Trögtänkt av GI?
Expressen: Emma 46: Jag blev trögtänkt av GI
Så var det dags för en ny skrämselartikel i kvällspressen. Vid strikt LCHF-kost kan man känna sig okoncentrerad första veckan, sen går det normalt över i takt med att kroppen vänjer sig.
Undantag (som Emma) kan förstås finnas, personer som behöver äta lite kolhydrater även i längden för att må bra. Då är det bara att göra det.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor och forskare, kommenterar artikeln. Hon är som vanligt övertygad om att hjärnan behöver gott om kolhydrater. Ska man gå ner i vikt tror hon nog mer på sina egna spenatpiller än riktig mat. Sen försöker hon skrämmas med den aktuella Uppsalastudien, fast tyvärr vet hon tydligen inte vad den visade.
"
Så funkar det
Fettrik kost ökar utsöndringen av stresshormonet corticosteron, vilket hämmar nyproduktionen av nervceller i hippocampus. Det påverkar minne och inlärning.
....."
Är detta ren desinformation? Vad jag kan googla hittar jag inget stöd för detta.
Förnuftet säger att det är rent skitsnack.
Jag reagerar starkt mot artikeln om Emma Stenström "Jag blev trögtänkt av GI". Jag är professor på en teknisk högskola, och arbetar därför långa dagar där det krävs att vara skärpt. Sedan ett år äter jag LCHF. De förändringar jag märkt är:
- 12 kg viktnedgång
- inga hungerkänslor under tiden
- minskat blodtryck
- bättre sömn
- ökad mental uthållighet, ingen trötthet på eftermiddag/kväll
- ökad fysisk uthållighet och styrka
- förbättrad munhälsa
- ökad sexualdrift
- inga biverkningar efter en övergångstid. (Någon trötthet under de tre första veckorna.)
Jag tycker det är väldigt konstiga slutsatser Emma kommer fram till. Det är helt sant att den som äter snabba kolhydrater blir beroende av dessa, och därför blir slö när det blodsockret går ner. Detta problem finns inte om man äter LCHF, och har avvant kroppen från snabba kolhydrater. Därför är hennes "experiment" med studenter helt felaktigt. Det ni rapporterar här mycket illa underbyggt.
Jag tycker att det är mycket viktigt att Expressen bevakar kostfrågan, och jag inser att det är en inflammerad frågeställning med mycket olika åsikter. LCHF upplevs nog av många som hotfullt; livsmedelsindustrin som lever på att producera mat av snabba kolhydrater, läkemedelsindustrin som tillverkar medicin mot diabetes, högt blodtryck, och kolesterol, kostforskare och kostrådgivare som bitit sig fast i gamla tänkesätt. Jag vill bara skriva detta för att vittna om att andra upplever helt andra effekter än Emma av att äta LCHF
Vänliga hälsningar
http://edit.topphalsa.se/bloggar/lchf-bloggen/
Har ätit lchf sen september-oktober förra året. Skrev högskoleprovet, kom in på läkarprogrammet på KI och klarar mig utmärkt (snart klar med andra terminen).
Samtidigt har jag gått ner lite drygt 30 kg - från c:a 130 till 100 - utan några som helst problem - bara fet mat och lite kolhydrater! ;-)
Med samma logik som Charlotte Erlanson-Albertsson och Expressen borde ju rubriken bli: "Bättre minne, koncentration och studieresultat - medans kilona rinner av en - tack vare lchf!" och generalisera detta anekdotiska bevis till allt och alla....
Märkligt att forskare gör något av usla, små observationsstudier och enskilda fall...
"Jag har käkat enligt LCHF i drygt tre månader nu och jag måste nog ändå hålla med. Jag blev enormt trögtänkt, seg, slö och nästintill apatisk under flera veckor. Jag kunde knappt jobba och hade en grym huvudvärk. Det kändes som min kropp utkämpade ett krig.
Jag spelar också innebandy och märkte tydligt att både reaktionsförmågan och orken försämrades radikalt. Jag var som en sengångare på sömnpiller. Det var inte ens kul att spela.
Nu mår jag betydligt bättre och har piggnat till igen. Men jag märker fortfarande en stor skillnad när jag idrottar. Frågan är bara om det är övergående. Och om det är ofarligt.
Annars mår jag ju så mycket bättre. Jag kan äta mig ordentligt mätt utan att oroa mig för att gå upp i vikt, och framförallt har mina enorma hungerkänslor och paltkoman försvunnit helt.
Så jag tänker därför fortsätta med LCHF, men en viss sund skepsis har jag"
En fråga som uppstår är varför vissa (som jag) upplever avsevärt mycket mer problem än andra.
Jag prövade GI och kickstart för några år sedan med den lilla mängd fett det förespråkar. Stod ut i två vecket,sedan var jag helt orkeslös och blev aggresiv mot omgivningen. Då slutade jag med GI.
Har nu ätit LCHF sedan juni i år och mår som en prinsessa om jag inte gör några avsteg till kolhydratträsket. Då sover jag dåligt och får ont i kroppen på en gång.
Alla kommer aldrig att gilla LCHF. Vi får vara tillfreds med att allt fler som behöver det, finner att lågkolhydratkosten fungerar och gör att de mår bättre. Och Andreas har ett intellektuellt krävande jobb han också. Han tycks dock bara gå från klarhet till klarhet.
Läs själva, skriv till Bäsen och klaga på dålig artikel, dessutom med falsk information.
http://edit.topphalsa.se/bloggar/lchf-bloggen/
söka cred för en blogg som led,
men i ett sken, från en handgranat
i basker blå, stod en kol hy drat.
Läppar blå, som kvinnor kysst..osv osv..
Jag kan inte prata för henne eftersom jag inte har en aning om vem människan är, men även jag upplevde för många negativa "biverkningar" på LCHF för att det skulle gå att fortsätta med under resten av mitt liv.
Ja, jag testade under lång period och nej, jag fuskade inte ett enda dugg. Har aldrig jojo-bantat och är ej heller en medelålders kvinna :)
===== ===== ===== =====
2009-11-21:
Emma skriver om "Fördelen med att skippa kolhydrater"
Några månader tidigare har Fredrik Paulún skrivit om ”arga LCHF-människor”.
===== ===== ===== =====
2009-11-22:
Emma fantiserar om "Livet efter LCHF"
Hon funderar på att återgå till sin älskade och mycket saknade grötfrukost med minimjölk.
http://edit.topphalsa.se/bloggar/lchf-bloggen/2009/11/22/livet-efter-...
===== ===== ===== =====
2009-11-24:
Efter dryga sex veckor på LCHF känner Emma sig fetare än någonsin. Midjan är visserligare smalare, men Emma skriver ett ilsket anti-LCHF inlägg.
http://edit.topphalsa.se/bloggar/lchf-bloggen/2009/11/24/fetare-an-na...
===== ===== ===== =====
2009-11-24
Emma har sedan tonåren opererat sina knän så många gånger att hon knappt kan räkna dem men skyller alla sina knäproblem på LCHF.
http://edit.topphalsa.se/bloggar/lchf-bloggen/2009/11/24/panik/index.xml
===== ===== ===== =====
2009-12-22
Emma får återfall och smäller i sig både pepparkakor och en hel påse julgranar.
===== ===== ===== =====
2009-12-24
Emma får lite Julfrossa
===== ===== ===== =====
2010-01-13
Emma har läst "Hjärnkoll på vikten" och drar slutsatsen att det är bäst att äta GI-inspirerat. Man ska hålla sig till långsamma kolhydrater.
Hon äter en liten portion av Ben & Jerry's glass och Vilmas Rågsurdeg.
===== ===== ===== =====
2010-01-30
Emma har varit ett par veckor i Indien. Där åt hon...
http://edit.topphalsa.se/bloggar/lchf-bloggen/2010/01/30/summering-in...
===== ===== ===== =====
2010-02-11
Emma är på kursgård.
===== ===== ===== =====
2010-02-26
En trött hjärna vill ha socker
Emma slutar med LCHF.
Emma är också medvetslös av trötthet och sugen på sötsaker.
http://edit.topphalsa.se/bloggar/lchf-bloggen/2010/02/26/en-trott-hja...
===== ===== ===== =====
2010-04-20
Emmma äter lågkaloridiet. Hennes favoritlunchlåda heter "kalori". "I går blev det det tandoorikyckling med bönor och quinoa. 371 kalorier, lågt GI och supergott."
===== ===== ===== =====
2010-05-07
Emma går upp i vikt men förstår inte varför. Hon äter ju lågkaloridiet på 1500 kcal, registrerar allt som hon stoppar i sig och motionerat flitigt.
===== ===== ===== =====
2010-05-11
Korkad utan kolhydrater?
===== ===== ===== =====
2010-05-14
Emma slutar att blogga.
===== ===== ===== =====
2010-11-22
Emma intervjuas i Expressen tillsammans med prof Erlanson-Albertsson där de sprider myter om LCHF.
Emma, 46: Jag blev trögtänkt av GI:
http://www.expressen.se/halsa/1.2222756/emma-46-jag-blev-trogtankt-av-gi
===== ===== ===== =====
Vissa skriver att det löste sig när de åt mer fett. Mer fett innebär fler kalorier i sig. Det innebär också mindre andel protein och därmed mindre mättnad från måltiden som också det ger mer kalorier även om personen endast äter efter hunger.
Sen undrar jag lite vad Emma har tänkt när hon höll på med dieten. Omställningen till att helt förbruka fett tar 2-3 veckor. Det tar inte längre tid än så och om man mår dåligt efter en månad är det dags att ändra på någonting. Inte köra vidare på samma grej i flera månader till.
och denna "brottningsmatch med sockermonstret" är det inte alla som fixar därför kommer det alltid finnas folk som inte kan äta lchf. Erkänna att det är det det handlar kommer heller aldrig att hända. Så GvDB du har rätt. :)
Hade hon iaf genomfört det helhjärtat och med mer kunskap hade man kunnat förstå och ge henne credit för att hon försökte, men jag anser att hon inte ens ätit enligt GI. Det går liksom inte att förvänta sig att kroppen kan ställa om sig med ganska så långa avbrott som hon har haft.
Intressant fråga. Det som måste öka är produktionen av högkvalitativa fettkällor.
Om vi också ponerar att konsumtionen av skräpmat, snacks, etc. minskar samtidigt som fettproduktionen ökar minskar tror jag knappast att det är givet att svaret på din fråga är "nej".
Man kanske kan döpa den approachen till "IG-metoden"...
Jag har ätit LCHF sen flera år, med lite fusk under jular och semestrar. Det har dock aldrig varit svårt att återgå till LCHF.
Jag mår mycket bättre av LCHF, magen är toppen, inga förkylningar, bättre hy, inget sug mm. Men jag går inte ner i vikt...det var därför jag började.
Hursom helst hakade jag på Mats Forsenbergs test i våras med att i princip nolla kolhydraterna. Istort sett åt man bara kött o smör, det lät tråkigt, men jag prövade iaf. Allt var mycket enklare, de lilla sug som var kvar försvann. Vikten gick ner (-5kg på 4veckor) och de var/är så gott m kött o smör.
Vissa av oss är troligtvis så känsliga för kolhydrater att bara ngr få % triggar i gång suget med allt vad det innebär. Så för mig är det lättare ju striktare jag äter.
Det verkade ju inte som om Emma var så väldigt strikt? Och fick därför kanske slita hårt med socker abstinensen.
kan jag inte få resten av versarna? du borde verkligen skriva kåserier, snapsvisor, ja, varför inte en ny approach på högfettkost i bokform?
Jag har inte hittat exakt VAD hon åt men något säger mig att hon (liksom många andra jag läst om på forum/bloggar) bara drar till med LCHF för att det är namnet som för närvarande ligger närmast till hands. Men i praktiken är det oftare fettfattiga proteinkällor och grönsaker eller något mer isodietliknande. Men jag spekulerar bara.
Hon har också min sympati. Jag vet hur det känns att vara fast i sockerträsket, det är inte lätt. Men jag känner lite irritation över att hon sprider myter om LCHF.
Så på sätt och vis kan det ju vara sant... men med vilken kost blir man inte trög av när man inte fått mat på länge?