”LCHF föder en lust att röra på sig”

9 december 2013 av i Framgångshistorier, Träning

Måste alla äta en massa kolhydrater för att orka träna hårt? Nej, inte alls. Fråga bara Martin Wahlström som intervjuades i Expressen härom dagen:

Martin: ”LCHF föder en lust att röra på sig”

När överflödeskilon och pastakoma är borta så blir det förstås mer njutbart att röra på sig. Eller vad säger du?

Martins inspirerande och ibland roliga blogg: minlchfresa

Mer

Bli framtidens Personliga Tränare

Mästare i fotboll på lågkolhydratkost

Hockeylaget Malmö Redhawks äter lågkolhydratkost

Fyra enkla råd för ett friskare och smalare liv

LCHF för nybörjare

28 kommentarer

Toppkommentarer

Jaa menee
9 december 2013 10
Känner SÅ igen mig i Martin. Började själv resan 3 år sedan,jag var väldigt strikt redan från början och rasade bort 10 kilo ölmage första månaden.Efter första chocken som utbreder sig i en renad kropp smyger det sakta på en känsla att röra på sig.
60- års kroppen tog mig med på en härlig resa. 2 månader senare cyklade jag runt Taiwan (115 mil) Bytte ut ytterligare 10 kilo fett till muskler som
tar mig runt Taiwan varje år.Javisst går det att träna med LCHF!
Bra jobbat Martin.

Läs vidare →
Jeanette H-H
9 december 2013 10
I morse var jag en riktig surkärring. Först var inte dotterns handskar på sin plats och dagisresan blev fördröjd. Sen insåg jag att imorgon ska äldsta dotterns gymnastikklubb bjuda på pepparkakor och saft. Varannan dag dessa j-vla pepparkakor.

Men sen läste jag några inlägg på Martins blogg och fick mig ett gott skratt. :) Så nu är jag inte alls lika sur mera! (= Handskproblemet är en bagatell.)

Svar: #21

Läs vidare →

Alla kommentarer

1
Jaa menee
9 december 2013 10
Känner SÅ igen mig i Martin. Började själv resan 3 år sedan,jag var väldigt strikt redan från början och rasade bort 10 kilo ölmage första månaden.Efter första chocken som utbreder sig i en renad kropp smyger det sakta på en känsla att röra på sig.
60- års kroppen tog mig med på en härlig resa. 2 månader senare cyklade jag runt Taiwan (115 mil) Bytte ut ytterligare 10 kilo fett till muskler som
tar mig runt Taiwan varje år.Javisst går det att träna med LCHF!
Bra jobbat Martin.
2
Jeanette H-H
9 december 2013 10
I morse var jag en riktig surkärring. Först var inte dotterns handskar på sin plats och dagisresan blev fördröjd. Sen insåg jag att imorgon ska äldsta dotterns gymnastikklubb bjuda på pepparkakor och saft. Varannan dag dessa j-vla pepparkakor.

Men sen läste jag några inlägg på Martins blogg och fick mig ett gott skratt. :) Så nu är jag inte alls lika sur mera! (= Handskproblemet är en bagatell.)

Svar: #21
3
Anne
9 december 2013 4
Får panik om jag inte tränat på ett par dagar. Det har aldrig hänt mig förut. Jag älskar att träna, känner mig riktigt lycklig på ett pass. Vissa säger, ja men det är ju skönt när man är klar. Jag säger att det är skönt när jag håller på. Vill aldrig bli klar.
Igår, bara ett exempel på en lördag nuförtiden.
Gick upp 8, åt 2 ägg med smör. Tog med min dotter och 2 av hennes kompisar till en kompis shettisar(små hästar). De red och vi höll på och fixade i totalt 3 timmar. Åkte hem och åt lite lunch(fisksoppa med aioli). Jag åkte till hästen jag rider. Gick 30 minuter till ridhuset, red 40 minuter, gick tillbaka. Åkte hem hämtade alla tjejer och min son och vi åkte till äventyrsbad och badade ett par timmar(var tvungen att trycka i mig en äckelkorv där). Åt middag 20.00. Gick och la mig klockan 12 inte speciellt trött. DET har heller aldrig hänt mig.
4
Åse
9 december 2013 2
#Jaa menee. Jag blev intresserad av din cykelresa runt Taiwan! Kan du skriva lite mer om den?

Svar: #10
5
Walter
9 december 2013 4
Ja utan lchf så har man verkligen inte lust att röra sig :(
6
Erik E
9 december 2013 5
Oh ja, jag känner igen mig. Faktum är att sedan jag övergick till LCHF för fem år sedan har jag inte en endaste gång känt mig sådär slö och likgiltig som jag kände mig förut och bara velat ligga i soffan och se TV.

Jag har förstås legat i soffan och sett TV, men jag känner inte längre att det är det jag helst av allt vill göra. Det är aldrig så att jag måste tvinga iväg mig själv till gymmet och tänka "det är ju faktiskt kul när man väl är där" utan jag far bara iväg. Det är roligt. Det är aldrig en uppoffring. Jag gillar att röra på mig.

Det var fan något fel i kroppen förut. Man kunde sitta och slöa och vara orkeslös fastän man nästan var speedad inombords och kände att man egentligen MÅSTE göra någonting. Men det blev inte. Man åt en macka istället och såg på något skitdåligt program på TV.
7
Tuva
9 december 2013 3
Före LCHF:
Vakna utmattad och less. Tvinga sig upp ur sängen och ut: morgonpromenad eller en kortare simtur. Jobba. Komma hem. Helt utmattad. Bara tanken på att ge sig iväg till gymmet gjorde mig gråtfärdig. Jag skämdes över att inte orka lyfta på min digra rumpa och "Just do it". Om jag lyckades tvinga iväg mig kändes varje rörelse tung och jag kunde verkligen inte förstå vad folk menade som sa att de blev "energiska" och "laddade med energi" av träning. Det enda som hände var att jag blev ännu tröttare och dessutom skithungrig.

Efter införande av LCHF:
Vakna pigg. Träningen radas in beroende på omständigheter. Morgonpass, lunchpass eller efter jobbet. Inga problem att komma iväg: jag vill, det är roligt (zumba och simma) och/eller skönt (hatar styrkepassen men 20 minuter kan jag stå ut ett par gånger i veckan, eller hur? ;-) ). Tar danssteg när jag är färdig, en pigg och fräsch känsla i hela kroppen. Det blir 4-6 pass i veckan sammanlagt.
8
Bengt Nilsson
9 december 2013 3
Martin, precis så var det för mig också. Jag gick ner mina 45kg på moderat LCHF, publicerat här för några veckor sedan, och lusten och energin att träna har jag aldrig i så hög grad haft tidigare i mitt vuxna liv. Kör i genomsnitt ca:45 min om dagen och det är otroligt så mycket starkare och uthålligare kroppen blivit.
9
Eric
9 december 2013
"När överflödeskilon och pastakoma är borta så blir det förstås mer njutbart att röra på sig. Eller vad säger du?"

Nu har jag i och för sig bara gått ner omkring 10kg och har ~32kg kvar, men än så länge - nej. inte direkt. :p
10
Svar på kommentar #4 av Åse
Jaa menee
9 december 2013 1
"#Jaa menee. Jag blev intresserad av din cykelresa runt Taiwan! Kan du skriva lite mer om den?"

Gärna det men det får bli i ett annat forum
11
Martin
9 december 2013 2
Precis Walter, men jag undrar vad det beror på? Innan när jag åt "blandkost" ville jag bara slappa och kolla på tv när jag var ledig. Fick tvinga iväg mig att träna och ville bara att det skulle ta slut. Nu när jag kört lchf i 6 år så tränar jag alla dagar i veckan och tycker det är roligt medans jag håller på!Vill egentligen träna lördagar också, men har blivit rekommenderad att vila en dag i veckan ha ha.Så oerhört skönt att slippa koman som pasta, bröd och potatis orsakar.

En orsak kanske kan vara att man äter så mycket mer grönsaker än tidigare? Man kanske får näringsbrist av alla denna mjölmat. Protein äter jag ungefär lika mycket som tidigare, mest fisk och fågel, samt lite mer fett förstås, mest smör och olivolja.

Svar: #13
12
Ulf J
9 december 2013 1
Det känns lite nytt att det är maten som gör att jag nu har "orkat" träna i cirka 45 år. För mig är det andra saker, en livsstil, välbefinnandet att orka i alla situationer, endorfinerna, trötthetskänslan som kommer krypande efter ett långt träningspass, koll på vikten samt möjligheten att i princip äta vad jag vill.

Svar: #16
13
Svar på kommentar #11 av Martin
Tuva
9 december 2013 6
Min personliga teori är att det är vetet/gluten som är den största boven i det dramat.
Många forskare anser ju numera att en stor del av populationen (det gäller tydligen i ännu högre grad nord-européer, antagligen p.g.a. vår historia med mycket animalier men lite vete) har problem med vete/gluten. Att celiaki bara är toppen på isberget och vi ser nu att överkänsligheten även kan kopplas till andra sjukdomstillstånd; reumatism, migrän, IBS o.s.v.

Jag har experimenterat med att återinföra kolhydrater från olika källor och de funkar olika bra. Frukt och rotsaker går finfint.
Chips, ris och godis leder till skuttigt blodsocker och att jag samlar vätska.
Inget av dem har lett till paltkoma eller den där mördande tröttheten jag så ofta led av innan.

Vete, även i små mängder, gör att hela kroppen kapsejsar: magen, huden, ont i leder. Det har gjort att jag inte velat prova mer än ett par gånger och bara i små mängder. Jag misstänker att min kropp ägnade en MASSA energi åt att slåss mot gluten på den tiden jag åt det. :-(

Svar: #14
14
Svar på kommentar #13 av Tuva
Gustav
9 december 2013 3
Japp Tuva!
http://karlhulten.se/trott-pa-att-vara-trott-sa-kan-gluten-orsaka-kro...
"Nyttigheter" som vete borde ALLA undvika!
15
Martin
9 december 2013 1
Visst Ulf, men det är ju precis den livsstilen som jag har nu med LCHF och inte hade innan. Nu älskar jag att träna och innan hatade jag att träna. Jag vet inte vad det beror på, och jag är förstås fullt medveten om att det inte är såhär för alla.

Jag är förresten inte den Martin som artikeln handlar om, det borde jag förstås skrivit i mitt första inlägg, men jag tänkte inte på det.

Svar: #22
16
Svar på kommentar #12 av Ulf J
Anne
9 december 2013 3
Att träna för att kunna äta i princip vad du vill, vad menar du då, bullar typ?
Man blir inte mindre sjuk av dålig mat för att man tränar. Möjligen mindre fet på utsidan men insidan mår i princip lika dåligt även om du tränar.
Att äta lchf och träna är en helt annan femma. Jag har tränat i hela mitt liv, aldrig för att gå ner i vikt men med lchf(senaste 2 åren) är det en helt annan grej. Det är liksom bara kul och bara skönt. Inte för att jag ska kunna äta nåt onyttigt. Det gör jag inte alls längre. Finns ingen som helst längtan efter sånt heller.

Svar: #18, #19
17
Leo
9 december 2013 3
Det här stämmer verkligen; när blodsocker och insulin håller sig på en jämn nivå och kroppen kan bränna fett effektivt dygnet runt, slipper man de där svackorna mellan måltiderna och det är lättare att bli motiverad att röra på sig istället för att krypa upp i den där soffan.
18
Svar på kommentar #16 av Anne
Max Mustermann
9 december 2013 4
@Anne #16
"Man blir inte mindre sjuk av dålig mat för att man tränar. Möjligen mindre fet på utsidan men insidan mår i princip lika dåligt även om du tränar"

Det där stämmer verkligen inte.
Det är en kraftig skillnad på hur din kropp kommer må om du äter mycket socker om du tränar mycket då det förbränns direkt kontra om du inte tränar.
Här är t.ex vad colting åt när han skulle köra klassikern på ett dygn.
Testa att äta det på 24 timmar utan träning och se hur kroppen mår
8 flaskor Vitargo (750ml)
6 flaskor cola
5 Red Bull
1 liter vatten
7 powergel
1 apelsin
4 muggar blåbärssoppa
1 kopp kaffe
2 portioner rispudding med marsansås
2 stora proteinkakor
1 proteinshake/ Vitargos Gainer´s Gold
1.5 påsar Ahlgrens bilar
1 liten bit drömrulltårta
1 stor Snicker

Svar: #20, #26
19
Svar på kommentar #16 av Anne
Ulf J
9 december 2013 1
Jag håller med dig om att det finns alldeles för mycket skräpmat samt att det är inte är så lyckat att äta för mycket bullar, men nog äter jag bullar alltid.

Min insida mår alldeles utmärkt. Det finns inget problem att äta en rimlig mängd komplexa kolhydrater om du samtidigt tränar. Långa träningspass, särskilt cykelpassen av någon anledning, kräver dock glukos rakt ut i blodet för maximal prestation. Det tas dock upp av musklerna, så ingen fettinlagring där inte. Dessutom lite mer protein efter passen för att bygga upp nedbrutna muskler.
20
Svar på kommentar #18 av Max Mustermann
MJ
9 december 2013
Jag tror också att kolhydraternas negativa inverkan på hälsan kan minskas genom träning eller fasta, genom att förbränna alla kolhydrater får man en effekt liknande LCHF. Men jag tror faktiskt att min kropp skulle må bättre dagen efter om jag åt allt det där UTAN att köra klassikern på ett dygn än om jag gjorde klassikern på ett dygn.
21
Svar på kommentar #2 av Jeanette H-H
minlchfresa
9 december 2013 4
Jag tackar DIG. Det är kommentarer som dina som gör att jag vill fortsätta att blogga. Tack, Jeanette! Du gjorde min kväll!
22
Svar på kommentar #15 av Martin
minlchfresa
9 december 2013 3
Fint namn ;) Då är vi minst två Martin som tränar på LCHF :)
23
Majoren
9 december 2013 2
Jajjamän, att de som gått över till LCHF får lust att börja röra på sig är bland de tydligaste "biverkningarna" som kosten för med sig. Det är många jag sett som börjat med allt från försiktig regelbunden jogging till tung styrketräning som aldrig tränat i hela sitt liv förut.
Min förklaring är att mat som håller blodsockret lågt också håller tröttheten som insulinet orsakar borta, och istället för att zappa framför teven resten av kvällen väljer många en löptur eller gymmet.
24
Max Mustermann
9 december 2013
@MJ #20

Samma här :)
25
Emilie
9 december 2013 3
Förr när jag åt kolhydratrikt, var röra på sig det sista jag ville. Kände mig alltid som en uppblåst ballong med betongklumpar på fötterna. Har alltid hatat idrott (blev ännu värre av att jag var mobbad som värst under just idrottslektionerna i skolan) och förstod verkligen inte hur folk kunde orka med att springa runt sådär mycket. Men så för tre år sedan när jag började med LCHF, bara vände det helt plötsligt. Bara efter någon vecka kände jag mig lättare och piggare och jag började ut och promenera i skogen och det var superkul. Tror jag gick några mil den dagen och sedan har det bara fortsatt. Springa har aldrig varit något för mig direkt men gör det ibland och då helst i skogen runt en sjö eller nåt. Jag som inte ens kunde springa någon meter utan att det slutade med att jag låg vikt dubbel på marken, kan nu springa någon mil helt utan problem. Det känns dessutom som att jag flyger fram. Det hade jag bara skrattat åt för några år sedan.
26
Svar på kommentar #18 av Max Mustermann
Anne
10 december 2013
Är det sant? Åt han allt det där på 24 timmar!!! Fy f-n, vad äckligt! Det skulle inte jag få i mig ens om jag körde klassikerna och jag skulle må jävligt dåligt! Räcker med ett par teskedar socker så får jag ont i huvet och blir arg i flera timmar. Att socker är raketbränsle det vet jag och jag tror att allt det där inte är bra för kroppen oavsett om man ska köra klassikern eller ligga på soffan. Däremot fick han säkert en riktig boost.

Svar: #27, #28
27
Svar på kommentar #26 av Anne
Ulf J
10 december 2013 1
När man står där med tomma glykogenförråd efter ett antal timmars hård aktivitet, då är denna typ av mat rena himmelriket. I vart fall om passet fortsätter ytterligare ett antal timmar. Visst är det raketbränsle, men det är vad kroppen behöver när du står där. Förbränningen är så hög att det inte ställer till några problem. Fettförbränning ser jag som ett klart sämre alternativ i dessa situationer.
28
Svar på kommentar #26 av Anne
Erik
10 december 2013 1
Troligen har du aldrig tränat riktigt hårt i flera timmar. Vid det laget är socker rena himmelriket som Ulf J sa. En LCHF:are kommer aldrig upp i den intensiteten en längre tid. Då är det lilla glykogenet som fanns sedan länge förbrukat.

När Andreas Lindén gjorde superklassikern på ca 20 timmar så förbrännde han ungefär 20 000 kcal, och jag misstänker att Colting gjorde av med ännu mer eftersom han är tyngre. Det rör sig om såna energimängder som går åt att blodsockret aldrig blir så där högt som det kan bli för en stillasittande person som får för sig att äta en påse godis. Dessutom har elitidrottsmän mycket bra insulinkänslighet, och den blir helt extrem vid såna förhållanden.

Med det sagt så tror jag absolut att LCHF är något för de med viktproblem (övervikt); dvs. medelsvensson. För idrottsmän kan det gå att äta LCHF-inspirerat när det gäller mycket långa distanser med relativt låg intensitet. Då kan LCHF vara riktigt bra.

Lämna en kommentar Avbryt svar

Äldre inlägg