Sockersjukan sprids

”Det är viktigt att välja frukt istället för sötsaker” sägs det i inslaget. Det är viktigt att välja socker istället för socker alltså. Inte konstigt att sjukdomen sprids.

Allt om diabetes

41 Kommentarer

  1. Helena Hesselmark
    Förklaringen kommer från ca 01.00-01.30 min
    Människor med speciell genuppsättning för att lagra fett under svältperioder härstammar från överlevarna.
  2. Ja, jag såg inslaget i TV-nyheterna och tänkte just på det. Fruktsocker istället för vanligt socker. Hur tänker dietister och den expertis som ger råd? Det är jättekonstigt - för jag som är en "vanlig" människa har inga större problem att fatta var sockret finns i det man äter!!! Det är liksom så självklart att den som fått diabetes inte ska äta ens en smula av någon enda sockerart - dvs inte ens frukt!!!

    Kan det vara så att vi är så många på jorden att det pågår nån slags självutrotning, som myndigheterna helt aningslöst deltar i? Eller inte aningslöst?? Hm...
    Utan krig och pandemier, så äter vi oss sjuka och dör i förtid istället?? Och så återställs jämvikten människa - djur - natur. Ja, man kan ju fundera......

  3. Ulf
    Det är viktigt att välja glass istället för godis.
  4. Rolf Aronsson
    Tanken att det rör sig om någon slags inbyggd självutrotning har undertecknad levat med i ett par år. Tar man dessa perspektiv är scenariet mycket mera effektivt än något världskrig, undantaget allmänt vätebombskrig.

    Vad som kännetecknar denna lösning på en minsknng av jordens befolknng är att den sker smygande och på ett "godkänt" sätt. Inte är det många som kan se att detta kan vara en naturlig utveckling av befolkningsexplositionen.

    Följande förhållanden är exceptionella år 2010:
    Utbildat, professionellt folk ändrar inte rekommendationer som leder till sjukdomar, livsmedelsindustrin fortsätter att blanda farliga ämnen i maten, läkemedelsindustrin (läkarvärlden) vägrar ändra på medicinering, som underhåller sjukdomar, penningstinna industrimagnater och dylika, (de är många) använder inte sina resurser till att ändra pågående händelseförlopp (ex.vis Aids-epidemin). Alla dessa mäktiga krafter ser ut att medverka i något som kan kallas ett domedagsscenario. Det är märkligt, ja, kanske ett tecken, att man inte VILL medverka till en ändring på denna farliga utveckling.

    Tror någon att det finns motkrafter??

    Jag är väl medveten om att ovannämnda förhållande bara är ett av många händelseförlopp i nutiden som kan klassas som någon slags utveckling mot en undergång. Ja, det formligen vimlar av sådana berättelser! Men vad jag här sammanställt står sig bra i det sällskapet...

    Skriver i härlig sommarvärme
    Rolf Aronsson

  5. Helena Hesselmark
    Knappast en inbyggd självutrotning om man inte tror på predestination.
    Under tidigare perioder i jordens historia fanns inte det reservsystem som finns i dag. Var det svält så dog de som inte överlevde av egen kraft. Det kom inga hjälpsändningar.
    De starkaste överlevde dvs de som hade lagrat förråd, i kroppen eller i "ladorna".
    I dagens överflödssamhälle, som man inte ens kunde drömma om när jag föddes för 70 år sedan, finns alla de reservsystem som faller ut då det olyckas någonstans på jorden.
    Men människans metabolism har ännu inte fått en egenbroms mot överflödssamhällets matexcesser.
    Om mänskligheten överlever kommer det att utvecklas en sådan egenbroms. Men det tar lång tid. Många generationer. Och tills denna broms fungerar behövs upplysning.
    Det enda vi kan göra, är just att upplysa vår omgivning och inte låta oss förfäras av hur det etablerade samhället fortsätter att predika kolhydrater och motion.
    Att förfäras hjälper inte dem som är i behov av - just hjälp.
    Tag i st tag i tillgängliga medel. För ut våra hälsofrämjande historier och--
    friskt mod, hälften vunnet.
    Ursäkta predikan.

    Helena Hesselmark
    diabetiker typ 0
    samhällsgeograf

  6. fluffy_ferret
    Kostdoktorn, du blir mätt på liten mängd energi frukt jämfört med socker.
    Frukt är mycket bättre än socker på det sättet.
    Varför ska vi demonisera socker förbehållslöst? Det är ett av två av kroppens primära bränslen.
  7. Papaya
    Det är väl bättre att äta frukt än Pringels, torta eller Polly. Ibland överdrivs fruktbashing lite grand.

    Tittar man vad folk köper i affären så är det knappast för mycket ananas eller päron som är problemet. En liten påse chips (180g) har ca 100g KH, ett äpple väger kanske 120g och innehåller per 100 ca 13g KH och många andra ämnen som är bra. Pringles näringsvärde behöver man väl inte diskutera vidare.

    Vad gäller Kh kan jag alltså äta 8-9 äpple istället för en påse chips - jag känner ingen som äta 9 äpple per dag - men många som äta lösgodis och en maxichipspåse flera ggr per vecka.

    Det finns inge anledning att reducera frukt bara på deras KH-innehåll.

  8. patrik
    Intressant detta med "självutrotning" - man kan kanske snarare se det som en form av hyper-evolution där de nya livsbetingelserna snabbt sållar ut alla som får diabetes etc och slutresultatet, efter ett fåtal generationer, blir en människa som frodas på soja & vitt mjöl ...
  9. Ove
    Tror även att Doc anser att det är bättre när normalviktiga äter ett päron i stället för en påse dumle.
  10. Patrik Hägglund
    fluffy_ferret #6,

    Varför ska vi demonisera socker förbehållslöst?

    Snarare än förbehållslöst var det typ 2-diabetes det handlade om. Vid typ 2-diabetes riskerar man att få komplikationer (drabbas av problem med synen och amputationer) av ...

  11. För att stilla mitt sockersug - så använder jag flytande honung som sötningsmedel på t ex A-filen osv. Det har för mig varit en effektiv lösning på mitt 69-årade sockerdrogande = jag känner numera nästan ALDRIG något sug efter sötsaker typ choklad eller annat godis, kakor och bullar till kaffet osv osv.

    Mängden honung som jag behöver för att stilla mitt sockerberoende - är bara en bråkdel av den sockermängd jag fick i mig tidigare.

  12. Professor Göran
    Man kan fråga sig hur många det egentligen är av oss som har tagit till sig den 'vetenskapliga tron' på LCHF och börjat leva på detta sätt utan att verkligen ha blivit 'tvugna' till det på grund av övervikt och diabetes. För 'normala' människor som ännu inte har drabbats av sjukdom är knappast LCHF något realistiskt alternativ med tanke på allt billigt 'godis' som fullkomligt vräks över oss. Man kanske måste ha nått 'vägs ände' innan man blir allvarlig intresserad av vårt alternativ.

    'Bröd och skådespel åt folket' - var en gammal romersk slogan - och för att vara ärlig så är fetma och diabetes något som framför allt drabbar de mest 'underpriviligierade' i samhället vilket naturligtvis borde vara en stor skam för alla som är professionellt verksamma inom hälsovården. Om man inte kan hjälpa de svagaste i samhället vilka vill man då hjälpa inom hälsovården? Finns det förresten någon sociologisk undersökning av hur det förhåller sig på den här punkten i Sverige?

    Att tro att 'etablissemanget' skall ändra ståndpunkt tror jag är väldigt naivt i dagsläget - motkrafterna är enorma - men kan vi rädda över 200 miljoner diabetiker till LCHF så har vi åstadkommit någonting här i världen och det vore inte dåligt och kanske så många 'anekdoter' skulle kunna ha en viss påverkan även på den 'hårda kärnan' av Rössner's typ.

    Ludwik Fleck's brillianta analys ("Genesis and Development of a Scientific Fact") från mitten av trettiotalet av hur vetenskapliga ”fakta” inom det medicinska området etableras ger dock hopp om en förändring på sikt.

  13. Intressant inslag, särskilt det där med att indier har anlag för att bli "smalfeta".
  14. HerrBanan
    Det är bara till att gratulera diabetesmedicin-producenterna.
  15. Berita
    Vi är väl funtade så överlag att blir man frälst på något, nu LCHF så blir omgivningen misstänksam. Man söker alla förevändningar för att få äta frukt och en liiten glass eller annat sött och tycka annat.
    Jag tycker efter 3 år med LCHF och med Klok förklaring till varför jag gärna äter denna kost så får jag väl må bra, slippa diabetes, övervikt och glädje över att inte bli tjock.
    Andra får göra sina val. Mer dramatiskt är det inte. Jag ska säkert dö av något jag med. Resten av livet får man väl må så gott som möjligt. Hoppas att jag slipper se undergången ;oD.
  16. Visst är det så att vissa har det lättare för att bli feta, liksom indierna i det här fallet. Men det finns många svenskar som också har det lättare en andra att bli överviktiga.
    Somliga ungdomar kan förtära stora mängder av sockerdrycker och godis och inte visa någon nämnbar skillnad på kroppen. Medans andra knappt kan låta blicken falla i godispåsen utan att få kilona att stiga.
  17. us
    Intressant inslag. Antalen förskräcker. Vissa gläds säkert inför den stundande vinstökningen men det är säkert pillertrillaren snarare än köttbonden som gnuggar sina händer.
  18. fluffy_ferret #6,

    Varför ska vi demonisera socker förbehållslöst? Det är ett av två av kroppens primära bränslen.

    Glukos ja, fruktos nej. Socker är 50% fruktos.

  19. Honung var för mig det som stoppade upp min viktnedgång med LCHF och underhöll mitt sötsug.
    Ja visst - mängdmässigt kanske en tiondel av vad det avr innan men ändå. Så fort jag tog bort honungen så hände det grejer.
    Honung = 50 % fruktos.
  20. Professor Göran #12:

    "Finns det förresten någon sociologisk undersökning av hur det förhåller sig på den här punkten i Sverige?"

    På vad exakt? Det finns mycket kvalitativ forskning med t.ex. invandrade kvinnor etc. där man beskriver sin måltidssituation och bekymmer med mat av olika slag. Men jag vet inte exakt vad du syftar på.

    Om du konkretiserar lite mer vad du syftar på för forskning så kan jag kanske hitta något.

  21. Ingrid - jag äter ej mera animalisk föda och mindre kolhydrater = socker för viktens skull - utan för att jag helt enkelt mår bättre fysiskt och psykiskt av det. Jag vägde ca 70 kg när jag gjorde lumpen 1960 och gör så fortfarande - och har, + - ett eller annat kilo, gjort så under hela mitt hittillsvarande liv i kött.
  22. Lund
    Nicklas, de "underpriviligierade", har de mer diabetes2 och fetma än de "överpriviligierade. Antar att det finns en del studier som ser på utbildning och inkomst i förhållande till sjukdomar, frekvens sjukvårdsbesök etc.
  23. Professor Göran
    #20 Nicklas

    Uffe Ravnskov (UR) visar i sin bok "Fett och kolesterol är hälsosamt" ett diagram (som exempel på vad man kan hitta på med statistik) på ett kraftigt samband mellan "Döda i infarkter" och "Skatteprocent" för de olika kommunerna i Stockholm, 1976. Botkyrka ligger där högst med 50 % fler infarkter än Danderyd. Att Botkyrka som tillhör den 'fattiga delen av Stockholm' drabbas av 50 % fler infarkter än Danderyd som ju är den rikaste kommunen stämmer med den bild man får från Gary Taubes bok "Good Calories & Bad Calories". Att sedan de fattiga också får bära de största skattebördorna är kanske inte är så förvånande men som UR påpekar så är det knappast skattesatsen som är den grundläggande orsaken till hjärtinfarkter.

    Att övervikt och diabetes är vanligare bland fattiga eller underprivligierade som man nu säger är ett välkänt faktum som bl.a. Gary Taubes tar upp på flera ställen i sin bok med Pimaindianerna i södra USA som det främsta exemplet (50 % diabetiker). Det skulle vara intressant att få tag i en modern undersökning om sambandet mellan andelen övervikt/diabetes och socio-ekonomisk ställningen där Sverige kanske kunde vara speciellt intressant med tanke på att vi toppar godisligan.

    Om man har anlag för konspirationsteorier så skulle man kunna hävda att professorer (som bestämmer kostagendan) drabbas i betydligt mindre omfattning av övervikt och hjärtinfarkter och därför inte har något större intresse att ändra något - det är ju knappast de själva som drabbas.

  24. Emma
    Man får väl helt enkelt konstatera att frukt ÄR godis. Sloganmakarna hade nog aldrig kunnat dröma om till vilken grad deras fiffighet stämmer.
  25. Lund och Prof. Göran, 22 och 23:

    Nu förstår jag inte riktigt vad ni svarar på. Att det är så som ni berättar känner jag till mycket väl. Men min fråga var mer vilken typ av studier Göran syftade på specifikt för jag fick inte riktigt klart för mig om han syftade på kvantitativ forskning om förekomst av sjukdom i förhållande till utbildning och socioekonomisk tillhörighet eller om frågan gällde mer kvalitativ forskning om livsmedelsval, matsituation etc.

    Det verkar på er som ni tror att jag säger emot något men mon fråga gällde ju bara en önskan om ett förtydligande så jag vet vad jag skall leta efter för att hjälpa till att hitta svar.

  26. Anna Maria
    För ett par år sedan träffade jag en person (fd idrottare) som vägde i tresiffrigt tal. Han åt väldigt mycket frukt och fettfri mat förstås (efter välmenad hjälp av dietister). När han lade om kosten till lågkolhydrat började han gå ner i vikt så där 1 kg/dygn. Vikten formligen rasade ner på hans högfettskost.
    Häromdagen fick jag höra att en av mina bekanta efter moget övervägande gått över till LCHF och gått ner 20 kg. Han vågade dock inte sluta med frukt för "det innehåller så mycket vitaminer och mineraler". Folk blir itutade att frukt är så nyttigt att de tror på det. Jag sa till min bekant att om han verkligen vill få i sig mycket vitaminer och mineraler får han i stället för frukt äta ungnötslever och äggulor då och då. Det räcker att titta i näringstabeller för att se att frukt inte innehåller så himla mycket nyttigt. Tvärtom, mest socker och vatten.
    Jag brukar kolla i usda: http://www.nal.usda.gov/fnic/foodcomp/search/
    där finns alla mineraler och vitaminer redovisade.
  27. Konsument
    Jag hittade ett litet äldre inlägg på doktor Dahlqvists blogg, om sockerintaget:
    http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/%C3%B6kat_intag_av_socker

    Det var bland annat läkaren Tore Persson på KS som reagerat över Folkhälsoinstitutets statisik om att folkets sockerintag inte ökat! Man hade inte tagit med alla förekommande sockerarter, t ex modifierad majsstärkelse.

    Häromdagen tittade jag på en burk President Crème Fraiche 15%-ig och där stod det att produkten innehöll modifierad majsstärkelse, förutom pastöriserad grädde och syrakultur.

    Inte ens den 34%-iga var fri från modifierad majsstärkelse?
    http://ohmansmatovin.wordpress.com/2009/12/26/varning-president-creme...

  28. Professor Göran
    #25

    Min fråga är mer av generell kvantitativ natur än specifik . Finns det någon översikt med referenser - säg under de senaste tre åren - som belyser övervikt/diabetes/(andra "vällevnadssjukdomar") i ett socioekonomiskt perpektiv ?

  29. Lund
    Nicklas, du missförstår mig i alla fall. Jag trodde Göran menade studier av den typ jag nämnde, kvantitativt.

    Finns det kvalitativa tillförlitliga studier, där man sett på vad människor med vissa sjukdomar, vissa inkomster och viss utbildning... jft med den andra poolen? Säger man dessutom inte att studier med självskattning av vad man äter, hur mycket man äter osv inte är tillförlitliga? Det blir ju som att se påepidemiologi.

    Det är verkligen synd att det inte regnar pengar till riktiga koststudier. Det krävs inte 100 000-tals medverkande och tveksamt om man ska/kan göra dubbelblinda crossover studier. Svårt även att randomisera, det går aldrig att lotta en vean till LCHF och vice versa. Man behöver inte så många, 100 räcker bra, ser man resultat i en 100-grupp, så är det resultat med signifikans.

    Påståendet att bara "vissa" klarar att äta t.ex. LCHF, men majoriteten inte, är bara nys. Om det blir allmänt bekant t.ex. bland diabetiker att sockret slutar svaja och risken för naturalförloppsskador minimeras, byt kost=inga skador, precis som den glutenintoleranta slutar äta gluten=inga tarmluddsskador, då tror jag att diabetikern provar.

    Det är verkligen ett udda budskap diabtikerna får av sköterskor och dietister, kanske även av läkare, det går inte att äta LCHF, det är för tråkigt, det är för enahanda, det utesluter ett socialt liv, det höjer kolesterolet, det är farligt... i all oändlighet. Hur ska en diabetiker våga trotsa ett sådant motstånd? Tyvärr tror dietisterna att de förlorar sina leg om de informerar och/eller berättar för patienterna om LCHF. Enligt säker källa, så har dietistförbundet gått ut med det budskapet. Kan just undra vad SoS tycker om ett sånt direktiv?

  30. Professor Göran:

    Oh ja, massor. Faktum är att man inte ens behöver sträcka sig till den vetenskapliga litteraturen. även landstingens och Folkhälsoinstitutets undersökningar ger ganska tydliga svar.

    Sitter tyvärr vid en dator just nu där uppkopplingen är dålig och det blir en krånglig omväg att logga in mig via universitetet men sökningar på "education obesity" "socioeconomic obesity", "education metabolic syndrome", "socioeconomic metabolic syndrome" och dylikt lär ge många träffar och därefter lär du hitta många relaterade artiklar.

  31. Lund, Jag har frågat SoS vad de tycker om dietistförbundets lågfettsdiktatur. De svarade att de kan inte ha några synpunkter på ett fackligt förbunds medlemsdirektiv.
    Fegt, tycker jag, eftersom det går ut över patienternas hälsa.
  32. Subcalva
    Kan man reversera diabetes typ2 på en rå vegankost? Matt Stone skriver ett inlägg om insulinresistens och länkar till en video på You Tube där man låter en grupp människor i USA testa det. Vad skulle man kunna gissa att fördelningen ligger på en dag? http://180degreehealth.blogspot.com/2010/07/improve-insulin-sensitivi...

    (Som lite kuriosa kan jag säga att Morgon Spurlock intervjuas i videon och det var knappt jag kände igen honom.)

  33. Professor Göran
    #31

    Helena

    Tack för referenser.

    Jag tittade som hastigast igenom dem och konstaterar att om man ska tro att detta urval är representativt (vissa undersökningar kan vara svåra att 'se igenom') så är det inte så stor skillnad mellan de olika grupper som i Uffe Ravnskovs data från sjuttiotalet indikerade (50%). I någon undersökning dök liknande siffror upp men annars verkar skillnaderna vara små mellan de socioekonomiska grupperna. Jag har svårt att förstå detta och det är möjligt att man har förutfattade meningar.

    Kanske är det därför bara fördomar men jag 'inbillar' mig efter att helt enkelt ha tittat mig runt i vårt svenska liksom i det amerikanska samhället att de mest underpriviligierade är de som är mest drabbade av fetma och då borde detta också visa sig i statistiken för diabetes och infarkter också om vi inte helt är ute och 'cyklar'.

    När jag t.ex. satt och väntade på Chicagos flygplats för ett halvår sedan så tog jag mig för att studera de människor som råkade passera framför mig och konstaterade efter att ha räknat något hundratal personer att de feta (godtyckligt mått) var betydligt färre än det amerikanska genomsnittet. Om jag kommer ihåg saken rätt så var det ungefär 10% som jag klassificerade som feta medan det amerikanska genomsnittet torde ligga på runt 30% idag. Om detta är sant så är det inte en alltför kvalificerad gissning att de underpriviligierade i USA liksom i Sverige knappast är de man ser på flygplatser.

  34. Zizzy
    Doc, skulle du inte kunna göra ett blogginlägg som tydliggör skillnaden på frukter och bär.

    Bär i botanisk mening: Blåbär, vinbär, banan, gurka, tomat ...
    Äkta frukter: Hallon, björnbär, mango, avocado, nötter, kokosnötter ...
    Falska frukter: Äpple, päron, jordgubbar, smultron ...

    Kan man i de olika grupperna ovan urskilja vilka som innehåller mycket fruktos och vilka som är något "nyttigare".

    Vi blir ofta rekommenderade här att hellre äta lite bär än en frukt men enligt ovan så är ju banan ett bär och hallon en frukt?

    Jag skulle vilja få en tydligare förklaring till hur jag ska tänka. 🙂
    Är det t ex mer ok att äta äkta frukter än falska frukter kohydrat/glukos-mässigt sett?

  35. Kattmoster
    # 35

    Tänk som "vanligt fôlk" gör i stället för att be Doc röra till det. 🙂

    Jag tycker det fungerar utmärkt att använda begreppen som det görs i största allmänhet.

  36. Anna Delin
    #35, för att inte tala om kapselfrukterna, hur ska vi förhålla oss till dem? 🙂
  37. Anna Delin
    #35, är inte bananen en ört för övrigt?
  38. Bananerna växer inte direkt upp ur jorden. 😉
  39. liv
    #35 och #36

    Bär tillhör de äkta frukterna, men är (oftast) mångfröiga sådana. Bananen är alltså ett bär, och samtidigt en mångfröig äkta frukt. Lätt som en plätt! 😉

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg