockerhöjande mat är inte prognosen god.

  8. Maria Jonsson
    Majoren
    Jag menar ju när man kanske bara har några kilo extra och fortfarande orkar promenera eller cykla. Innan min ämnesomsättning havererade så gick jag bara lite extra så gick jag ner dom igen. Det funkade tills jag blev kanske 45.

    Det är ju svårt för dom som blir överviktiga redan som barn men dom som blir det i vuxen ålder hade ju möjlighet att backa innan övervikten har blivit ett problem. När man gått upp i vikt under ett antal år eller svältbantat och gått upp igen då är det betydligt svårare.

    Kroppen har visst någon inbyggd broms också för både uppgång och nergång så backar man med en gång när man börjat gå upp i vikt från att ha varit smal så går det mycket lättare.

    Jag känner en person som inte alls lider av något sötsug men som blundar när kilona drar iväg även om personen kämpat hårt en gång tidigare för att gå ner i vikt. Jag vet ju vad personen äter och hur det är med motionen. Jag gick ju ner för 4 år sedan och märker jag att jag gått upp 3 kg så analyserar jag vad det kan bero på och fixar det.

    Jag kan dock tänka mig att heltidsarbetande föräldrar inte alltid har tid att bry sig om sig själva.

  9. Cali
    #58 Maria
    Ja det blir ju nästan komiskt om det är sant att K-special är en av de värsta flingorna. Jag började inte äta det förrän någon gång på 90-talet kanske och anledningen var att de gjorde reklam för att det var ett bra val för en stabil och nyttig frukost för den som ville hålla sig i form och gå ner i vikt. När det gäller yoggi gillar jag inte heller vaniljyoggi pga. den kvalmiga sötman utan det blev mest sorterna med smak av skogsbär, hallon eller jordgubb.

    Bröd försökte jag äta så mörkt som möjligt. Tyvärr gillar jag inte bröd med en massa korn i för de sätter sig i tänderna men det var i alla fall mörkt förutom till frukosten då jag tog en rostad brödskiva till flingorna, gärna med naturell mjukost. Under mina bantningsperioder växlade frukosten med flingor, en rostad macka, frukt eller filmjölk. När jag inte bantade åt jag också flingor men åt fler rostade smörgåsar.

    Sötsuget är lite lustigt för jag tror inte alltid man är medveten om att man faktiskt har ett sötsug. Det fanns en tid när jag själv inte alls tänkte att "nu är jag sugen på något sött och måste ha en chokladbit" utan jag satte det mer i samband med att jag ville ha något gott när jag kopplade av på kvällen när allt som skulle göras var klart och jag kunde sätta mig en stund vid tv:n och se en film. Då åt jag det mesta av chokladen och snacksen eller i sängen när jag läste en bra bok som också är avkopplande. Ibland som belöning och ibland som en tröst. Att det var ett sötsug jag inte kunde stå emot fattade jag först långt senare. Jag minns att jag var väldigt trött på t ex grillchips (som var min favorit) ett tag men ändå köpte jag dem därför att de ändå var godare än de andra sorterna. Egentligen borde jag ju inte ha köpt hem dem överhuvudtaget eftersom jag var trött på dem.

    Viktväktarnas frukostar var väl mest fil, flingor (osockrade), müsli, knäckebröd, en grovbrödskiva eller frukt som rekommenderades. Kommer inte riktigt ihåg allt eftersom jag mest åt flingor själv. Vad dietister rekommenderade då minns jag inte, det var så många år sedan jag träffade någon inom sjukvården som ville hjälpa mig med att gå ner i vikt. Jag minns en gång när jag var i 15-16-års åldern. Då hade jag lite hull men ändå inte så mycket övervikt då jag ännu inte utvecklat något beroende men jag hade även lite finnar. En läkare som skrev ut "våtservetter med något medel" mot finnarna skällde på mig och sa att "nu får du inte gå upp mer i vikt" för han menade att det var orsaken till finnarna men han sa inte hur jag skulle bära mig åt för att hålla vikten i schack och gav mig inga råd att söka hjälp hos t ex dietist. Det var på 80-talet.

    En gång åt jag efter en diet vars namn jag glömt men jag skulle äta samma mat under veckans alla dagar. Jag minns inte exakt vad alla mål bestod av men det var blandat med kött, fisk, fågel, grönsaker och ost men jag minns att alla mål var väldigt små och jag fick kämpa och intala mig att det inte var så länge tills nästa mål. Ett mål i veckan fick jag dock äta precis vad jag ville, det blev oftast på lördagkvällen och då blev det rostat franskbröd med bregott och mjukost och lite choklad. Jag gick ner 15 kg på lite mer än ett halvår men sedan orkade jag inte längre. Då var jag runt 22-23 år kanske och hade ca 20 kg övervikt. Sötsuget som jag var omedveten om hölls vid liv och jag minns att jag köpte hem choklad på lager och la goda recept på hög i tron att jag skulle kunna äta det när bantningsperioden var över. Jag t o m inbillade mig att jag skulle kunna hantera en mindre viktuppgång genom att som vi tidigare pratade om gå ner de där 3-4 kg innan det rusade iväg. Så blev det nu inte....

    Som Majoren säger i sitt inlägg #57 tror jag att många av oss inte har varit (eller är) medvetna om vilka varor (förutom godis, snacks etc) som missgynnar vikten och att det är dessa varor som gör oss trötta. Kolhydratrik mat i kombination med fett är som han säger den värsta tänkbara för både vikt och hälsa och jag var jämt trött när arbetsdagen närmade sig sitt slut. Numera är jag aldrig lika trött som jag var då. Jag tycket att många fler borde engagera sig mer i sin hälsa, ta ansvar och lära sig hur maten påverkar oss om man vill må bra för man kan inte lita till att andra gör det åt dig.

  10. Maria Jonsson
    Om K-special är värst vet jag inte men inte är flingor någon man står sig på precis och oftast är det ju socker i dom också. Flingor och rostat bröd var ju ingen höjdarfrukost precis. Inte konstigt att du fick sötsug!

    En sådan dum läkare som inte åtminstone skickade dig till en dietist. Jag vet att det är nästan som att svära i kyrkan här men dom hade ju åtminstone kunnat hjälpa dig att sätta ihop en bättre frukost.

    Visst borde fler engagera sig i sin hälsa men när det gäller matvanor så är folk oftast inte speciellt lyhörda för andras kunskaper. Det är något skumt med det och ibland undrar jag vad som kan väcka människors intresse.

    Att LCHF fått sådan genomslagskraft tror jag beror mycket på att det är läckerheterna man plockat ut.

    Ganska enkelt att laga till och kräver inte alls så mycket kunskap som t ex vegetarisk mat.

    Men som sagt, matvanor verkar vara ett minerat område och det skulle vara intressant att få veta varför. Kunskap är aldrig tung att bära, sedan är det ju upp till var och en vad man gör med den.

  11. Cali
    #60 Maria
    Min frukost kunde säkert varit bättre men det var aldrig någon som gav tips på vad som var en bra frukost. Oftast var det just fil, flingor, mörkt bröd och frukt som rekommenderades. Vad tycker du är en bra frukost som du ser det? Numera äter jag ett par skivor fläsk och äggröra med en skvätt grädde och det står jag mig på ca 6 timmar utan behov av mellanmål.

    Visst är LCHF-maten jättegod, det är ju i det fullfeta som smaken sitter men för egen del är det frånvaron av sötsug och att jag kan äta mig mätt och slippa gå småhungrig mellan måltiderna som gör att det fungerar bäst. Att sedan kroppen skulle må så bra för övrigt hade jag ingen aning om när jag började, jag blev oerhört förvånad över att magen blev så bra (från dag 1) då jag trodde den var förstörd av magkatarr, stress m.m. Hade alltid besvär av magen i form av buller, gaser och alltid diarré en stund efter den varma lunchmaten. Jag trodde det var fettet jag inte tålde men det var förmodligen potatisen/pastan eftersom det är det enda jag uteslutit (ja och så pulversåserna förstås men de åt jag inte varje dag, ibland lagade jag egen sås). Lunchmaten är ungefär som tidigare men utan just potatis, pasta som jag ersatt med grönsaker.

    Sedan dess är det en rad andra mindre "besvär" som försvunnit eller blivit bättre vilket jag aldrig upplevde med t ex Viktväktarna. Därför har jag gott hopp om att detta är en kost som kan vara för livet eftersom jag mår bra av den.

    Ja mat har blivit högaktuellt och det diskuteras överallt och det finns många åsikter om det. Det är bra att det diskuteras för maten påverkar oss mer än många av oss kanske har förstått. Tror man ska lyssna på sin kropp och äta det som gör att man mår bra.

  12. Maria Jonsson
    Man kan väl säga generellt när det frukost att det skall vara rena oprocessade livsmedel som vid övriga måltider. Spannmål behöver dock helst omvandlas till långtidsjäst surdegsbröd med enbart fullkornsmjöl.

    Annars mörkt bröd med hela korn. Mat ur varje del av kostcirkeln om det går att få ihop.

    Har man problem med sötsug så tror jag att det är bättre med havregryn i yoghurt eller fil än att ha mjölk till om man inte hinner fixa en frukost som ovan.

    Bättre med grönsaker än frukt också.

    Konstgjorda flingor är ju ofta spröda och innehåller socker eller sockerarter och rostat bröd är ju vitt mjöl som dessutom är skrispigt så det är inte bra.

    Man kan ju inte jämföra frukostar som är LCHF och blandkost men jag tolkade din fråga som en blandkostfråga.

  13. Cali
    #62 Maria

    Japp, det var en blandkostfråga mest av nyfikenhet på vad du anser är en bra frukost och det är säkert en bättre frukost än den jag åt innan jag började med LCHF.

    Jag har lärt mig mycket senaste månaderna och förstått hur usla mina matvanor har varit, men tror att jag är på rätt väg nu då jag mår både bra och trivs med maten. När jag förr bantade gjorde jag inget annat än tänkte på mat stup i kvarten, blev en fixering men nu funderar jag mest som de flesta av oss "vad ska jag ha till middag idag?". Som väl är har jag inget behov längre av skräpmat, läsk eller snacks vilket känns väldigt bra.

  14. Maria Jonsson
    Jag tyckte att jag svarade på den frågan i förra inlägget. Det finns ju så många olika varianter. Idag t ex har jag börjat med en stor skål groddade mungbönor. Nu skall jag äta avokado, en smörgås med långtidsjäst surdegsbröd av enbart fullkornsdinkel med en skiva rosbiff och gurkskivor på. Jag brukar inte ta något fett på smörgåsen men idag kanske jag gör det eftersom jag både konditionstränade och gick i skogen igår så jag är ovanligt hungrig. Kanske tar vi ett kokt ägg också men det får vi se.

    En smörgås med mitt hembakta bröd motsvarar nog två från köpebröd.

1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg