Storm över fruktlarmet

Frukt

Utan tvekan dagens diskussionsämne också:
Aftonbladet: Fruktkriget
SVD: Fruktdebatt bland läsarna
KvP/Staffan Wictorin: Jag skulle inte ha frestats
Aftonbladet: ”Skadligt med frukt? Det är helt vansinnigt!”
Dagens Medicin: Nyttan med frukt ifrågasätts

Intressant hur extremt upprörda en del blir över faktumet att frukt innehåller ganska mycket socker. ”Larmet” kan visserligen anses något överdrivet – frukt är knappast den värsta sockerboven som finns. Med det bra att hälsoeffekterna av stora mängder fruktsocker ifrågasätts.

Det kanske är ovanligt att man blir fet bara av frukt. Men man kan absolut bli fetare.

Mission Accomplished Enkvist.

1 2 3

147 Kommentarer

  1. A F
    Mattias,

    Vårt tidsperspektiv är lite annorlunda, vi pratar om att vi tror att människor var friskare innan jordbruket introducerades för 10 000 år sedan. Visst, människor hade låg medellivslängd då också, men det var inte pga av sjukdomar, speciellt inte de sjukdomar som människor lider av idag.

    Läs gärna
    http://wholehealthsource.blogspot.com/2009/03/paleopathology-at-origi...
    om de hälsoförändringar som man kan se i och med jordbrukets införande.

  2. Kenneth Johansson
    Mattias,
    Folk förr i tiden fick inte skörbjugg, C-vitamin brist, annat än i slutet på långa sjöresor där den enda kvarvarande maten var skorpor och saltat kött. Det var fullt tillräckligt att äta till exempel potatis som enda grönsak för att inte få C-vitaminbrist.
  3. Roger
    Tycker en hel del på detta forum skulle använda sin tid bättre än att tillbringa så pass mycket tid framför en blidskärm. Snacka om att dö i förtid.....
  4. mattias
    @Kenneth Johansson: Man får inte glömma att det är en mycket stark ärftlig komponent i diabetes som inte har orsakats av felaktig kosthållning, men helt klart har diebetiker speciella krav för att må bra. Deras kostkrav kan inte enkelt översättas till friska individer. Och rent matematiskt så får dibetikers minskade livslängd en mycket liten inverkan på hela sammhällets medellivslängd, då de endst utgör 3-4 procent av befolkningen. Även fast du har rätt i att diabetes ökar och att det mycket riktigt har en minskad beräknad livslängd, även fast behandligarna hela tiden blir bättre och det säkert kommer ändras framöver.

    @A F: Visst har vi en överkonsumtion av kolhydrater i dagsläget och de utgör utan tvekan en ypperlig källa att ta bort överflödiga kalorier ifrån. Men att ta steget till en helt kolhydratfrikost finns det inget som stöds av evolutionärt. Vi har även ett stort överintag av frityrsmet och onödiga livsmedelstillsatser som inte bidrar i någon form näringsmässigt. Men det är samma logik här dvs att det motiverar inte att vi ska utesluta alla typer av fetter i kosten. Balans och variation är nycklorden.

  5. mattias
    @ Roger: +1
  6. Halvdansken
    Kenneth, hur såg en apelsin ut för 2000 år sen? Fanns det apelsiner då?
    Nänä, jag är inte ironisk, jag är faktiskt nyfiken.
  7. Erik Kilborn
    Mattias,

    Skaldemancitatet är förstås poetiskt till sin karaktär. Det gick dig tydligen helt förbi.

    Du har tydligen också missat alla industrisamhällesssjukdomar folk drabbas av. Hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, ADHD, allergier m.m. Höstdepressioner, migrän, osv. De mesta av vilket är väldigt nytt. De mesta av vilket är livsstilsrelaterat, och då ffa pga kosten. Men hej och hå, du lever tydligen på en annan planet där inga av dessa problem finns.

  8. A F
    Mattias,

    Frågan är vad som är en bra balans. Och jag tror inte att mer variation alltid behöver vara bättre. Det är lite klyschor. Personligen har jag inte haft något behov av att ta bort överflödiga kalorier, däremot att bli frisk.

    Roger,

    Tack för omtanken. :-) Det är ju ett filosofiskt problem att det nästan alltid finns något bättre eller nyttigare att göra med sin tid och sina pengar. Men du ger alla dina pengar till Röda Korset, eller hur. ;-)

  9. Halvdansken
    Erik, man kan ju tillägga alla dessa problem folk har med mage och tarmsystemen, IBS osv. Detta pga att det har tjatats om fibrer och fullkorn.
  10. mattias
    @AF: Länken du postade beskriver ju ganska bra att det inte är bra att ha en alltför ensidig kost. Jordbrukets införande medförde även en drastiskt populationsökning som ofta medförde matbrist och undernäring. Att deras okunskap och eventuella brist på kött och fisk bidrar till undernäringen är ju naturligtvis logiskt. Så det var ju inte jordbruket per se som var problemet det var ju den ensidiga kosten som tillskrivs problemen. De tar ju även upp mellanläget med både jordbruk och jakt vilket verkade som en mycket lyckad blandning.

    Och argumenten om besprutade frukter coh grönsaker kan ju lika gärna överföras till hur kreatur föds upp i dagens sammhälle. hormoner, foder utdrygat med spillolja och kadaver etc. Långtidseffekterna är ju skrämmande att spekulera om.

  11. mattias
    @erik kilborn: Varför skulle jag ha missat dem? Klart att det finns stora problem i hur folk sköter sin kost. Men du kan ju inte rimligen tro att dessa problem enbart tillskrivs kolydrater?

    @AF: Balans och variation är ju klyschor pga av de passar så bra att använda. Bristfälligt ordförråd är heller inget argument att förinta kolhydraterna. Kroppen har en utomordentlig förmåga att balansera ut eventuella mindre felaktigher i kosten via diverse metabola omvägar. Problemen kommer när extremerna pressas. Äter man varierat minimerar man risken att hamna där. Så fungerar det i alla fall på min hemplanet tellus.

  12. A F
    Mattias,

    Jag förstår nog inte riktigt vad du menar. Citerar en mening från min länk ovan:

    "During the upper Paleolithic stage, subsistence seems focused on relatively easily available foods of high nutritional value, such as large herd animals and migratory fish. Some plant foods seem to have been eaten, but they appear not to have been quantitatively important in the diet."

    Om vi är överens om att det är en bra balans och variation, då är ju allting toppen. :-)

  13. Erik Kilborn
    Mattias

    Men du kan ju inte rimligen tro att dessa problem enbart tillskrivs kolydrater?

    Nej, inte enbart, men huvudsakligen. Och inte kolydrater som sådant utan den typen och mängden som folk generellt äter idag.

  14. Hanna
    Mattias:
    Fast det finns ju nyare forskning som menar att diabetes uppkommit efter en generations svält. Så det är ärftligt, men har med kost (eller icke-kost :) )att göra...

    Kosten kanske påverkar mer än vi tror...?

  15. Kenneth Johansson
    Halvdansken, Två citrusfrukter som verkar vara ursprungliga och oförädlade. Utmärkande är extremt mycket vitt innerskal. Förädling av citrus skedde först i södra kina.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Suckatcitron
    http://en.wikipedia.org/wiki/Pomelo

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Citrus

  16. Jag läste någonstans att barn till mödrar med diabetes typ 2 löper ökad risk att drabbas av typ 1.
  17. Mattias
    @Hanna: Lite av respekt till alla diabetiker så tänker jag inte spekulera i orsakerna till diabetes för mycket. Men av min forskareerfarenhet så kan jag i alla fall säga att det verkar vara en ytterst komplex uppkomstbild. Kost har en viktig roll helt klart men samtidigt finns det en stor variation av ärftliga inslag så mycket står i alla fall klart. Den typen av arvsprinciper du beskriver är ganska nya och komplicerade att uttala sig om pga att det implicerar en slags "arvssynd" vilket sticker i ögonen på många. Teorierna går ut på att man kan ärva egenskaper i en form som inte lagras i DNA en slags metagenetisk arvsprincip. Generellt vill man ju bara erkänna arvsinslag om det går att "läsa" i en persons genuppsättning. Tex har fetma nämnts kunna ärvas på det sättet även fast mekanismerna inte är helt utredda. Dvs att även fast man inte har en genetisk orsak till sin övervikt (vilket kan vara svårt att bevisa) så kan mammor ändå föra över en predisposition för övervikt till sina barn genom att de under graviditeten varit överviktiga. Jag kan avsluta med att säga att det här är inget jag själv tycker eller tro utan enbart teorier jag har hört föras fram inom forskningen. Men det faller lite inom samma spår som du nämner om diabetes.
  18. Mattias
    @erik kilborn vad menar du med " inte kolydrater som sådant utan den typen"
  19. Anhörig
    Mattias,

    Apropå respekt så undrar jag VARFÖR forskningen inte söker kontakt med och lyfter fram diabetiker, som via kosten klarar av att vara insulinfria, som goda exempel?

  20. Mattias
    @Anhörig: Jag förstår inte riktigt var respektfrågan kommer in? Det är väl inte direkt den rollen som forskare ska ha kan jag tycka. Sund vetenskaplig praxis måste gälla och då skall alla slutledningar baseras på upprepningsbara vetenskapliga experiment som skall granskas enligt peer-review principen. Jag kan snarare tycka att personer som har lyckats med det som du beskriver skulle höra av sig till diabetesforskarna så att de kan undersöka möjligheterna att få det vetenskapligt utrett. Jag kan tillägga att jag inte forskar på diabetes.
  21. Jag har läst igenom här, och undrar fortfarande om det finns någonting relevant alls som tyder på att frukt skulle vara dåligt på något som helst sätt, även vid övervikt och fetma? (förutom att det innehåller relativt små energimängder om det nu är dåligt)
  22. Hanna
    Mattias:

    Fast varför sticker det i ögonen? (Jag kan nu inte påstå att jag vet så mycket om det här, men jag tycker att det är intressant) I så fall påverkar ju antgagligen det mesta vi gör (eller inte gör) våra gener åt det ena eller andra hållet. Inte något vi kan göra mycket åt. Leva måste vi ju göra... :)

  23. Mattias
    @Hanna: För att det är fel att lägga skulden på föräldrarna för att deras barn drabbats av sjukdomar om det sen skulle visa sig att det inte är deras fel. Är det rent genetiskt så är det som du säger inget man kan göra åt det. Därför blir det väldigt känsligt och laddat att föra fram data som tex skulle stödja att ens livsstil kan få konsekvenser för kanske flera generationer. Det finns en princip inom vetenskapen och det är att det krävs motsvarande nivå på bevisen som det är nivåmässigt oväntade resultat. Tex. vill man bevisa något som alla redan tror så krävs det inte så mycket bevis, medans det krävs väldigt mycket bevis för att något som ingen hade väntat sig. Det kanske låter lite konstigt och visst har saker som visat sig stämma varit hårt motarbetade innan det slagit igenom. Men jag tycker att det vägs mer än upp av vinsten att nonsens och dravel inte går att publicera i en ansedd tidskrift.
  24. Grunden för all vetenskap är ju att observera verkligheten och sedan försöka sätta upp hypoteser till varför verkligheten uppför sig som den gör.

    Eftersom så många gått ner i vikt och så många blivit symptom- och behandlingsfria från bullsjuka borde de väl se det och förstå att det är något fel på de hypoteser som säger att man blir fet av fett och börja med att sätta upp nya hypoteser som förutsäger vad man ser i verkligheten?

    När det gäller regler för behandling av sjukdom används ju också formuleringen "beprövad erfarenhet", med så många framgångssagor av LCHF borde det ju utan tvekan falla under den benämningen.

  25. Mattias
    man blir fet av ett kaloriöverskott oavsett källan av kalorierna. Enda anledningen (som jag ser det) till att dieter som LCHF slagit så stort är att det är ett enkelt tankesätt. Det är inget kaloriräknande, färgade prickar eller tabeller, utan bara bort med kolhydraterna. Det saknas dock pålitliga långtidsstudier för att se om det är ett hållbart och biverkningsfritt sätt att förhålla sig till mat. Jag personligen tror dock inte att det finns några större risker i ett kortare bantningsperspektiv. Går folk ner i vikt och mår bra av det så är det ju bara att gratulera. Huruvida livsmedelsverket ska gå ut och rekomendera det för hela befolkningen ställer jag mig milt sagt tveksam till. Jag blir upprörd när det drivs en hets mot företagsfruktkorgar eller mellanmålsbananen och att det ska vara roten till allt ont. Gå hellre till attack mot underbudgeterad skolmat och kreaturens levnadsförhållanden.
  26. Mattias,

    Det saknas dock pålitliga långtidsstudier för att se om det är ett hållbart och biverkningsfritt sätt att förhålla sig till mat.

    Jag äter LCHF, inte för att gå ned i vikt, utan för att inte riskera framtida problem, t.ex. Alzheimers & typ 2-diabetes, och för att jag slipper sötsug och håller mig mätt. Dessutom behöver jag aldrig någonsin bekymra mig över att jag skulle få bristsjukdomar eftersom det inte går att komponera ihop en mer näringstät kosthållning.

    Hur skulle fett och protein helt plötsligt ge insulinresistens? Eller, ur det blå, försämrad blodfettprofil, inflammationsmarkörer, HbA1c m.fl. hälsomarkörer?

  27. Per-Åke
    Karl-Johan:

    Visst påverkar frukt vikten och fetman. Det har jag dokumenterat.

    I början av 2007 fick jag besked om att jag hade diabetes typ 2. Efter att ha informerat mig på webben under några dagar bestämde jag mig för att prova LCHF under två månader och därefter utvärdera läget. Två månader ansåg jag vara lagom tid: tillräckligt lång för att alla övergångsproblem skulle ha klingat av och tillräckligt kort för att inget annat allvarligt skulle hinna inträffa. Samtidigt började jag med noggrann bokföring (Excelark) av mat och vikt, och efter ett par veckor också blodsocker när jag hade fått en blodsockermätare. Så nu har jag dryga två års mätresultat tillgängliga. Det är kanske onödigt att tillägga att jag bedömde utvärderingen efter två månader som positiv, varför jag fortsatt.

    Resultaten är på inget sätt originella (jag tar ingen medicin), men innehåller ändå ett intressant fenomen: fram till augusti 2007 en viktminkning på 10 kg (från 107). Sedan började den långsamt stiga under ett par tre månader (ca 2kg), låg kvar på den nivån till våren 2008 då den sjönk 5 kg fram till slutet av augusti då den långsamt gick upp 2 kg igen, låg stabil där över vintern och nu sjunker den igen.

    Det är ett upprepat mönster: vad hände i augusti? Jo, förklaringen är att vi har ett äppelträd, ett sk familjeträd med fyra sorter inympade i ett träd som därför förser oss med frukt under lång tid ända in i november. Och jag har ätit av äpplena, flera stycken per dag. Under vintrarna har jag dessutom ätit någon apelsin då och då.

    Som jag kan se av bokföringen är frukten den enda orsaken till att vikten gått upp under höstarna.

    Blodsockervärdena (fastevärdena) hamnade ganska snabbt mellan 5 och 7 mmol/l och har trendmässigt sjunkit långsamt inom detta spann under tiden som gått och ligger nu mellan 5 och 6, dvs de är helt normala.

  28. Anhörig
    Mattias,

    SBU, SLV, Socialstyrelsen, DRF, kostprofessorer samt forskare känner sedan lång tid tillbaka till LCHF. Varför skall ansvaret för att forskning skall komma till stånd ligga på patienterna?

  29. Per-Åke: Kul att höra att du har så bra kontroll över din sjukdom. Inte dåligt att föra så exakt bokföring under så lång tid. Det hade varit intressant att se det materialet och hur det har varit för dig, fast jag förstår att det är personligt.
  30. Hanna
    Mattias:

    Skylla på och skylla på... Jo, jag förstår att det säkert skulle bli så att vissa blev "beskyllda". Men själv tänker jag så att antagligen gör vi ju i så fall allihop "fel" på ett eller annat sätt, som sedan ger ett knasigt arv åt våra barn. Inga särskilda grupper skulle behöva bli utpekade. Men det är väl bara i utopia som det skulle bli så... :)

    Jag tycker i alla fall att det hela är väldigt intressant... Jag såg en dokumentär om det hela för ett tag sen och tyckte att det var spännande.

  31. mattias
    @anhörig: Men vari ligger problemet om de redan känner till det du ville att de skulle känna till? Det låter på dig som att det finns en universalkur som medvetet göms undan så att folk inte ska få reda på det? Är du säker på att det inte bara är under utredning och att de helt enkelt jobbar så fort det går att få fram hållbara data?

    Jag är själv diabetikeranhörig och mycket har hänt under de senaste 20 åren, så det går i alla fall i rätt riktning. Du måste ju tänka på att det finns massor av forskarteorier om hur man ska behandla diabetiker. Det är klart det tar tid, men jag kan förstå din frustration över att saker går långsamt.

  32. mattias
    @per-åke: Grattis till din framgång. Angående din dokumentation så kallas det inom forskningen för korrelationer och med en urvalsgrupp på n=1 är det tyvärr inget som värderas speciellt högt. Men fungerar det för dig så är det ju alldeles utmärkt.
  33. Kärnfrisk
    Ponera nu att det skulle finnas många sådana korrelationer med en urvalsgrupp på n=1. Sammantaget borde de väl kunna påvisa ett samband?
  34. Mattias
    @kärnfrisk: absolut, om alla som haft den typen av korrelationer och dokumenterat det på samma sätt så skulle det förmodligen gå att sammanställas och få granskat för en möjlig publikation. Lite beroende på hur urvalsgruppen ser ut men om det fanns några hundra personer tex så skulle det kanske räcka. Den springande punkten här blir ju att man måste ha dokumenterat dels sin vik men också sin kost väldigt detaljerat. I princip skulle man kunna utföra exprimentet så att man ökade sin äppelkonsumtion vid lite fler tillfällen på året kanske var tredje månad eller så då kanske det skulle räcka med att dokumentera det i 1 år om man tex hade 100 personer och sen skulle man då behöva ungefär 100 personer som också följde samma kost och som dokumenterade det men då inte varierade sitt intag av äpplen. Det är dock välkänt att folk har en tendens att "minnas fel" när det gäller inrapportering av vad de ätiit eller vad de vägt. Så det blir en ganska stor osäkerhet i alla sånna studier. Men det skulle säkert gå att få publicerat om det fanns någon form av oberoende kontroller tex att alla gick till samma ställe och vägde in sig var tredjemånad eller så och fick det övervakat.
  35. Anhörig
    Mattias,

    Vad som skrivs beror på delvis på hur läsarens tolkning. Vem har pratat om en universalkur, som hålls undangömd?

    Räcker det inte att personer/läkare som har lyckats hör av sig till tidigare nämnda instanser? Varför lägger du ansvaret på att forskning skall komma till stånd på diabetespatienterna om "inte enskilda människors erfarenheter ändå värderas speciellt högt i forskarkretsar"? ;)

  36. Mattias,

    Det låter på dig som att du faktiskt aktivt motverkar alla sorts bevis till att lågkolhydratkost är universalkuren för typ 2-diabetes (för det är den), genom att hänvisa att forskningsmetodik omöjliggör lågkolhydratkost som testbädd.

  37. A F
    Jag antar att problemet vad gäller forskning är finansiering. Det finns inte lika stora ekonomiska intressen i LCHF som i olika mediciner. Man borde förmodligen engagera sig politiskt för större forskningsanslag via skattsedeln. I vissa frågor är det dåligt att lämna för stort ansvar till näringslivet.

    Sen tänker väl forskare också på sina framtida förtjänster. Det är bättre att forska på mediciner där man kan få pengar från patent jämfört med gammal hederlig mat.

  38. mattias
    @Mikael Janson: Jag tror bara att du inte förstår hur svårt det är att ta fram vetenskapligt underlag. Du säger dig veta att det är en universalkur, får man fråga hur du vet det? Även fast det känns löjligt så kan jag ju förtydliga att jag INTE vill motverka möjliga behandlingsmetoder för diabetiker. Jag tycker bara att de förtjänar att ha vetenskapliga stöd för behandlingar som ska rekommenderas av läkarkåren. Allt annat är oseriöst och ansvarslöst.

    @A F: Anslag till forskare kommer från många olika håll och visst är det dyrt att forska, speciellt på långtidsstudier. Forskningen utförs av doktorander och postdocs som har krav på sig att slutföra sina studier inom ca 4-5 år. Studier som sträcker sig längre än så måste därför oftast bedrivas av flera generationer av doktorander och postdocs. Det är svårt att motivera dem att hoppa på projekt som de inte kommer kunna använda karriärsmässigt inom en snar framtid. Det är tyvärr den bistra verkligheten. Det är också nästan omöjligt att få anslag som sträcker sig över mer än kanske som mest 4 år, oftast är det 1 eller 2 års finansiering som ges, sen måste forskarna rapportera framstegen för att få vidare anslag.

    Det är ytterst ovanligt att forskare blir rika på eventuella patent. Den biten ligger hos läkemedelsbolagen.

    Forskares anslag fås genom att de söker pengar tilll olika projekt, och projekten bedöms av en panel av oberoende forskare som anlitats av stiftelsen eller liknande donatör. Ju bättre trackrecord en forskare har, dvs vilken kvalitet forskaren har publiserat tidigare vägs in tillsammans med hur bra logisk grund som projektet vilar i. Att söka pengar är en mycket omfattande och krävande del av forskningen.

    Men jag håller med om att ökade statliga anslag är önskvärt.

    På Karolinska Institutet är det också en omfattande kartläggning av vilka sammarbeten som forskare har med läkemedelsbolag eller styrelseposter de har för att motarbeta jäv situationer eller påtryckningar utifrån.

  39. Johan
    #Mattias

    Skulle du avråda någon diabetiker du känner från att pröva LCHF som efter att ha sett andra diabetikers resultat funderar på att testa om han/hon rådfrågade med skälet att det inte finns forskning på området?

    (Det är ju inte samma sak om att gå ut med offciella råd.)

  40. A F
    Mattias,

    Visst har du rätt i att långtidsstudier i sig är ett problem, eftersom forskarvärlden inte är uppbyggd efter det. Men det borde ju inte vara något större problem att publicera delresultat, alternativt att myndigheter/ sjukhus själva anställer post-docs för långtidsforskning.

    Du har kanske rätt i det där med patent, men man kanske hellre forskar i något som kan ge ett jobb efteråt (på ett läkemedelsbolag).

    Sen är det ju så att det finns forskning, exempelvis Karlshamnsstudien. Den är visserligen liten, men har ändå pågått i fyra år och visat så goda resultat att jag tycker att det är oetiskt att inte låta alla typ 2or genast få prova på den behandlingen.

  41. mattias
    @johan: Nej, jag skulle inte avråda i det här fallet min mamma att prova om hon kände för det. Jag ser inga direkta korttidsrisker så länge man i alla fall äter lite kolhydrater i form av grönsaker och frukt. Jag vet att hon behöver använda mindre insulin då hon tex reser i asien, dels pga av den avstressande miljön på semester men mycket verkar vara pga kosten är annorlunda där.
  42. Snapphane
    Var på hälsohem för många år sedan och minns vilken diskussion det var om vår avföring som skulle vara riklig och mjuk och helst varje dag. Tack o lov så slipper man med den här kosten sådana problem. Troligen förbränner jag allt för jag behöver inte uppsöka toaletten mer än högst 1-2 ggr per vecka och jag är inte förstoppad - kom inte och säg det. Överdrivet ätande med bönor av olika slag gör ju att magen har fullt upp att bryta ner detta och för många för det många problem med sig.
    Tur man inte är sammanboende med en vegetarian för då hade man väl fått sätta in en extra ventilation på toaletten efter allt deras bönätande.
  43. ragnhild
    Hm. Jag undrar. Har inte ätit något grönt på 3 dagar = inte gått på toa. (är det kohlydraterna som bestämmer toabesök varje dag? Inte har jag känt något ubehag heller.

    Doc idag ble det ett besök. Jag trodde resultatet skulle bli båda mer, och evnt. løsare. Men nei, det var vad jag tror och kunna benämna på "äkte jägervis" - så nå kan jag flytta til nordre delen av Canada, til isödet, äta lchf, gå på toa 1-2 gånger bara i veckan, leva på forfädrars vis, fyra med ved, och aldrig kle(ä) av mig. Leva på kött och inavlmat. Hm - det låter rett (rätt). Kaffen måste jag ha med. Frysa ner grädden? Jäger´n fixar jag. Canada here I come.

  44. Vad kan man inte med lchf, bli jägare över en natt..
  45. ragnhild
    Ha,ha,ha - .. Orsak, jag skulle ha skrivet; Jäger´n är redan her :) - men så kom du jo til med ett nyp = alla glada ;)
  46. Lise-Lott
    Jag matar rådjuren när det är kallt. Dom får äpplen, morötter, och havre och blir tjocka och varma av det.
    Alltså blir man tjock av kolhydraterna i frukt och morötter
1 2 3

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg