Rössner chattar på.

rossner.jpgStephan Rössner chattade på Aftonbladet.se idag. De vanliga gamla lågfetts/lågkalori/grönsaksråden för viktkontroll i det stora hela, även fast det är bevisat ineffektivt i längden. Intressant dock – på fråga om lite kolhydrater och mycket fett var bra vid diabetes så sade han mest att mer forskning behövs. För inte länge sedan hade det låtit annorlunda!

Några svar jag har svårt hålla med om:

Jag har problem med vikten pga att jag jätte ofta är sugen på godis och fika. Vad ska jag göra åt det?
Stephan Rössner säger: Sug är knepigt, Sara…Inga enklas knep men: Ha i kylskåpet goda, kalla, rena, knapriga grönsaker….jätteknaprigt!

Min kommentar: Vem har någonsin botat sug i längden med grönsaker? Mitt förslag: Undvik socker och andra kolhydrater en vecka så är suget vanligen nästan borta. Under tiden – bota det med bra naturligt fett och protein istället. Fet ost kanske?

Jag äter frukt efter maten istället för mellan måltiderna, för att jag tror att det gynnar viktminskningen.
Stephan Rössner säger: Det spelar ingen roll i vilken ordning man äter alla sorts matkomponenter. Det är som att tanka bilen, likgiltigt om du slår i 10 liter 5 gånger på dan eller tanka hela tanken med 50 l vid ett tillfälle. Gör vad du mår bäst av! Frukten är ju ändå alltid bra mat!

Ja det är så många tänker – kroppen med alla sina komplicerade funktioner fungerar precis som en enkel bensinmotor. Självklart är det inte så. Vilket kan vara orsaken till att få vill äta all dagens mat till frukost. När skall man äta frukten för att gynna viktminskningen då? Tja, vad sägs om aldrig?

Var står du i kriget mellan dietister och GI/Atkins/lowcarb-anhängarna?
Stephan Rössner säger: …ingen står ut med att leva på biff med bearnaise länge! GI är egentligen inget nytt, fiberrikt och fettförsiktigt har varit bra länge. Att påstå att mättat fett är ”hälsokost” är inte korrekt, mättat fett ökar blodets kolesterolhalt och oavsett effekten på vikt skadar detta kärlen och ökar risken för åderförkalkning.

Nu finns det ungefär en miljon andra saker att äta, och många trivs i längden. GI är inte fettförsiktigt, mig veterligen. Mättat fett farligt för kärlen? Jag tror någon varit från skolbänken väl länge, den gamla teorin är i princip motbevisad.

29 Kommentarer

  1. Kattmoster
    Det är nästan, men bara nästan, att man tycker lite synd om honom. Så hopplöst förbisprungen.

    Det finns väl ändå ingen som övervunnit ett sockersug med hjälp av grönsaker. Och visst står man ut med att äta biff med bearnaise hur länge som helst. Det är ju potatis, bröd och pasta som är riktigt tråkigt.

  2. Tombola
    Det är helt osannolikt att man kan bli professor med så pass skrala kunskaper.

    Eller är det kanske en merit att vara direkt okunnig, man får ibland intrycket att professorsjobbet mest fungerar som en marionett vars egentliga syfte har en helt annan agenda än den offentliga?

    Borde inte denne herre läsa någon grundläggande bok i näringslära innan han uttalar sig?

  3. Fredrik
    Skrämmande att en sådan okunnig professor ska uttala sig till allmänheten! Stackars folk som lyssnar på han...
  4. Tombola
    Men jag undrar om han inte skämtade när det gällde biffen och såsen,,,,

    Dom flesta av oss varvar ju med lite kotletter för att inte tala om de kokta äggen till frukost - vad kan man mer begära?

  5. Novis
    Det var ju rätt simpla svar för att komma från en professor. Jag vet inte om det säger något om hans kompetens eller hans tilltro och respekt för frågeställarna.

    Nu har professorn gjort bort sig!

  6. Tombola
    Han har en poäng i att om budskapet skall gå fram hos de breda massorna så måste det vara enkelt.

    Det handlar om ett modellbygge av kroppen som skall förklaras men tyvärr kör han "ångmaskinsvarianten" eller inout-resonemanget. Den förstås med lätthet av en 5-åring men räcker inte till särskilt bra även om man kommer en liten bit. Äter man mycket blir man fet.

    Inför man insulinet i modellen blir den lite svårare att förstå, då får man nog gå upp till 12-års åldern för att förstå den. Då får man med måltidsordning, antal måltider och framförallt att också vad man stoppar i sig har betydelse.

    Av någon anledning har de flesta professorer lagt sig på 5-års nivån, varför kan man ju undra,,,,

  7. Lee
    Jag har själv professor inom ett naturvetenskapligt område-kemi. Jag är intresserad av kost och kostfrågor. Jag kan inte påstå att jag är expert på näringslära men jag har deltagit i vetenskapliga diskussioner i mer än trettio år .
    Även om denna sida inte kan göra anspråk att vara vetenskaplig tycker jag ändå att kommentarerna om vad som är rätt och fel inte behöver föras på ett nedvärderande sätt mot personer som råkar ha professors titel.
    Jag har nyligen börjat följa diskussioner på denna sida men även andra sidor.
    Jag tycker det finns all anledning att kritisera och ifrågasätta men inte genom att direkt förolämpa människor med annan uppfattning Det finns inga absoluta sanningar och låt oss istället se den nu uppvaknande diskussionen om vad som är rätt eller fel som ett steg i rätt riktning för att bättre förstå hur vi bäst skall äta.
  8. Jag är inte ute efter att förolämpa någon, och jag tycker inte jag gör det här. Någon med professors titel som är mycket aktiv i debatten, och fortsätter att med självklarhet hävda gamla teorier som är i princip motbevisade, förtjänar dock absolut att ifrågasättas.

    Håller med om att det är bra hålla debatten på en någorlunda nivå dock.

    Sen är jag såklart nyfiken på varför du menar att denna sida alls inte är vetenskaplig? 🙂

  9. Lee
    Bara kort! Jag menade inte specifikt Dina kommentarer som jag tycker är nyanserade. Du referar till vetenskapliga arbeten. Tycker jag är helt ok. Jag undrar bara hur många som läser och kommunicerar med utgångspunkt från denna vetenskap.
  10. Tombola
    Lee,
    Det är klart att det navelskåderi som den akademiska världen till alltför stor del ägnar sig åt får finna sig i att bli mer och mer ifrågasatt.

    Tyvärr så drabbar detta även seriöst arbetande personer.

    Sedan är ju frågan om vetenskap lite luddigt, att den skall definieras enbart av dem som suttit tillräckligt länge på samma arbetsplats är inget bra utgångsläge.

    Vi har sett, och kommer att få se många exempel på detta framöver!

  11. papa_bear
    Rössners dilemma om lc-kost vinner mark, är att han kommer att tjäna mindre på sina nutrilettprodukter, om han fortfarande är inblandad i det.
  12. Thomas H
    Med tanke på Prof. Rössners ålder så var väl han med på den gamla goda tiden då kostråden till exvis sockersjuka i huvudsak gavs enligt beprövad erfarenhet och det var då motsatta råd mot dagens kostråd som är enligt tallriksmodellen för dom sockersjuka. Det där har han tydligen glömt!?

    Lee säger att han deltagit i vetenskapliga diskussinoer i 30 år. Det är ju i stort under den tiden som vår "moderna forskning" kommit fram till att sockersjuka skall äta enligt tallriksmodellen. Tveksam till den sortens vetenskap och hur vissa fått det till att hänga ihop!

    Rössner chattsvar är enkla och snabba, men visar samtidigt kunskapsluckor.
    Även om han nu är professor så får väl det påtalas.

  13. Tombola
    Framför allt så håller det på att ske en förändring av synen på vad som är kunskap och vem som äger rätt att definiera den.

    Många tror fortfarande att det enda som räknas är akademiska meriter och de som inte har disputerat räknas inte utan bortförklaras med förklenande omdömmen såsom "flummiga entusiaster".

    Det är således inte per automatik längre så att en professorstitel ger ett tolkningsföreträde - det är möjligt att detta kan kännas lite ovant för en del?

    Tyvärr så var det länge sedan som merparten av forskarna var riktiga forskare. Numera lever alltför många på ett anseende som de aldrig kommer eller ens har för avsikt att komma i närheten av.

    Lägger man därtill ihop alla märkligheter som skett i kostfrågan så är det inte så konstigt att folk ifrågasätter, inte bara kostråden i sig, utan även vad en professorstitel betyder m a p kvalité.

  14. Novis
    DN-Chatt:
    Chatta om te och diabetes med Åke

    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2699

  15. Tombola
    Skall bli intressant att se vad grönt te gör för någon nytta?

    Man kan kanske bli lite förvånad över valet av forskningsområde. Alla vi äter LCHF känner ju väl till att vår kost fungerar utmärkt för diabetiker.

    Men just LCHF skall man absolut inte forska om utan det skall bortförklaras med förfalskad forskning - någon mer än jag som är fösvånad över prioriteringen?

  16. Kanske är mycket te-drickande (utan socker) bra för att man mindre riskerar att dricka annat med mycket kolhydrater? (läsk, juice, (lätt)mjölk, öl etc).
  17. Tombola
    Det finns säkert +/- med att dricka te. Men det är faschinerande att se hur man undviker att gå direkt på orsaken till det som orsakar sjukdomen!

    Inom tekniken brukar vi ibland benämna tillvägagångssättet "engelsk" lösning vilket går ut på att korrigera ett tekniskt fel med mera teknik som i sin tur ger upphov till nya problem,,,

    Bättre är ju ofta att korrigera problemen redan där de uppstår, mycket av det som gjort japansk teknik så framgångsrik har sin orsak i hur man löser problemen redan där de uppstår istället för att krångla till det.

    Men det är klart, när Honda själv och några till uppenbarade sig på mc-banorna i början av 60-talet blev de både utskrattade och förlöjligade men det händer såvitt jag känner till, inte så ofta numera,,,

  18. Novis
    Det påminner mig om hur "vården" brukar uppfatta läkemedelsbiverkningar, nämligen att nya sjukdomssymptom tillkommit, och därför sätter in ytterligare preparat. Det blir en kaskadförskrivning!

    Statiner ger ju muskelvärk!
    Betablockerare ger depression!
    Sömnmedlet Zopiklon ger smakförändringar!

    Ja, så här kan man radda upp än fler preparat, och fundera över risk och nytta.

  19. Tombola
    Vården är nog proppfull med "engelska lösningar" men det är ju upp till vårdtagaren att skärpa till sig lite!

    Många av oss tar ju hellre till ett piller än försöker åtgärda det som orsakar felet. Jag skulle kunna räkna upp ett antal typ 2 som trots kunskaper om matens inverkan fortsätter att proppa i sig massor bullar, potatis och till och med öl.

    Hur otroligt det kan låta så tar man hellre insulin än att byta ut lite av maten,,,

    Själv lärde jag mig ett uttryck av den nu bortgångne miljökämpen Hugo Hassel:

    Det som inte finns krånglar inte!

    Kanske något att fundera över även i medicinska sammanhang,,,,

  20. Novis
    När det gäller läkemedel så finns ju rätt många som faktiskt höjer blodsockret, t ex Impugan (Furix) som är vattenutdrivande.

    Bland biverkningarna kan man läsa:

    Njurinflammation
    Kärlväggsförändringar
    Förhöjt blodsocker

    Man kan ju undra hur detta påverkar en sockersjuk människa!

  21. Både vanliga vätskedrivande medel och betablockare (blodtrycksmedicin) har tendens att höja blodsockret en aning. Särskilt i kombination, vilket inte alls är ovanligt. Självklart är det bättre att om möjligt äta och röra sig frisk istället för att ta mediciner med biverkningar, som inte botar grundproblemet.
  22. Tombola
    Det skulle vara intressant om någon skrev en bok av typen "Du och dina mediciner" och förklarade mekaniken bakom de vanligaste sjukdomarna, dess läkemedel och såklart hur man kan undvika och bota dem, helst utan droger,,,

    Jag tror det skulle finnas ett rätt så stort intresse för detta, särskilt med tanke på hur många som har sina piller som hobby,,,,

  23. Har länge tänkt skriva något sådant. Förhoppningsvis blir det av snart... inte en bok då men mer kortfattat.
  24. fluffy_ferret
    Blir så otroligt less på hans eviga prat om kalori in, kalori ut. Såna resonmang funkar på laboratoriemöss där man kan styra deras energiintag, eller på människor som vill räkna kalorier hela livet (finns det någon som orkar göra det längre än viktnedgångsfasen?).

    Det handlar om LIVSSTIL OCH KOSTVAL inte om energi. Det handlar om BRA LIVSMEDEL och motion. Kost baserad på bra livsmedel som mättar bra och ger bra näring ger ofta automatiskt en normal vikt. Fysisk aktivitet, ger hälsa och ökar energiutgifterna så man inte behöver äta som en mus.

    Ej att förbise är insulinets inverkan på övervikt. Prof. Rössner medger själv i boken Fetma (jag ska hitta citat och sidoreferens och posta senare) att insulin har stor betydelse för viktstatus (sammanhanget var diabetiker och diabetesmedicin).

  25. Tombola
    Doc,
    En bok behöver inte vara tjock för att vara bra,,,,

    Men visst - folk börjar inse att de inte får så mycket hjälp av att gå till vårdcentralen så det gäller att sköta sig någotsånär. Det måste finnas en rätt så stor marknad för den här typen av böcker och framför allt har de en mycket lång livslängd.

  26. Fnyfniken
    Fluffy, det funkar knappt på laboratoriemöss heller, i alla fall inte i de exempel Taubes uppger i sin bok.
    Jag tycker det är intressant med grönt te-forskning också, men han skulle få mer resultat om han gav sig på LCHF. Dock skulle han kanske motarbetas av kollegor.
  27. Eskil
    Socialstyrelsen på hal is igen?
    I nyutkomna "Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård" skriver Soc. om fett i SLUTSATS "Högt intag av mättat fett ökar risken för hjärtkärlsjukdom (gott vetenskapligt underlag". Minnet är tydligen kort för i stycket innan skriver man "Observationsstudier har visat motstridiga resultat när man relaterat konsumtion av mjölkprodukter till hjärtkärlsjukdomar".
    Har Soc. inte läst t.ex. artikeln i LT "Fett och kardiovaskulär hälsa - är vi felinformerade?", Doc´s diagram från Harvard 2004 visande ett omvänt förhållande mellan intag av mättat fett och kärlförträngning eller Ravnskovs redovisning i "Fett och kolesterol är hälsosamt" av en mängd studier som motsäger samband melan mättat fett och hjärtsjukdom? Har Soc. inget lärt av att man tvingades godkänna LC med mycket mättat fett? Vad tror Doc?
  28. Ja det är lite sorgligt att de just där uttalar sig så. Några stycken innan kan man bland annat läsa :

    "Det saknas randomiserade kontrollerade studier som visar på att viss kost ökar risken att insjukna eller dö i hjärtkärlsjukdomar."

    Sen buntar de ihop mättat fett och transfett, och säger att de är farliga för att : "Dessa iakttagelser stöds av mekanistiska studier av effekterna på LDL-kolesterol, HDL-kolesterol, väggtjocklek, insulinkänslighet,
    trombogenicitet, endotelfunktion, blodtryck och inflammationsbenägenhet
    [36-45]."

    Man kan bevisa i princip vad som helst med sådana flerstegs-resonemang. Skall man veta så krävs en randomiserad kontrollerad studie med hårda endpoints (sjukdom, död). Sådana har gjorts och visar inte att mättat fett är farligt. Men teorin lever kvar. Förhoppningsvis går de djupast troende snart i pension så vi kan gå vidare med mer vetenskapligt grundade rekommendationer.

    Man får vara glad för det lilla - de slår i alla fall fast att själva fettmängden inte spelar någon roll!

  29. Margareta Lundström GBG
    Lee!
    Professor eller inte, Rössner som så länge exponerat sig i media tjänat så mycket pengar på sina egna kostråd med sina verkninglösa bantningpulver, böcker och bantarklubbar och som ger nonsenssvar till journalister och raljerar med vanliga människor. En person som förolämpat vetenskapen i decennier. En person som inte vågar ställa upp i debatt med ärliga forskare. En person som alldrig har redovisat sina resultat Tycker Lee att han skall behandlas som en primadonna?

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg