Vad betyder matmärkningen?
Mats-Eric ”Hemlige Kocken” Nilsson reder ut skillnaden i tillsatser mellan de olika livsmedelsmärkningarna i SvD idag.
Sammanfattning: Nyckelhålsmärkta fettsnåla produkter har ofta mer tillsatser än omärkta. Övriga märkningar innebär vanligen mindre tillsatser.
Vad säger märkningen om tillsatser?
Mer
Rekord: 32 E-nummer
“Utan tillsatser i maten riskerar vi att dö”
Becel värst, enligt 51%
Naturligt fett ersätts med växtslem
Fet av glutamat? (E621)
Tack till Helmut L för tipset
Jag såg för länge sedan en diskussion om hur ett sådant sigill skulle kunna se ut. Bästa förslaget jag läste var en symbol i form av en NYCKEL - liten spark på nyckelhålsmärkningen. Nyckelhålet låser fast den dåliga hälsan (hänglås), och LCHF är nyckelt till bättre hälsa 🙂
Vi har varit i kontakt med några fabrikörer om detta.
Reaktionen hittills är avvaktande positiv. En märkning är troligen svår att få till innan LCHF kosten är ytterligare utbredd. Vi är uppskattningsvis 100 000 LCHFare idag och det räcker inte. vi behöver blir 10-20 ggr fler.
LCHF Produkter tror jag är rimligare att nå ut med snabbare. Säljer de bra så banar de vägen för en märkning.
Vår föreslagna körplan är.
1: Fortsätt sprid LCHF budskapet, bloggar, evenemang, TV sofforna, tidningar, insändare, ren reklam.
2: Gör klart vad en LCHF produkt har för kravställning, LCHF märkning likaså.
3: Arbeta aktivt för sätta detta.
Självklart ska märket dit förr eller senare.
Det finns säkert fler som arbetar med det. Vi på LCHF.se (Lchf Sweden AB) gör det aktivt, det är en viktig del av verksamheten som medlemmarnas pengar går till.
Jag köpte faktiskt ett paket igår och tyckte att det sprätte mindre (mindre vatten?) men vet inte om det var en tillfällighet eller om det är så generellt med KRAV-bacon.
Är det verkligen märkt med KRAV? Scan använder ju oftast EUs ekologiska märke i dag i stället och där tillåter man både nitrit och mycket annan skit. De har inte heller i närheten av lika hårda regler för djurhållningen.
KRAV tillåter inte nitrit, det är därför det är så svårt att hitta KRAV-märkt bacon, eftersom tillverkarna är rädda för att det blir svårare att sälja bacon som är lite gråare i stället för rött som det blir av nitrit.
På tal om nitrit - ska du inte ta upp det här om Himalayasalt?
Jag har faktiskt inte hört talas om det mer än någon enstaka gång. Men det verkar ju ha marknadsförts med alla de vanliga bluffargumenten och några till:
http://www.vof.se/folkvett/20073himalayasalt
Här är deras svar.
"Vi gjorde tester med blötläggning 5, 30 och 60 minuter. Blötläggning i 5 minuter minskade halten av N-nitrosoprolin med 20-50 %. N-nitrosoprolin är den nitrosamin som det bildas mest av vid stekning. Blötläggning i fem minuter hade ingen märkbar effekt på smaken, men efter 30 minuters blötläggning, eller längre tid, så försvann det mesta av salt och röksmaken."
Jag blötlägger numera min bacon innan stekning, det känns som ett bra alternativ. Det finns nog ingen KRAV-märkt bacon i Sverige, se KRAVs hemsida på produkter som fått deras märkning. När det gäller övriga charkprodukter så gissar jag att blötläggning inte ger något resultat, tex att blötlägga korv känns meningslöst 🙂
Jösses så flummigt!
Samma här, men så länge jag inte får tag på nitritfritt bacon lakar jag ur nitriten med vatten.
Är det riktigt rökt verkar också röksmaken hålla bättre vid blötläggning.
Men hittar man nitritfritt bacon innehåller det förmodligen inte heller rökarom eller andra konstiga tillsatser.
Vad ska höns äta?
http://www.atl.nu:80/Article.jsp?article=56048&nyhetsbrev&&... vill ha fler ekoägg
Höns skall äta gräs, ogräs, enstaka frön, larver, maskar och skalbaggar m.m.
Jag har sett en hel del artiklar om salmonella de senaste åren, 100% av dem jag sett hos djur kom via köpefoder. Det verkar alltså som om det är foderförsäljarna som är de stora spridarna av salmonella?