1 2 3

138 kommentarer

  1. Marianne
    Jag undrar över agavesirap - är det ett bra alternativ till socker eller inte??
  2. Zepp
    Det är ännuvärre.. mest fruktos!
  3. Maggan A
    "gräs, knölar, stammar, bär,fireweed och sjögräs"

    Haha om människor kunde leva på sånt så fanns ingen svält i världen. I mina ögon ser det mera ut som surrogat/nödmat än riktig föda.

  4. Marianne
    Vad trött jag blir på alla jäkla fejkprodukter! Min svärmor med diabetes har precis blivit övertalad av oss välvilliga släktingar att använda agavesirap istället .... och så är det alltså sämre än socker?? Helv ...
  5. Zepp
    Ja altså fruktos är sämre för levern.. lite samma som med alkohol.

    Däremot så höjer det inte blodsockret på samma sätt.. men om man hellre vill ha fettlever så går det bra.

    "Agavesirap består huvudsakligen av fruktos och glukos. Vissa källor anger 92% fruktos och 8% glukos; andra 56% fruktos och 20% glukos. Skillnaderna anses beror på variationer i tillverkningsmetod och råvara mellan olika tillverkare.[3][4]

    Agavesiraps glykemiska index och glykemiska belastning är jämförbart med fruktos,[5][6] som har ett mycket lägre glykemiskt index (GI) och glykemisk belastning än vanligt socker och honung (sackaros)."

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Agavesirap

    Du skall nog satsa på Erytriol i stället.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Erytritol

    Säljs under varumärken som Sötin eller liknande.

  6. PiggePI
    #27 Ninnan

    "
    I vilka studier med högsta kvalitéer finns forskning om HF?
    Finns det ngn studie med 50% fettandel eller högre?
    Är det inte så att det endast är LC som du kan hänvisa till i forskning.
    På Atkinskost har det gjorts studier men inte med så hög fettandel.
    "

    Vad blev svaret på det?

  7. PiggePI
    Eftersom jag själv tror på att det är bra att inte äta vitt socker och gluten så har jag inget emot LC-studier.
    Din fråga om studier beträffande fettandel med högre än 50%, frågade jag för ngn dag sedan Doc om det fanns, men han har inte svarat och jag har inte sett ngn sådan hitintills.
  8. ragnhild

    #82
    Länk från en läkartidning. Allmänt om ursprungsbefolkningars kost, ej spec. inuiter.
    Fettandel 20-80%, 60gr fiber mot idag 18gr.
    C Drevons uttalande; ingen hälsovinst med HF.

    #85 #
    En upplevelseblogg. Han var med inuiter och fångade ren(litet fett).
    Inga studier om fettandelen.

    #87 #90
    Spannet på fettandel 20-80%

    #91
    Länken heter "La menn vaere menn" ännu en upplevelseberättelse om en man på 1970-talet som är med inuiter och fångar djur.

  9. David
    Mj, vilda djur är magra, det är väl knappast en nyhet. En välgödd gasell / antilop eller annat djur tillgängligt för förfäderna ligger på i runda slängar 5% kroppsfett. På ett kg djur får du sålunda i dig runt 50 g fett, proteinhalten i kött ligger på 20-30 g/100g, på ett kg djur får du då i dig mellan 200 och 300 g protein. Det ger ett energiförhållande fett/protein på runt 1:2,2 så om du bara äter animalier från vilt får du i dig knappt en tredjedel av energiintaget från fett. Nu är det väl ingen som tror att vi bara ätit animalier, lägger man till lite nötter och annat fettrikt kan andelen fett stiga ytterligare. "tyvärr" lär vi nog också ha ätit en hel del kolhydratrika livsmedel, rotfrukter, frukter( OBS olika frukter växer och mognar året runt i afrika och går att torka, betänk att det finns apor som nästan uteslutande lever på frukt) mfl. Att argumentera för högfettkost ur evolutionärt perspektiv blir lite tramsigt.
  10. David
    Titta gärna på denna genomgång av studier som kostdoktorn refererar till som nutritionisten Martin Brunnberg gjort. http://dew.fitness-magazine.com/blogg/martin/
  11. Ulf_S
    #107: Om man väljer de fetaste delarna och kanske ratar en hel del av muskelköttet kommer man upp i en betydligt högre fettandel. Ett bytesdjur kan alltså innehålla 5 % kroppsfett totalt, medan jägaren kanske väljer ut delar som ger 60 % fett eller ännu mer.
  12. ragnhild
    Alla; Anbefaler opplevelsesbloggarna (inkl. vi menn artikeln, se #91).

    Jag startade ut med att läsa Kanadas historie för ett par veckor sedan. Tungt på engelsk, men går lättare nu - lurt läse om igjen små delar om gången, ell. större/then repeat - för att få med det viktigsta. Nu tycker jag större bilder af historien kommer till mig = inspiration til mera läsning ;)

    Kanadas historie är mycket spännande. Jag konsentrerar mig om de de förste som krossad Berings-stredet den gång klimaet orsakade en landbro, tänk det ni, man kunde gå med sina djur från Asias antartiska strök till Nord Amerika. Utroligt spännande.

    P.s. man har hypoteser som säger at syd-Amerika lika gärna kan ha blitt bosatt av folk från eks. de polynesiska öarna, m/farkostar. Inuitter som de kallas idag, som bosätta sig i Nord-Amerika var en annan helt unik grupp av människor - men obs. att vi har samma (uppläst och vedtatt) ursprung = Afrika, för vi spredte oss utöver "verdenskartan!

    Jag tänkar, och tycker att jo mera du kommer över, ju bättre och mer spännande bild får man av vår fjärna förtid. Mycket facinerande om du frågar mig.

    Undrar om man kan finna någon förklaring till at människor hamnade på den karriga tundraen i Nord.... var som sagt någon vandrade vidare via Berings-stredet till det sista befolkade kontinentet - Amerika? Det letar jag med tid och stunder upp tänker jag ;) Men nu blir det biblioteket och Helge Ingstad´s upplevelser der nord, var det Alaska? Hans böcker finns ganske säkert också på svensk.

    Kunde godt tänka mig ett yrke som arkeolog, kunde du - träningslära eks. är inte det enda...... consider it...? :)

  13. cgs
    Ninnan o David.
    När jag för ca: 35 år sedan gästade en familj i Karesuando och blev bjuden på middag, fick jag renkött. man tillagade bara de fetaste bitarna, bog, bringa, benmärgen och levern. När jag frågade om filèn på djuret, så fick jag det beskedet att det var för magert så detta åt man inte så gärna.
  14. ragnhild
    cgs - det var vanligt blant inuitter, och är det fortfarande att slänga det magraste till hunderna. Hos eskimoer med. Eskimoer är också inuitter (felles betegnelse på den arktiske befolkningen).
  15. ragnhild
    Se vad Jaus #50 skriver:
    http://www.kostdoktorn.se/att-rekommendera-lagfettkost-kan-skada-pati...

    Men hundpemmacan är väl en "nymotens" sak?

    Jaus, gir deg/andre denne tilbake:

    http://www.civilization.ca/cmc/exhibitions/archeo/hnpc/npvol26e.shtml

    Jag ref. til bildet midt på sidan, var Paleo-indianere slakter böfler, och forbereder forådet til vinteren - mener jeg leste att de inkluderte cranberry i pemmacan. :)

  16. #97 #101

    Tyvärr går det inte att föra ett samtal med dej om kost.
    Dels för att du inte kan selektera en studie på 61 sidor när ämnet gäller fettandel
    dels för att du kommer med påståenden som är vad d u t r o r.

    Du tror, helt fel att kosten inte innehöll kolhydrater. se #101.
    Därefter tror du att växterna är "nödmat/surrugat",
    "de enda vilda växterna som växer där är vilda bär"
    "VILKA kolhydrater man åt"

    Du skulle inte kunna tänka dej att ta reda på vad dessa vegetabilier innehåller? och varför de samlade in dem?
    C-vitamin? andra vitaminer och mineraler?
    Om de är nödvändiga eller inte för inuiter?

  17. MJ
    David:
    Det är inte sant. Enbart hjärna och benmärg ger säkert mer än 5% kroppsfett. Myten kommer av att man räknar fettinnehållet i köttet sedan man skurit ut musklerna och kastat fettet. Jag har tidigare tagit exemplet med ett rådjur skjutet i december. ENBART fettkappan vägde 2kg och det gav 15kg kött.

    Dessutom räknar du fel eftersom du räknar med att djuret skulle ha en muskelprocent på 100%. Man brukar räkna med att hälften av vikten blir kött, och i det köttet finns det även fett.

    Sedan tror du att östafrika skulle ha varit som regnskogen vilket är fel. Östafrika då var ungefär som Frankrike idag.

    Ulf_S
    Ingen skulle rata rent kött och lämna det.

  18. Ulf_S
    Tror inte de hade råd med att rata muskelkött under homo sapiens tillblivelse. De fick äta allt de kom åt.
    cgs
    Att man ratar renfilèn i Norrland kan jag förstå. Det hade behövts mycket smör för att få den god.
    MJ
    Äntligen en som förstått att klimatet på den nuvarande savannen i Afrika var helt olik det som fanns "när det begav sig"
  19. ragnhild
    Leva på enbart kött och fett. Yes

    http://abelix.hive.no/wordpress/?p=276

    http://abelix.hive.no/wordpress/?p=316

    Båda levde med inuitter i nord-amerika.

    Mycket å läsa/studera her. Två vetenskapsmän af det goda slaget. Ingen blogg å gå in å tramsa på för sådanna ;)

    Ingstad skriver 1931
    Stephanson: 1906 (från)

  20. Ulf_S
    #115: Idag skärs fett ofta bort och kasseras så att bara de fettsnåla filéerna blir kvar. Varför kunde man inte göra tvärtom tidigare? Det magra köttet kanske gavs till hundarna om det inte kastades.

    #116: Jag tror att våra förfäder kunde välja de feta bitarna, du tror det inte. Vi är inte överens och det är OK.

  21. chilisalsa
    Kaninfarmer för köttproduktion vil någon debattör Karl.Gustav Thylin från SLU(?) ha igång i stor skala enligt en artikel i SVD, sades på radion nu i natt. Nu är det säkert inget fel på köttet bara man fettar till det rejält. Men börjar man mer storskaligt får väl djurrättsaktivisterna spel och ska springa runt och släppa ut dom med känt resultat precis som för minkar. Dom få som redan finns igång har redan problem. Vet inte om strutsfarmer har det problemet, men skulle inte tro det.
  22. PiggePI
    #108

    Enligt länken så visar de flesta studier att lågkolhydratkost fungerade bättre än lågfett kost. Men varför förespråkas de inte enbart en LC-kost då?

  23. MJ
    Ulf_S
    Det fanns inga hundar. Det fanns inte utrymme att kasta mat.
  24. PiggePI
    Nu menar jag inte att det vore bättre att byta kolhydrater mot mer proteiner. Utan att det borde finnas med studier som visar varför en LC-kost bör/måste vara HF. Om det nu inte redan gör det...
  25. Ulf_S
    MJ, hur kan du veta vilka delar som åts eller inte...? Och hur kan du veta om de hade ont om mat?
  26. Henrik no 1
    Läs Humlans fantastiskt läsvärda länk (sida 1 i denna tråd) till hur samerna tog till vara på tex ren. Där kan man läsa att magra bitar tex filen ofta ej skars ut utan fick gå med och bli kokkött. Det magra kokköttet kokades tillsammans med något fett, ofta märgben. Vidare lär man sig hur mycket fett det går att få ut av ett ganska magert djur, om man inte är kräsen vill säga!
  27. david
    Mj, det är inte en myt, visst hjärna och bemärg ger en viss andel fett, benmärgen ganska mycket omättade fetter. men procenthalten 5% avser inte rent kött, hos vilda djur kan det många gånger vara ännu magrare, vi pratar hela kroppen. Det man däremot ofta gör idag när man gör köttfärs som landar på runt 10% fetthalt är att förutom rent kött också slänga i en hel del annat fett från djuret. Oavsett exakt fettprocent kommer den totala mängden energi från fett inte komma upp i några 70% om du konsumerar hela djuret vilket man nog gör om man lagt ner energi på att jaga det.( Varför skulle man kasta bort något som kan ge energi och som innebär att jag kan vänta längre mellan jakterna???), Att säga att samer inte gör det är helt ovidkommande, de är boskapsdrivande folkslag och kan knappast jämföras med jägare/samlare, inuiterna fick också i sig lite mer fett (runt 50% av energiintaget) men där gäller det jakt av djur med stora mängder underhudsfett (säl, val osv). vår evolutionära vagga låg väl knappast heller på grönland?. De senaste 20 årens forskning kring stenålderslivet i afrika visar att det inte var savannliv i någon större utsträckning, Bland de fossisliserade växtarter man hittar från områden befolkade av våra förfäder finner man en övervikt mot djungellevande växtarter, till exempel lianer och växter som lever i och kring strandkanter. Sen ska man inte förutom fisk heller förglömma skaldjur, insekter och andra småkryp som är rätt troliga kandidater som stapelföda under stenåldern i afrika (cost/gain är bäst för saker du kan plocka eller fånga i fällor/nät, exempelvis musslor, insekter, fisk, frukt, nötter, rötter mm)
  28. Martin E
    #117,

    Nu är det ju så att allting inte var så bra med den kära Vilhjamur och hans kollega Karsten när de åt enbart kött och fett. Det finns en studie när de levde på detta sätt under ett helt år under den studien. Han drabbades av förstoppning, tappade sin aptit, fick drastiskt försämrad glukostolerans och kollegan fick dessutom socker i urinen.

    Inget jag skulle rekommendera.

  29. MJ
    David:
    Nej självfallet kastade man inte bort något i normalfallet.

    Om man räknar på mitt rådjur med 2 kg fett kappa och 15 kilo kött. Så får man när allt ätbart är ätit ca 15 kg kött och 5 kilo fett. 25% av kroppen är fett. Det ger ca 18750 kcal från köttet (räknat med hög proteinandel) och 45 000 kcal från fettet, alltså ca 60E% fett och 40E% protein och 0E% kolhydrater. Då är allt räknat till fördel för att få så låg andel fett som möjligt.
    Jag skulle kalla oE% kolhydrater och 60E% fett för lchf.

    Samerna har bara varit boskapsvallare i ca 150 år. Ska man titta på dem så får man titta på hur de levde innan dess (som t.ex. Linné gjorde).

    Inuiterna får i sig 70-80E% fett och mycket lite kolhydrater.

    Det är väl inte savann i Frankrike nu?
    Vad menar du med djungel? Det finns ju en populär uppfattning om djungel (regnskog) och så finns det verklig djungel.Du verkar dock återigen glömma bort årstidernas växlingar.

  30. Martin E
    MJ,

    Jag vet inte om jag missat något, men var kom de 3 extra kilona ifrån?

    15+2=17 och 15+5=20 vilket ger att 3 kg fett saknas. Är det fett från benmärg och hjärna? Förklara gärna en gång till.

  31. ragnhild
    #118
    #121 - jovisst fanns där hundar:

    Notera (herunder) att hunden fanns längre tilbaka .. hur långt? Men inuitter brakte den med sig från Asia til Kanada.

    Om Grönlandshunden (Wikipedia):

    "Opprinnelsen er usikker, men kynologer og forskere har antatt at den nedstammer fra mer østlige spisshunder, trolig med bakgrunn fra de nordøstre delene av Asia. Denne teorien støttes av moderne forskning med DNA, bl.a. studier med såkalt mtDNA utført av den svenske forskeren Peter Savolainen. Trolig har de først inuittene bragt den med seg til Grønland da de
    bosatte seg der for mer enn 1 000 år siden".

  32. ragnhild
    Helge Ingstad (1899-2001) brøt opp fra sin sakførerpraksis i Norge i 1926 og reiste til arktisk Canada, der han levde i fire år som pelsjeger.

    Et tiår før Ingstad kom til Canada var Vilhjalmur Stefansson der. Stefansson og Ingstad hadde flere ting til felles. Begge hadde en dyp respekt for den infødte befolkningen. Ingstad levde og lærte fra indianere, mens Stefansson levde og lærte fra både indianere og eskimoer. Det som begge erfarte, men som Stefansson nok viet større oppmerksomhet var det spesielle kostholdet til disse folkegruppene. Det skal vi se litt nærmere på her.

    I Pelsjegerliv (side 174 – 175) skriver Ingstad følgende:

    Det året jeg levde sammen med Villrein-eterne som de øvrige tre år jeg tilbragte der nord, ernærte jeg meg vinteren igjennom, ca. åtte måneder utelukkende av vilt efter samme prinsipp som de. Så lenge jeg hadde tilstrekkelig rein til å skaffe meg rikelig med fett, var jeg opplagt i enhver måte og merket aldri antydning til sykdom av noen slag. Ble det derimot smått med fett, falt jeg snart av, kunne spise ubegrensede mengder av kjøtt uten å føle meg tilfredstillet, og ble mer skjør for kulden. Det skal her bemerkes at jeg, i motsetning til de fleste hvite pelsjegere ikke brukte og heller ikke savnet salt, spiste tørrkjøtt, tørt fett og rå marg når jeg hadde anledning. Dette var kost jeg følte ga varig arbeidsstyrke og som en kald vinterdag slo en brødskalk med smør og ost på fullstending av marken.

    Før Ingstad levde alene på tundraen var han “læregutt” hos indianerne og her er en skildring av jakten på villrein. Legg merke til hva jegerne spiser av dyret! Det er ikke den magre del av kjøttet (den får hundene), men det feteste – det er “godbitene”.

    Dette var tundraens indianer i hans innerste vesen med evnen til å sette alt inn i det siste avgjørende øyeblikk. Her var den rendyrkedet, kampen for tilværelsen slik som den har formet seg for disse indianere gjennom tusener av år. Å vriste føden av landet på tross av kulde og sult, var for dem spørsmålet om liv eller død.
    Et skudd smalt. Da jeg kjørte frem, lå reinbukken og sparket opp sne i dødskampen. Snart var vi alle samlet om byttet. Sjelden er vel et dyr blitt flådd og partert med større omsorg. Margen og fettet spiste vi på stedet, svelgjet det ned men noen koppfull blod; resten av blodet ble rent av i mavesekken. Efterat hundene også hadde fått en smak, kastet vi kjøttet på sleden, og da var en flekk i sneen alt som ble igjen efter reinbukken(side 147).

    Helge Ingstad ble 101 år gammel og hadde god helse hele livet. I hvor stor grad han opprettholdt den kosten han ble kjent med som pelsjeger i Canade vet jeg ikke noe om, men han har ikke tatt noe skade av å leve bare på kjøtt i flere år. Det genetiske har sikkert spilt en rolle for hans helse. Da Stefansson fortalte om sine erfaringer til leger og ernæringseksperter tvilte de på at noen kunne klare seg med slikt “ensidig” kosthold. For å vise at det var mulig å leve godt på bare, kjøtt ble Stefansson og dansken Andersen med på et eksperiment over et helt år. Fra 1928 til 1929 ved en klinikk i New York, ble de nøye fulgt av leger som sjekket dem systematisk. De viste begge da at det virket utmeerket! (Mer om det under bloggen om Vilhjalmur Stefansson).

    Dessverre kom det en myte inn på 1950-tallet (fra Anchel Keyes med flere) – den såkalte “kolesterol-myten”, som overbeviste mange om at fett var skadelig. Glemt var det Ingstad, Stefansson og mange andre selv hadde erfart og også hvordan urbefolkninger som indianere og eksimoer spiste og levde godt (uten hjertelidelser) på fettrik mat og lite karbohydrater.

    Vi kan håpe at den gode dokumentasjon som Gary Taubes og andre kommer med i våre dager, klarer å vise det som Helge Ingstad intuitivt forstod for 80 år siden.

    Pelsjegerliv handler selvsagt om mye mer en kosthold. Ingstad er en stor forfatter eller som Knut Hamsun sa: “De er en makeløs skildrer og alt underbygger De med viten” .

    #126 - Den innvendingen bør du spesifisere med en lenke, takk.

  33. ragnhild
    Ref. #130 - dette stoffet er hentet fra:

    http://abelix.hive.no/wordpress/?p=276

    "Før Ingstad levde alene på tundraen var han “læregutt” hos indianerne og her er en skildring av jakten på villrein. Legg merke til hva jegerne spiser av dyret! Det er ikke den magre del av kjøttet (den får hundene), men det feteste – det er “godbitene”.

    Husk at "äta kött" inkluderar godt med fett!!!! :)

  34. Här finns data om Afrikanska savannen. Rift Valley och Olduvai klyftan.
    Både sjöar och floder fanns där.
    Fynd från 2 milj. till 200000 år sedan beskrivs.

    http://www.popularhistoria.se/artiklar/jakten-pa-vart-ursprung/

  35. MJ
    Martin E:
    Det är underhudsfett utöver fettkappan, hjärna, benmärg, bukfett, fett i inre organ och fettet i köttet. Sedan drog jag inte bort något av köttvikten för att räkna så snällt som möjligt.

    Ragnhild:
    Hunden är ungefär lika ung som jordbruket. Det är ingenting i evolutionära mått, 1000 år är ännu mindre.

  36. ragnhild
    133 -
    Inuitter er fellesbetegnelsen på arktiske befolkninger. De tidligste - bosatte seg i artiske strök i Nord-Amerika tusener av år siden. Hunden fantes med. Ref. min lenke til Kanadas historie her et sted.

    http://archaeology.about.com/od/domestications/qt/dogs.htm

    Inuitter bosatte seg på Grönland for over 1.000 år siden, och som du sier, det er ikke så lenge siden ;)

    Fakta og hypoteser rundt hundens alder, finnes via google. Stikkord: hunder/ulver/forskningsfunn, uenigheter .... ;) - les nevnte lenke om det. Ell. andre - google.

    p.s. katten er visst aldri domistikert - den holder/holdt oss ut enbart för at vi trakk mus till oss - ha,ha, :)

    Katten mell. boligblokker og trafikk, sikkert noe å diskutere der ja.!

  37. Zepp
    #126

    "The Effects on Human Beings of a Twelve Months' Exclusive Meat Diet"] (PDF). Journal of the American Medical Association.

    http://www.jbc.org/content/87/3/651.full.pdf

1 2 3

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg