Tragisk pajkastning

lilla-tallriksmodellen

I Borås Tidning skriver nu ett antal dietister ett svar på tidigare inlägg från Jonas Colting. De upplever sig påhoppade, vilket kan vara förståeligt.

Å andra sidan bidrar de inte direkt till att få upp debatten ur sandlådan.

Borås Tidning: Matglädje och kunskap går att förena!

Ur artikeln:

Mot bakgrund av den senaste tidens omfattande och förvirrade debatt om kostråd i BT, där krönikören Jonas Colting uttalar sig svepande och demoniserande om dietister utan att sky några arroganta invektiv, vill vi nu reda ut begreppen, skriver dietister i Sjuhärad.

Det för övrigt välskrivna inlägget från Jonas Colting som retat upp dem innehåller en mening om dietister:

 I hejaklacken för dessa råd står också alla indoktrinerade och till kritiskt tänkande oförmögna dietister som blint lyder vad de pådyvlats.

Så här i efterhand var det ett onödigt hårt uttryck. Det höll Colting själv med om när vi pratade härom dagen. Självklart var det inte heller menat att gälla alla dietister generellt, även om det kunde låta så.

Själv tycker jag att många dietister oförskyllt hamnat i skottlinjen. De har utbildat sig för att hjälpa andra. Tyvärr innehåller deras utbildning vanligen föråldrade kostråd som enligt nyare forskning kan göra mer skada än nytta för många. Men det är ju inte dietisternas fel.

Det enda man kan begära är lite öppenhet för ny kunskap. Åter till dagens debattartikel:

Mer ur artikeln

Människan är allätare men för att anpassa energiintaget efter ett stillasittande liv bör de flesta av oss äta mindre fett… 

Det har fungerat uselt, både i studier och i verkligheten. Bara som ett litet exempel – en kurva över smörförsäljning och överviktsstatistik i Sverige:

Smörförsäljning och övervikt

Smörförsäljning i svart, andel överviktiga i blått.

Dags att släppa den motbevisade teorin alltså.

Extremdieternas akilleshäl är ofta att det är tråkigt, svårt och dyrt att strikt utesluta hela livsmedelsgrupper, dessutom förödande för näringsinnehållet.

Det är oseriös retorik att avfärda andra med ord som ”extremdieter” tycker jag. Särskilt när det gäller Jonas Coltings mat, som innehåller måttliga mängder långsamma kolhydrater. Många tycker dessutom att det varken är tråkigt, svårt eller nödvändigtvis dyrt att äta riktigt lite kolhydrater. Ofta tvärtom. Och det är på inget sätt förödande för näringsinnehållet att äta mindre socker eller bröd. Där får författarna läsa på lite.

Livsmedelsverkets kostråd är inte tvingande utan rådgivande utifrån gällande kunskap och bygger på breda internationella rekommendationer. Dessa gäller friska i olika åldersgrupper och syftar till att förebygga ohälsa. Ingenting annat. Vi är fria att göra våra egna val i matbutiken och vid matbordet.

Det är ju fint att ingen näringspolis bestämmer vad man får köpa eller äta. Men skolbarn, sjuka och äldre tvingas äta efter råden.

Och de ”breda internationella rekommendationerna” bygger bara på USAs fettsnåla kostråd. USA är numera världens fetaste land. Alla länder som följer de råden, mig veterligen, har en pågående fetma- och diabetesepidemi. Så syftet verkar inte nås.

Vi anser att kostbehandling är ett kostnadseffektivt och verksamt alternativ till extremdieter och läkemedel vid behandling av fetma, diabetes och blodfettsrubbningar.

Socialstyrelsen har godkänt lågkolhydratkost som behandling vid övervikt och typ 2 diabetes. Det är återigen ingen ”extremdiet”, utan en vetenskapligt bevisat effektiv behandling. Till skillnad från fettsnål kost.

Slutsats

Vill författarna ”reda ut begreppen” får de nog läsa på lite mer om modern kostforskning först. Och försöka undvika onödig pajkastning.

Mer

Colting: Ifrågasätt kostråden!

1 2

85 Kommentarer

  1. Vad tycker förresten om den ökade förekomsten av celiaki sedan vete började tillåtas i välling/gröt?
  2. De allra minsta barnen har, av naturliga skäl, svårt att äta kött och fisk. Där är det bättre att börja med exempelvis rotfrukter och andra grönsaker tillsammans med fett.

    Prevlaensen av celiaki ökade förmodligen i samband med att man rekommenderade helamning i sex månader för att sedan byta till "vanlig" mat. Introduktionen av gluten skedde då ofta utan skydd av amning vilket resulterade i en ökad förekomst av celiaki. Sen man började förespråka en introduktion av spannmål/gluten under skydd av amning har förekomsten minskat.

  3. Det säger ju en del om hur bra gluten är för barn, och troligtvis människor överlag...

    (köttet/fisken tillagas och mosas naturligtvis på samma sätt som rotfruterna och grönsakerna, det trodde jag var underförstått)

  4. Anna
    O : Energin i bröstmjölk kommer till största delen från fett. Men sockerhalten är också tämligen hög, gissningsvis för att barnet snabbt ska lägga på sig ett skyddande lager av hull.
  5. babo
    Var det inte så att modern själv tuggade maten för sitt barn?
  6. babo, ja, något annat sätt ser jag inte att det gick till på. Just därför blir så jag så förvånad av Åsas svar.
  7. Herbert Leandersson
    Vad säger att introduktion av spannmål/mjölkprodukter sker utan amningsstöd efter sex månadsåldern? Hos många folkslag ammas det i två år eller mer. Det är nog ytterst sällsynt att bröstmjölken sinar exakt vid sexmånadersåldern. Det verkar inte logiskt att det skulle vara OK med introduktion av annan mat före sexmånadersåldern men inte efter. Jag skulle tro att det bästa är en succesiv övergång när bröstmjölken börjar minska, oavsett vid vilken tid det sker, men visst kan det påverka försälningssiffrorna för burkmat negativt.
  8. Mikael: Kött och andra "trådiga" livsmedel är svåra för små barn (hur mosade de än är) att på ett effektivt sätt få i sig, de har helt enkelt inte den motoriska förmågan än. Hur man ger kött till barn i andra kulturer kan jag inte svara på eftersom jag inte vet eller har några tillförlitliga källor till det. Men bara för att det gör betyder det inte att det är bra eller rätt. Att tugga maten till sitt barn är säkert effektiv men kanske inte genomförbart idag. Eller?

    Som jag skrev så är det upp till var och en vad man väljer att ge sitt barn men det är synd att redan från början begränsa mer än man behöver.

    Celiaki är en sjukdom som vilken annan och man kan inte kategoriskt, på den grunden, säga att spannmål är dåligt för alla.

    Herbert: Jag rekommenderar inte att man tvärt slutar amma efter sex månader. Det var den tidigare tvära rekommendationen att introducera mat efter sex månaders helamning som fick förekomsten av celiaki att öka. Alla barn är olika, vissa vill amma länge, andra kortare. Jag är för fri amning så länge det känns ok för mamman och så länge det sker på barnets villkor. Men av olika anledningar, däribland energibehov och munmotorik, så rekommenderas att man börjar introducera fast föda i form av pure eller mos från fyra månader och framåt. Från sex månader (i vissa fall längre) bör tillskott i form av fast föda finnas med då energibehovet inte längre kan tillgodoses enbart av bröstmjölk.

    Jag tror att vi menar lika, en gradvis övergång till fast föda med samtidig amning. Eller hur?!

  9. Jag förstår fortfarande inte dina argument. Det går precis lika bra att mixa kött och fisk som att mixa spannmål.

    Och återigen, att man undviker gluten, baljväxter m.m. just för att det är så allergent säger väl något om huruvida vi är lämpade att äta det.

  10. Tintina
    Håller med Mikael J,
    att det skulle vara svårt att göra puré av kött är nonsens. Jobbar inom vården med handikappade, många har liten eller ingen motorisk förmåga att tugga. Dessa personer äter ALLT i puréform, kött, fisk t o m skaldjur!
  11. Jag tror att vi pratar om olika saker. Kött är en jätteviktig källa till järn för små barn men barn vid 4-7 månaders ålder vänjer sig lättast vid ny föda om den introduceras i smakportioner en smak i taget. Kött kommer därför av naturliga skäl in lite senare, från ca 5 månader, och då ofta tillsammans med potatis och grönsaker och då i lite större bitar. Hänger du med i mitt resonemang?

    Celiaki är inte en allergi. Baljväxter kan visst förekomma i mat för små barn. Här måste man dock fundera över järninnehåll och gasbildning (vilken kan ge magknip hos ovana magar). Jag antar att det är lektinerna du tänker på när du menar att baljväxter är allergena? Eller? Det förekommer allergi mot baljväxter men det är inte vanligare än annan allergi. Lektinerna förstörs vid tillagning, vi äter ju inte gärna rått kött eller råa ägg heller.

    Däremot ska man funder alite kring ägg och fisk. Finns det allergier mot dessa i familjen ska man diskutera med BVC om man ska introducera dessa livsmedel senare.

  12. Jag hänger inte alls med i resonemanget. Du har ännu inte angett de "naturliga skäl" varför man bör introducera potatis och grönsaker innan man introducerar kött.
  13. Foxen
    Åsa skriver:
    maj 24, 2009 klockan 14:34

    "De allra minsta barnen har, av naturliga skäl, svårt att äta kött och fisk. Där är det bättre att börja med exempelvis rotfrukter och andra grönsaker tillsammans med fett."

    Åsa, ger du en morot hel till barnen? Det är inte svårare att göra puré av kött och fisk än av morötter om man har en bra mixer. Alla som fått purémat på sjukhus tex vet att en biff blir väldigt lättuggad! 🙂

    Är man mån om att ens barn ska få bra mat får man räkna med att diska sin mixer/matberedare ofta i stället för att peta i dem industriprocessat spannmål. Våra barn har från 6 månader ätit i princip samma mat som vi vuxna. Man låter bli kryddorna i matlagningen. Jag blir mer och mer beklämd av den skrämselpropaganda som barfamiljer idag matas med för att det ska välja dyra alternativ till vanlig mat. Och kostråd till gravida ska vi inte ens tala om. Hysterin vet inga gränser idag!

  14. Nyfiken
    Ville man slippa tillsatser i barnmaten kanske man ska ge kidsen
    kattmat, fritt från tillsatser, stränga lagar vad gäller vad vi får ge våra gulliga rovdjur (de kan ju inte välja själva lär vara anledningen)
    http://www.aftonbladet.se/matvin/karinahlborg/article1929959.ab

    Homo Sapiens i alla åldrar får man tydligen trycka i vad som helst, iaf så länge de inte kan välja själva.....

  15. Mikael: Min erfarenhet säger att det är lättare för spädisar att gå från modersmjölk (flytande) till pureer blandade med bröstmjölk (nästan flytande) till mos till mos med bitar. Men såklart, kan du få till en vettig köttpure så go right ahead.

    Foxen: Det kanske är där pudelns kärna ligger. När jag tänker kött och fisk tänker jag bitar inte pure.

  16. mejram
    Min 11-månaders åt kattmat med förtjusning häromdagen. Så helt fel kan det ju inte vara...

    Och det bästa han vet är att gnaga på köttben - revbensspjäll, kyckling, kalkon, råjur etc. Det har han gjort sedan 6mån ungefär. Smakportioner av potatis och grönsaker var inte att tänka på, han tvärvägrade, men köttben gick bra. Och han får nog i sig lika mycket kött av att gnaga på ett nästan rent ben som det finns i en stor burk industribarnmat.

    Så man behöver inte ens mixer för att få i småttingarna kött. 😉

  17. babo
    Herbert Leandersson skriver....

    "...men visst kan det påverka försäljningssiffrorna negativt för burkmat".

    Klockrent. Åsa ser inte sambandet mellan vad BVC (och dietister för den delen) rekommenderar och att näringsindustrin tjänar pengar på dessa råd. Mycket trakiskt. - att de är så indoktrinerade.

  18. Foxen
    mejram: kattmaten innehöll säker mindre tillsatser än barnmaten! 🙂
  19. Åsa, din erfarenhet visade sig inte vara särskilt mycket värd...

    Du får nog börja tänka utanför dietistlådan om du skall komma någonvart.

  20. Thomas E
    IForm har sammanställt de viktigaste kostråden för vår hälsa. http://iform.se/kost/kost-och-halsa/ditt-livs-tretton-viktigaste-kostrad

    Är dessa något som dietister får lära sig utantill på de utbildningar som finns? Stämmer det verkligen som står där? Det känns bekant på något sätt...

    Saxar lite:
    "Byt ut dina feta pålägg mot något magert som liknar de gamla så mycket som möjligt, både vad gäller utseende och smak. Byt till pålägg med grönt nyckelhål.
    Sluta med chips, ät salta pinnar istället.
    Byt ut den feta osten mot en med en lägre fettprocent.
    Använd sunda växtoljor i stället för smör och margarin i matlagningen."

    ..något magert som liknar riktig mat... är det det de menar?

    Jag hoppas att de inte har så många läsare

  21. Thomas E,
    bland det dummaste jag läst. Favoriten:

    8. Var en måttlig gottegris
    En måttlig konsumtion av socker och sötsaker gör att du undviker för stora humörsvängningar och så länge godisätandet inte dominerar, och maten är nyttig och varierad i övrigt, kan lite frosseri underlätta för dig att hålla en fettfattig meny en lång tid framöver. Det är lättare att hålla sig på den smala vägen om man tillåter sig att synda då och då. Socker mättar bättre och stimulerar förbränningen bättre än fett. Det är emellertid viktigt att man väljer rätt sötsaker, som det inte döljer sig en massa fett i, som till exempel choklad.

    Inte många rätt där... 🙂

  22. Thomas E
    Fortsatte att botanisera lite på deras sida. http://iform.se/kost/kost-och-halsa/at-ratt-och-fa-ett-langt-liv

    Här fick jag lära mig att: "Rött kött bör du bara äta mycket lite av. Det innehåller fett av det farliga mättade slaget och tillför vegetabiliskt fett av ett slag som skapar och förvärrar infl ammationer."

    Hm, vegetabiliskt fett i kött...

    "Sund olja är vegetabilisk olja som innehåller alfa-linolensyra (ALA), växtvärldens svar på fiskolja. Den finns i synnerhet i rapsolja och linfröolja. En del av oljan ombildas till fiskolja i kroppen och ger ett extra tillskott av anti-inflammatoriska omega-3-fettsyror."

    Hm, ombildas till fiskolja...

  23. babo
    Men snälla, kan man inte anmäla den där "i form"- sidan... för att de informerar fel. Vilka äger den iform-bloggen?
  24. > En del av oljan ombildas till fiskolja i kroppen

    Ha ha! Nästan lika bra som när Jesus förvandlade vatten till vin! 😀

  25. Anna Delin
    Här kommer några barnmatstips till Ulrika:

    Laxmousse (se recept på nätet, minska/uteslut saltet)
    Kycklinglevermousse (följ ett recept för kycklingleverpastej t ex). Just kycklinglever innehåller tydligen mindre A-vitamin än andra typer av lever (som kan vara alltför A-vitaminrika för bebisar).
    Köttbuljong (jag kokade högrev) blev min bebis lyrisk av. Då var han nog inte stort mer än 4-5 månader. Han kände lukten och krävde sin rätt. OBS jag menar inte buljong från buljongtärningar.
    Äggröra.
    Smör, grädde, fet yoghurt, creme fraiche. Jag blandar burkmaten (helst sådan med kött/fisk i) med en hel del fett. Burkmat är trots allt väldigt bekvämt.

    Jag vet att man ges rådet att introducera en typ av livsmedel i taget. Vad jag förstått så har det att göra med att man på det sättet lättare kan upptäcka överkänslighet/allergier. Är släkten väldigt allergisk av sig kan det vara bra att följa det rådet, men annars kan man nog ta sig lite mer friheter. Jag har heller aldrig hört talas om någon kött/lever-allergiker (någon här som känner någon sådan?) så just den ingrediensen borde vara säker från dag 1.
    Själv har jag kört blandat: Smör, creme fraiche, avocado och banan var tidiga smakportioner. Barn älskar fett och är det fett i maten föredrar de inte de söta fruktmoserna framför vanlig mat. De gillar båda.

    På många håll diskuteras kopplingen mellan tarmfloran och olika sjukdomar, som t ex allergier hos barn men även andra sjukdomar kopplade till immunsystemet. Det hävdas ibland att barn som får opastöriserad mjölk löper mycket mindre risk att bli allergiska, för de har fått i sig rätt slags bakterier och därför fått en välutvecklad tarmflora. Hur väl utforskat detta egentligen är låter jag vara osagt, och man får också tänka på riskerna med opastöriserad mjölk. Men det är tankeväckande i vilket fall. Lite youghurt/bifidus/mjölksyrade grönsaker skadar inte att blanda i maten.

  26. 71: Ja herregud... Jag nappade på en billig prenumeration för en tid sedan och fnissade mig igenom de första sidorna av nummret som dök upp men när den var utläst hade jag hunnit bli en smula upprörd och sade upp den. Fettskräcken är ENORM på den redaktionen!
  27. Mikael: "Åsa, din erfarenhet visade sig inte vara särskilt mycket värd..."

    Hur menar du nu? Har du kontrollerat preferenserna hos spädbarn som första gången äter fast föda mer än de kommentarer du läst här? Övergången har dels med en konsistensanpassning att göra dels med smakpreferenser. Bebisar har lättare att acceptera mat som i smaken påminner om bröstmjölk, sen kan det så klart vara olika från bebis till bebis.

  28. Din erfarenhet byggde på ett resonemang om att man inte kan göra köttpuré och mata barnen med.
  29. Chilisalsa
    Klart man kan ha bröstmjölk i göttpurén... flåt köttpurén ! 😉
  30. babo
    Varför ska babisen ha det som smakar "likt" bröstmjölk, "lättare att acceptera"..., "Övergången" har dels med "konsistensanpassning" att göra, som Åsa skriver. Ja "konsistensanpassningen" och "smakpreferenserna" har att göra med KÖP BARNMATSBURKAR!
  31. Ett av de bästa livsmedlen att börja komplettera bröstmjölken med är antagligen rå lever, jag är dessutom ganska säker på att de allra flesta spädbarn tycker om det.

    Problemet i dag är väl närmast att få tag på tillräckligt färsk lever, som dessutom inte samlat på sig en massa föroreningar som djuret fått i sig.

  32. Foxen
    Angående iform: Ibland kan man tro att "kostråd" är en popularitetstävling! Maken till rappakalja har jag sällan läst! Tyvärr är dock människor väldigt lättduperade. Det gäller bara att låta kunnig och trovärdig och ha åhörare som inte är insatta, dvs inte bryr sig om att ta reda på saker själva.

    Sen det här med barnmaten (igen). Praktisk taget ALLT som står i barnmatshyllan säljs pga att föräldrarna är vilsna i hur de ska hantera övergången till riktig mat. Burkar och förpackningar är pedagogiskt märkta så att det ska vara lätt att se vad som skall introduceras när och hur. Enkelt och man behöver inte ta ett dugg ansvar för vad ens barn får i sig för mat! Men hur ska vi kunna lära våra barn bra kostvanor om vi inte själva bekvämar oss med att ta reda på vad som är bra utan överlåter detta till någon annan med tveksam agenda.

    Barnmat är ungefär som frysta färdigrätter för vuxna när det gäller kvalité och smak. Återigen är det någon slags övertro om att livsmedelsföretagen tillverkar barnmat i burk mm för att barnen ska få i sig så bra kvalité och näringsriktig mat som möjligt. Nej, det handlar bara om en sak, tjäna pengar åt aktieägarna. Industriellt tillverkad av billiga och kvalitétsmässigt tveksamma ingredienser och säljs mycket dyrt. Den som är mån om att barnen ska få bra mat tar själv reda på när och hur olika livsmedel kan introduceras och lagar sin barnmat själv av bra råvaror. Då har man åtminstone har lite koll på vad man ger dem egentligen innehåller.

  33. Dave
    Åsa, Celiaki är faktiskt på sätt och vis en allergi. Kroppens svar blir inte allergiskt (utsöndring av histamin) men orsaken bakom celiakin är densamma som bakom andra allergier, en immunologisk reaktion på ett ofarligt ämne. I fallet men glutenallergi/intolerans blir problemet att de antikroppar som bildas mot glykoproteinet gliadin attackerar liknande proteiner i tarmens epitelceller, varför man får en nedbrytning av tarmens celler. i grund och botten är glutenintoleransen alltså en typ av allergisk överkänslighet även om man i behandling inte kan resonera som vid allergier eftersom antihistaminer inte får någon effekt hos de flesta
  34. Nina
    #77 WOW! Så min bröstmjölk smakade vitvinssås 1984! Och tsatsiki 1990! Häftigt! Vad rik jag kunde blivit.
    Undra på att mina ungar tyckte att den där mosade potatisen med bröstmjölk var BLÄH!
  35. Anna Delin
    Ingredienser i barnmatsburkar.

    Här kommer ingredienslistan från en typisk barnmatsburk:

    Vatten, tomat, kyckling (10%), couscous, röd paprika, risstärkelse, äpplepuré, vegetabilisk olja (raps), oregano, basilika.

    Inget konserveringsmedel.

    Däremot blir ju maten upphettad två gånger (eller snarare, upphettad en gång när den läggs i burken, och sen lite lätt uppljummad av föräldern). Dessutom lagras maten ett bra tag. På denna burk står det bäst före 2011.
    Det står inte när den tillverkades, men en gissning är nog att bästa före sätts till 2 år jämnt efter tillverkningsdatum. Vid lagring förstörs säkert en del näringsämnen också, precis som vid upphettning. Det är såklart bättre att laga maten själv så den är helt färsk och bara upphettad en gång, men burkarna får godkänt av mig iallafall, speciellt om man tillsätter smör eller grädde (vilket BVC faktiskt rekommenderar).

1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg