Tror Livsmedelsverket att vi alla är svagbegåvade?
Svar... JA, och det sorgliga är att allt för ofta har de rätt okay kanske inte svagbegåvade men lata, godtrogna, oupplysta/felupplysta. De hade rätt i MITT fall innan jag började göra efterforskningar, och ju mer jag lär mig ju mer horrifierad blir jag
Det är frustrerande att uppleva något så självklart rätt som LCHF och inte se att något media tar någon riktigt helhjärtad ståndpunkt. Man unnar sina medmänniskor att bli upplysta och uppleva de hälsofördelar jag gjort.
Det är inga dumma oupplysta männislor inom media men de är tyvärr beroende av sina annonsörer. Någon annan förklaring har jag inte.
Det är som sagt pinsamt för SLV och Bohman att nästan alla 72 studier är uppåt väggarna. Men 2 utav av dom fick ingen anmärkning, vän av ordning måste då undra om vad de visar ang. mättat fett?
Människor är sällan obegåvade men mindre upplysta. Den kost som nämns LCHF och den kost som kallas LC-kost har en viss differens och det finns alltför lite studier om denna differens- om ens några studier?!
Hälsofördelar med LCHF-kosten har upplevts av många och upplevs av många under en kortare tid till skillnad från LC-kost där det finns åtskilliga studier som gjorts på människor. Jag tycker det är viktigt att skilja på dessa snarlika men viktiga begrepp även om SLV inte gör det.
SLV rekommenderar omestrade fetter ”även om enstaka studier har resultat som tyder på negativa effekter på kolesterolnivåer och fasteinsulin”. Att ett visst antal personer kommer att drabbas är tydligen helt okej när det gäller margariner. 😉
Fia!
Det är även transfetter som SLV inte skiljer mellan det naturliga transfettet till skillnad mot det icke naturliga vilket en del andra länder uppmärksammat för flera år sedan. Sverige är inte underutvecklat man kanske har vi möjlighet att bli om det fortsätter.
Mer upplysning till folket. Jag tycker som många, att det är pinsamt tyst i medier avseende SLV: s dåliga vetenskapliga underlag angående mättat fett. Dessutom tycker jag att det är fler recept än någonsin i våra tidningar just nu som innehåller margarin....? Finns det något samband?
Margarin gör sig bäst som akut tätningsmedel på trasiga båtskrov, inte som tätningsmedel i folks pulsådror.
Annika! Det stämmer och Annika och om du kommer ihåg Almedalen när du och jag höll tal där så talade jag om att 2004 infördes en en gräns på högst 2 gram indistruellt framställda transfettsyror per 100 gram fett i livsmedel. Det är några år sedan du och jag höll talet i Almedalen och Finsk TV intervjuade dig vilket var positivt men transfetterna har inte ändrat sig och transfetterna lär förbli desamma även om 100 år om inget radikalt inträffar.
Till alla läsare av bloggen! Det jag skrev i inlägg kl. 21.50 gällde alltså transfetter i Danmark!! Annika och jag höll tal i Almedalen och jag särskilt om transfetter för jag tycker det är så viktigt och jag tycker det är fel att man i Sverige inte skiljer mellan naturliga och icke naturliga transfetter då dessa fetter inte har samma funktion och påverkar inte människan på samma sätt.
Men ett tal- för några år sedan om än i Almedalen-från en liten HK-lärare i Sverige lär knappast ha någon betydelse för Sveriges Livsmedelsverk.
Rättelse: Danmark är i sanningen efterbliven. Man ska från årsskiftet införa skatt på läsk och godis, men har idag undantaget produkt med myrgiftet aspartam! Har de fått bakläxa från Monzanta?
Stig!
Danmark är ändå före Sverige vad gäller transfett!! Om du tänker efter så har vi i Sverige skatt på Aspartam - godis och sockergodis. Allt godis som gäller socker, Aspartam och AZO-färgämnen är ohälsosamt. Skulle jag välja så valde jag trots allt vanligt saccaros dvs socker.
Jag är ínte mycket för bloggande men ska avsluta kvällens bloggande med en som för mig är en viktig kommentar: Vi konsumenter är till stor del grundlurade!
Livsmedelsverkets rekommendationer är åt helsike
17:47 HÄLSA
Vad och hur mycket vi bör stoppa i oss är en ständigt omdebatterad fråga. Läkaren Bo Dettner hävdar att Livsmedelsverkets rekommendationer är åt helsike och att vi bör äta mindre kolhydrater och mer fett.
Bo Dettner, läkare från Helsingborg med 30 års erfarenhet inom hälsa, har bland annat Karl Petrén, en läkare som var verksam i Lund runt 1910, som utgångspunkt i sin kostfilosofi.
– För nästan hundra år sedan förordade Karl Petrén mer fett till diabetiker, kanske han får rätt till slut, säger Bo Dettner.
– Det är absolut ingen nackdel att äta lite mindre kolhydrater. En frisk kropp kan omvandla nästan allt till socker, även fettsyror.
Men Livsmedelsverket anser att kolhydrater ska utgöra mellan 50 och 60 procent av vårt energiintag…
– Deras rekommendationer är åt helsike och tyvärr används de av Läkarförbundet, Socialstyrelsen och dietister. Att ständigt mata kroppen med en massa kolhydrater riskerar att trötta ut våra mekanismer och bädda för fetma samt insulinresistens, som är ett förstadie till diabetes.
Enligt Bo Dettner bryts kolhydrater ner i kroppen till socker, varpå insulin, som ska hjälpa sockret att komma in i cellerna, bildas. När cellerna har tröttnat på insulinets oupphörliga matande med socker utvecklar de något som kallas insulinresistans, vilket gör att sockret istället för att komma in i cellerna åker runt i blodet. Vår hjärna kan dock inte registrera detta, utan sänder signaler till bukspottskörteln om att producera ännu mer insulin, eftersom det finns överflödigt socker i blodet.
– Och förutom att det överflödiga sockret då lagras i fettdepåer i buken, har insulinet också till uppgift att hindra kroppen från att ta av sina andra fettreserver, så länge det finns socker i blodet, fortsätter han.
Du förespråkar en större fettkonsumtion trots att Livsmedelsverket varnar för att mättade fetter höjer mängden kolesterol i blodet och då ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Är det vettigt?
– Merparten av studierna Livsmedelsverket lutar sig mot i denna fråga är värdelösa. De har inte lagt fram några signifikanta belägg för att mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot har professorn Göran Berglund studerat över 28 000 malmöbor utan att finna något samband.
Hur ser en hälsosam kosthållning ut enligt dig?
– För de som behöver gå ner i vikt gäller det att undvika kolhydrater tills de har nått ideal- eller trivselvikten, då kan de öka mängden något. Annars kan ett generellt riktmärke vara modersmjölkens sammansättning eller en ungefärlig fördelning på 40 procent kolhydrater och 30 procent fett samt 30 procent proteiner, svarar Bo Dettner.
– Sedan är det förstås alltid viktigt med bra råvaror utan en massa gifter och E-ämnen. Vi har aldrig tidigare haft så mycket kemi i maten som vi har nu. Istället för att säga åt oss vad vi ska äta borde Livsmedelsverket föra fram bra råvaror, då hade de fått fullt upp att göra.
Till "Smörstekt"
Javisst var Danmark tidigt ute med förbud mot transfetter men iövrigt är det ett svart hål med hälsofrågor. När jag är på folkhögskola i Danmark och brer ½ cm smör på brödet tittar de på mig som om jag ska avgå vid döden vilket ögonblick som helst. Själv brer de inget matfett alls på brödet (så får de iallafall inget margarin i sig, alltid något positivt) och försöker att hålla pålägget still med bägge händerna medan de äter. Det finns sällan 3% mjölk men jag tar den fetaste och tömmer kaffegrädden i glaset och rör runt.
Skånskan hade lite mera rappakalja från SLV. Håll till godo:
Tre frågor
17:51 HÄLSA
...till Irene Mattisson, nutrionist på Livsmedelsverket.
På vilka grunder rekommenderar ni att kolhydrater ska utgöra mellan 50 och 60 procent av vår kost?
– Det finns många studier som visar på att fullkornsprodukter är bra och sedan har man i en stor cancerundersökning kommit fram till att en förebyggande kost huvudsakligen bör bestå av mat från växtriket som spannmål, baljväxter, frukt och grönsaker. Tyvärr har vi dock varit dåliga på att betona vikten av bra kolhydrater, vi rekommenderar absolut inte en stor mängd kakor, godis och läsk. Det ska vi försöka bli tydligare med framöver.
Varför vill ni minska konsumtionen av mättade fetter?
– När det gäller fetter ser vi på kvaliteten och förespråkar därför essentiella fleromättade fetter framför mättade, som inte är livsnödvändiga. Med tanke på att vi måste begränsa energiintaget finns det inte utrymme att öka den totala mängden fett. Många människor får dessutom mer kolesterol i blodet av mättade fetter, vilket är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar.
Har den senaste tidens kritikerstorm skadat Livsmedelsverkets ställning?
– Det är klart att förtroendet för oss skadas när vi ständigt blir ifrågasatta. Jag förstår om folk känner sig förvirrade, det kan vara svårt att se vad som är rätt och fel av allt i massmedia. Men många av kritikerna blandar ihop våra rekommendationer som är för friska personer med kostråd för exempelvis diabetiker, som Socialstyrelsen ansvarar för.
Inlägg 10, var i Danmark kan man hitta smör gjort på gammalt vis från små mejerier?
Har testat "gårdssmör" från Frankrike köpt i en ostaffär här i Lund men det var inget att skriva hem om, blekt och smaklöst var det. Då är Arlas ekologiska smör bättre. Testade dessutom danskt ekologiskt smör köpt på Bilka i Köpenhamn, och det var ok, i stil med Arlas. Skulle vara kul att hitta riktigt smör.
Fruktis,
Jag måste erkänna att jag inte hade mer på fötterna för det uttalandet än ett tv-program jag såg för ett antal år sedan, en dokumentär om ett sådant mejeri där de talade om att antalet sådana ökade snabbt. Dock minns jag att de sålde större delen av sin produktion till restauranger, men även i den lokala livsmedelsbutiken.
Du kanske måste leta i butikerna i närheten av sådana mejerier för att hitta det?
Jag fick tag på Franskt smör en gång i en delikatesbutik och skillnaden är verkligen enorm, jag mindes då hur det doftade i min ungdom när man la en klick smör i stekpannan och knäckte i ett ägg för detta doftade precis likadant.
Dock är det positivt att vi nu har fyra olika sorters smör från olika tillverkare i den lokala ICA-butiken, för bara några månader sedan fanns bara Arlas. Fast tyvärr är de jag hittills provat precis lika befriade från smak och arom som Arlas.
När jag läser SLVs och Bohmans svar på kritiken så får jag känslan av att här sitter ett gäng på ett statligt verk som haft en ganska trivsam tillvaro under många år. Jag tror inte ens att de bemödat sig att göra några egna studier av undersökningar och forskningar utan har bekvämt lutat sig tillbaka i kontorsstolen och använt sig av NNR och WHO som referenser bara. Det har fungerat fram tills nu. Nu har folket börjat att tänka själva och ett antal akademiker har börjat förstå att något inte stämmer och ifrågasatt kostråden.
På sant institutionsmanér har SLV svarat lite slentrianmässigt och stött sig på "tusentals studier" som ligger till grund för råden. För, om WHO och NNR säger att det är så - så är det säkert så också. Därmed lät man sig nöja först, det borde väl tysta kritiken. Men icke. Kraven på relevans restes och Bohman pressades att redovisa de viktigaste studierna. Nu fick de bråda tider på SLV. Snabbt fram med något som ser viktigt och bra ut. Men de som jobbar på SLV har inte behövt göra så mycket på dagarna tidigare så de visste inte riktigt hur man skulle göra så 72 studier som verkade bra fick duga som redovisning. Nu skulle de väl ändå få så de teg, kritikerna.
Men icke. Tjänstemännen på SLV har suttit på för höga hästar och inte märkt att folk inte köper myndigheters myndighet längre. Studierna nagelfors av andra experter och föga förvånande var de inte relevanta. SLV och Bohman som nu är nere för räkning tredje gången försöker en sista gång med den gamla taktiken med myndighetsspråk. Nu var man dock så groggy att det mest blev svammel av större obegriplighet än tidigare.
Sammantaget verkar det som om tjänstemännen på SLV inte har vare sig kapacitet eller kunskap nog att sköta det de är satta att göra. Under många år blev de sällan eller aldrig ifrågasatta och kunde därför lugnt sova vidare i sina stolar på kostavdelningen. Jag tror att några kommer att behöva ringa arbetsförmedlingen om ett litet tag.
Jag tror att du har rätt i din analys av Livsmedelsverket! De har inte behövt ligga på framkanten kompetensmässigt eftersom de tidigare inte på något som helst sätt har varit konkurrensutsatta avseende åsikterna.
Nu har dock detta besvärliga "Internet" kommit och Livsmedelsverket kan inte själva bestämma över vilka kanaler, vilka budskap samt vilken information som ska få komma svenska folket till del. Denna konkurrensutsättning av Livsmedelsverket har med förödande kraft visat på deras inkompetens.
Jag väljer här ordet "inkompetens" eftersom jag inte vet hur det ligger till med personalens bindningar till livsmedelsindustrins och läkemedelsindustrins vinstintressen. Jag misstänker dock starkt att vi skulle se ett antal tvestjärtar springa och försöka gömma sig om vi finge tillfälle att lyfta mer på stenarna i Livsmedelsverket.
Jag hoppas även att du har rätt i detta om arbetsförmedlingen.
Det är ju intressant i sammanhanget att det först nu kliver fram fler kostkunniga läkare och professorer som delar Andreas och Annikas åsikt att fett är bra och kolhydrater dåligt.
Var har de hållit hus under alla de år som lightmaten sakta men säkert tog över? Törs de bara vara med i debatten nu när förändringarnas vindar blåser, men kommer att bli tysta så fort en annan trend startar?
Jag tror att väldigt många, inte minst läkare, okritiskt har köpt resonemanget att man blir fet av fett. Det låter ju rimligt. Alla "experter" har ju sagt att man man minskar i vikt enbart om energiförbrukningen är större än intaget. Därför har det inte funnits anledning att ens fundera på saken, det är ju så självklart. Ät mindre, rör på dig mer. Men nu när det blossat upp en debatt om saken så har nog många stannat upp lite, tagit sig en funderare på hur det egentligen hänger ihop. När man ser folk som äter mer fett, utan att motionera mer, minskar i vikt och får bättre hälsa på många områden så måste man ju faktiskt inse att det finns andra mekanismer än energinetto som påverkar.
Sen tror jag att det har säkert funnits de som hävdat fettets lov tidigare också men att det varit så kontroversiellt att de inte vågat riskera sina karriärer eller sina anseenden genom att trumpeta ut det. Att gå emot de fettsnåla kostråden måste ju ha stridit mot allt sunt förnuft, eftersom det varit så vedertaget att fett = ohälsa. Men vi tackar och bugar för de som tog striden och vågade. Respekt!
Det är det jag menar: att det är konstigt att de inte vågar stå upp för det som de tror på/vet är riktigt. Men vi är ju olika...
Sen är det ju lustigt att läkare generellt kan mer om mediciner än om mat...
Inlägg 27, ok, jag får väl fara omkring i Danmark lite, långt från Bilka och Netto. Fyra sorters smör? Hm, det har väl vi också i Skåne. Skånemejerier har nåt de kallar Gourmetsmör men det var inget att hänga i julgranen, dyrt som fanken också, 30 kr för 250 g.
Dietdoctor.com använder kakor (cookies) för att webbplatsen skall fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer
Svar... JA, och det sorgliga är att allt för ofta har de rätt okay kanske inte svagbegåvade men lata, godtrogna, oupplysta/felupplysta. De hade rätt i MITT fall innan jag började göra efterforskningar, och ju mer jag lär mig ju mer horrifierad blir jag
När ska media ta upp detta ämne?
Jag börjar själv bli väldigt otålig.
Det är inga dumma oupplysta männislor inom media men de är tyvärr beroende av sina annonsörer. Någon annan förklaring har jag inte.
Hälsofördelar med LCHF-kosten har upplevts av många och upplevs av många under en kortare tid till skillnad från LC-kost där det finns åtskilliga studier som gjorts på människor. Jag tycker det är viktigt att skilja på dessa snarlika men viktiga begrepp även om SLV inte gör det.
Det är även transfetter som SLV inte skiljer mellan det naturliga transfettet till skillnad mot det icke naturliga vilket en del andra länder uppmärksammat för flera år sedan. Sverige är inte underutvecklat man kanske har vi möjlighet att bli om det fortsätter.
Danmark ligger lååååångt för Sverige vad gäller transfetter och även på vissa andra områden vad gäller kost. DS
I Danmark kan man hitta smör gjort på gammalt vis från små mejerier. Man kan även få tag på mycket goda ostar.
Mer upplysning till folket. Jag tycker som många, att det är pinsamt tyst i medier avseende SLV: s dåliga vetenskapliga underlag angående mättat fett. Dessutom tycker jag att det är fler recept än någonsin i våra tidningar just nu som innehåller margarin....? Finns det något samband?
Margarin gör sig bäst som akut tätningsmedel på trasiga båtskrov, inte som tätningsmedel i folks pulsådror.
Men ett tal- för några år sedan om än i Almedalen-från en liten HK-lärare i Sverige lär knappast ha någon betydelse för Sveriges Livsmedelsverk.
Danmark är ändå före Sverige vad gäller transfett!! Om du tänker efter så har vi i Sverige skatt på Aspartam - godis och sockergodis. Allt godis som gäller socker, Aspartam och AZO-färgämnen är ohälsosamt. Skulle jag välja så valde jag trots allt vanligt saccaros dvs socker.
Aspartam är mycket ohälsosamt vet de inte det i Danmark?
Livsmedelsverkets rekommendationer är åt helsike
17:47 HÄLSA
Vad och hur mycket vi bör stoppa i oss är en ständigt omdebatterad fråga. Läkaren Bo Dettner hävdar att Livsmedelsverkets rekommendationer är åt helsike och att vi bör äta mindre kolhydrater och mer fett.
Bo Dettner, läkare från Helsingborg med 30 års erfarenhet inom hälsa, har bland annat Karl Petrén, en läkare som var verksam i Lund runt 1910, som utgångspunkt i sin kostfilosofi.
– För nästan hundra år sedan förordade Karl Petrén mer fett till diabetiker, kanske han får rätt till slut, säger Bo Dettner.
– Det är absolut ingen nackdel att äta lite mindre kolhydrater. En frisk kropp kan omvandla nästan allt till socker, även fettsyror.
Men Livsmedelsverket anser att kolhydrater ska utgöra mellan 50 och 60 procent av vårt energiintag…
– Deras rekommendationer är åt helsike och tyvärr används de av Läkarförbundet, Socialstyrelsen och dietister. Att ständigt mata kroppen med en massa kolhydrater riskerar att trötta ut våra mekanismer och bädda för fetma samt insulinresistens, som är ett förstadie till diabetes.
Enligt Bo Dettner bryts kolhydrater ner i kroppen till socker, varpå insulin, som ska hjälpa sockret att komma in i cellerna, bildas. När cellerna har tröttnat på insulinets oupphörliga matande med socker utvecklar de något som kallas insulinresistans, vilket gör att sockret istället för att komma in i cellerna åker runt i blodet. Vår hjärna kan dock inte registrera detta, utan sänder signaler till bukspottskörteln om att producera ännu mer insulin, eftersom det finns överflödigt socker i blodet.
– Och förutom att det överflödiga sockret då lagras i fettdepåer i buken, har insulinet också till uppgift att hindra kroppen från att ta av sina andra fettreserver, så länge det finns socker i blodet, fortsätter han.
Du förespråkar en större fettkonsumtion trots att Livsmedelsverket varnar för att mättade fetter höjer mängden kolesterol i blodet och då ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Är det vettigt?
– Merparten av studierna Livsmedelsverket lutar sig mot i denna fråga är värdelösa. De har inte lagt fram några signifikanta belägg för att mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot har professorn Göran Berglund studerat över 28 000 malmöbor utan att finna något samband.
Hur ser en hälsosam kosthållning ut enligt dig?
– För de som behöver gå ner i vikt gäller det att undvika kolhydrater tills de har nått ideal- eller trivselvikten, då kan de öka mängden något. Annars kan ett generellt riktmärke vara modersmjölkens sammansättning eller en ungefärlig fördelning på 40 procent kolhydrater och 30 procent fett samt 30 procent proteiner, svarar Bo Dettner.
– Sedan är det förstås alltid viktigt med bra råvaror utan en massa gifter och E-ämnen. Vi har aldrig tidigare haft så mycket kemi i maten som vi har nu. Istället för att säga åt oss vad vi ska äta borde Livsmedelsverket föra fram bra råvaror, då hade de fått fullt upp att göra.
Direktlänk för lyssning i efterhand:
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=latestbroadcast&Id...
Javisst var Danmark tidigt ute med förbud mot transfetter men iövrigt är det ett svart hål med hälsofrågor. När jag är på folkhögskola i Danmark och brer ½ cm smör på brödet tittar de på mig som om jag ska avgå vid döden vilket ögonblick som helst. Själv brer de inget matfett alls på brödet (så får de iallafall inget margarin i sig, alltid något positivt) och försöker att hålla pålägget still med bägge händerna medan de äter. Det finns sällan 3% mjölk men jag tar den fetaste och tömmer kaffegrädden i glaset och rör runt.
Tre frågor
17:51 HÄLSA
...till Irene Mattisson, nutrionist på Livsmedelsverket.
På vilka grunder rekommenderar ni att kolhydrater ska utgöra mellan 50 och 60 procent av vår kost?
– Det finns många studier som visar på att fullkornsprodukter är bra och sedan har man i en stor cancerundersökning kommit fram till att en förebyggande kost huvudsakligen bör bestå av mat från växtriket som spannmål, baljväxter, frukt och grönsaker. Tyvärr har vi dock varit dåliga på att betona vikten av bra kolhydrater, vi rekommenderar absolut inte en stor mängd kakor, godis och läsk. Det ska vi försöka bli tydligare med framöver.
Varför vill ni minska konsumtionen av mättade fetter?
– När det gäller fetter ser vi på kvaliteten och förespråkar därför essentiella fleromättade fetter framför mättade, som inte är livsnödvändiga. Med tanke på att vi måste begränsa energiintaget finns det inte utrymme att öka den totala mängden fett. Många människor får dessutom mer kolesterol i blodet av mättade fetter, vilket är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar.
Har den senaste tidens kritikerstorm skadat Livsmedelsverkets ställning?
– Det är klart att förtroendet för oss skadas när vi ständigt blir ifrågasatta. Jag förstår om folk känner sig förvirrade, det kan vara svårt att se vad som är rätt och fel av allt i massmedia. Men många av kritikerna blandar ihop våra rekommendationer som är för friska personer med kostråd för exempelvis diabetiker, som Socialstyrelsen ansvarar för.
Halvanden liter sukker-sodavand:
Før reformen: 19,95 (16)
Efter reformen: 20,45
Halvanden liter light-sodavand:
Før reformen: 19,95
Efter reformen: 19,36
1 pose Matador Mix, Haribo, 180 gram:
Før reformen: 20 kroner
Efter reformen: 20,79 kroner
1 chokoladebar (Twix/Snickers/Mars) ca. 55 gram:
Før reformen: 9, 95 (8)
Efter reformen: 10,24
1 plade Ritter Sport, 100 gram:
Før reformen: 10,95 kroner
Efter reformen: 11,38 kroner
1 pakke smør, 250 gram:
Før reformen: Ca. 14 kroner
Efter reformen: Ca. 18 kroner
Lieber Gott!
Har testat "gårdssmör" från Frankrike köpt i en ostaffär här i Lund men det var inget att skriva hem om, blekt och smaklöst var det. Då är Arlas ekologiska smör bättre. Testade dessutom danskt ekologiskt smör köpt på Bilka i Köpenhamn, och det var ok, i stil med Arlas. Skulle vara kul att hitta riktigt smör.
Jag måste erkänna att jag inte hade mer på fötterna för det uttalandet än ett tv-program jag såg för ett antal år sedan, en dokumentär om ett sådant mejeri där de talade om att antalet sådana ökade snabbt. Dock minns jag att de sålde större delen av sin produktion till restauranger, men även i den lokala livsmedelsbutiken.
Du kanske måste leta i butikerna i närheten av sådana mejerier för att hitta det?
Jag fick tag på Franskt smör en gång i en delikatesbutik och skillnaden är verkligen enorm, jag mindes då hur det doftade i min ungdom när man la en klick smör i stekpannan och knäckte i ett ägg för detta doftade precis likadant.
Dock är det positivt att vi nu har fyra olika sorters smör från olika tillverkare i den lokala ICA-butiken, för bara några månader sedan fanns bara Arlas. Fast tyvärr är de jag hittills provat precis lika befriade från smak och arom som Arlas.
http://www.dt.se/opinion/kronikor_debatt/article431312.ece
På sant institutionsmanér har SLV svarat lite slentrianmässigt och stött sig på "tusentals studier" som ligger till grund för råden. För, om WHO och NNR säger att det är så - så är det säkert så också. Därmed lät man sig nöja först, det borde väl tysta kritiken. Men icke. Kraven på relevans restes och Bohman pressades att redovisa de viktigaste studierna. Nu fick de bråda tider på SLV. Snabbt fram med något som ser viktigt och bra ut. Men de som jobbar på SLV har inte behövt göra så mycket på dagarna tidigare så de visste inte riktigt hur man skulle göra så 72 studier som verkade bra fick duga som redovisning. Nu skulle de väl ändå få så de teg, kritikerna.
Men icke. Tjänstemännen på SLV har suttit på för höga hästar och inte märkt att folk inte köper myndigheters myndighet längre. Studierna nagelfors av andra experter och föga förvånande var de inte relevanta. SLV och Bohman som nu är nere för räkning tredje gången försöker en sista gång med den gamla taktiken med myndighetsspråk. Nu var man dock så groggy att det mest blev svammel av större obegriplighet än tidigare.
Sammantaget verkar det som om tjänstemännen på SLV inte har vare sig kapacitet eller kunskap nog att sköta det de är satta att göra. Under många år blev de sällan eller aldrig ifrågasatta och kunde därför lugnt sova vidare i sina stolar på kostavdelningen. Jag tror att några kommer att behöva ringa arbetsförmedlingen om ett litet tag.
Thomas E : maj 22, 2009 klockan 9:49
Jag tror att du har rätt i din analys av Livsmedelsverket! De har inte behövt ligga på framkanten kompetensmässigt eftersom de tidigare inte på något som helst sätt har varit konkurrensutsatta avseende åsikterna.
Nu har dock detta besvärliga "Internet" kommit och Livsmedelsverket kan inte själva bestämma över vilka kanaler, vilka budskap samt vilken information som ska få komma svenska folket till del. Denna konkurrensutsättning av Livsmedelsverket har med förödande kraft visat på deras inkompetens.
Jag väljer här ordet "inkompetens" eftersom jag inte vet hur det ligger till med personalens bindningar till livsmedelsindustrins och läkemedelsindustrins vinstintressen. Jag misstänker dock starkt att vi skulle se ett antal tvestjärtar springa och försöka gömma sig om vi finge tillfälle att lyfta mer på stenarna i Livsmedelsverket.
Jag hoppas även att du har rätt i detta om arbetsförmedlingen.
/Ola S
Det är ju intressant i sammanhanget att det först nu kliver fram fler kostkunniga läkare och professorer som delar Andreas och Annikas åsikt att fett är bra och kolhydrater dåligt.
Var har de hållit hus under alla de år som lightmaten sakta men säkert tog över? Törs de bara vara med i debatten nu när förändringarnas vindar blåser, men kommer att bli tysta så fort en annan trend startar?
Sen tror jag att det har säkert funnits de som hävdat fettets lov tidigare också men att det varit så kontroversiellt att de inte vågat riskera sina karriärer eller sina anseenden genom att trumpeta ut det. Att gå emot de fettsnåla kostråden måste ju ha stridit mot allt sunt förnuft, eftersom det varit så vedertaget att fett = ohälsa. Men vi tackar och bugar för de som tog striden och vågade. Respekt!
Det är det jag menar: att det är konstigt att de inte vågar stå upp för det som de tror på/vet är riktigt. Men vi är ju olika...
Sen är det ju lustigt att läkare generellt kan mer om mediciner än om mat...