”LCHF föder en lust att röra på sig”
Måste alla äta en massa kolhydrater för att orka träna hårt? Nej, inte alls. Fråga bara Martin Wahlström som intervjuades i Expressen härom dagen:
Martin: ”LCHF föder en lust att röra på sig”
När överflödeskilon och pastakoma är borta så blir det förstås mer njutbart att röra på sig. Eller vad säger du?
Martins inspirerande och ibland roliga blogg: minlchfresa
Mer
Bli framtidens Personliga Tränare
Mästare i fotboll på lågkolhydratkost
Hockeylaget Malmö Redhawks äter lågkolhydratkost
60- års kroppen tog mig med på en härlig resa. 2 månader senare cyklade jag runt Taiwan (115 mil) Bytte ut ytterligare 10 kilo fett till muskler som
tar mig runt Taiwan varje år.Javisst går det att träna med LCHF!
Bra jobbat Martin.
Men sen läste jag några inlägg på Martins blogg och fick mig ett gott skratt. :) Så nu är jag inte alls lika sur mera! (= Handskproblemet är en bagatell.)
Igår, bara ett exempel på en lördag nuförtiden.
Gick upp 8, åt 2 ägg med smör. Tog med min dotter och 2 av hennes kompisar till en kompis shettisar(små hästar). De red och vi höll på och fixade i totalt 3 timmar. Åkte hem och åt lite lunch(fisksoppa med aioli). Jag åkte till hästen jag rider. Gick 30 minuter till ridhuset, red 40 minuter, gick tillbaka. Åkte hem hämtade alla tjejer och min son och vi åkte till äventyrsbad och badade ett par timmar(var tvungen att trycka i mig en äckelkorv där). Åt middag 20.00. Gick och la mig klockan 12 inte speciellt trött. DET har heller aldrig hänt mig.
Jag har förstås legat i soffan och sett TV, men jag känner inte längre att det är det jag helst av allt vill göra. Det är aldrig så att jag måste tvinga iväg mig själv till gymmet och tänka "det är ju faktiskt kul när man väl är där" utan jag far bara iväg. Det är roligt. Det är aldrig en uppoffring. Jag gillar att röra på mig.
Det var fan något fel i kroppen förut. Man kunde sitta och slöa och vara orkeslös fastän man nästan var speedad inombords och kände att man egentligen MÅSTE göra någonting. Men det blev inte. Man åt en macka istället och såg på något skitdåligt program på TV.
Vakna utmattad och less. Tvinga sig upp ur sängen och ut: morgonpromenad eller en kortare simtur. Jobba. Komma hem. Helt utmattad. Bara tanken på att ge sig iväg till gymmet gjorde mig gråtfärdig. Jag skämdes över att inte orka lyfta på min digra rumpa och "Just do it". Om jag lyckades tvinga iväg mig kändes varje rörelse tung och jag kunde verkligen inte förstå vad folk menade som sa att de blev "energiska" och "laddade med energi" av träning. Det enda som hände var att jag blev ännu tröttare och dessutom skithungrig.
Efter införande av LCHF:
Vakna pigg. Träningen radas in beroende på omständigheter. Morgonpass, lunchpass eller efter jobbet. Inga problem att komma iväg: jag vill, det är roligt (zumba och simma) och/eller skönt (hatar styrkepassen men 20 minuter kan jag stå ut ett par gånger i veckan, eller hur? ;-) ). Tar danssteg när jag är färdig, en pigg och fräsch känsla i hela kroppen. Det blir 4-6 pass i veckan sammanlagt.
Nu har jag i och för sig bara gått ner omkring 10kg och har ~32kg kvar, men än så länge - nej. inte direkt. :p
Gärna det men det får bli i ett annat forum
En orsak kanske kan vara att man äter så mycket mer grönsaker än tidigare? Man kanske får näringsbrist av alla denna mjölmat. Protein äter jag ungefär lika mycket som tidigare, mest fisk och fågel, samt lite mer fett förstås, mest smör och olivolja.
Många forskare anser ju numera att en stor del av populationen (det gäller tydligen i ännu högre grad nord-européer, antagligen p.g.a. vår historia med mycket animalier men lite vete) har problem med vete/gluten. Att celiaki bara är toppen på isberget och vi ser nu att överkänsligheten även kan kopplas till andra sjukdomstillstånd; reumatism, migrän, IBS o.s.v.
Jag har experimenterat med att återinföra kolhydrater från olika källor och de funkar olika bra. Frukt och rotsaker går finfint.
Chips, ris och godis leder till skuttigt blodsocker och att jag samlar vätska.
Inget av dem har lett till paltkoma eller den där mördande tröttheten jag så ofta led av innan.
Vete, även i små mängder, gör att hela kroppen kapsejsar: magen, huden, ont i leder. Det har gjort att jag inte velat prova mer än ett par gånger och bara i små mängder. Jag misstänker att min kropp ägnade en MASSA energi åt att slåss mot gluten på den tiden jag åt det. :-(
http://karlhulten.se/trott-pa-att-vara-trott-sa-kan-gluten-orsaka-kro...
"Nyttigheter" som vete borde ALLA undvika!
Jag är förresten inte den Martin som artikeln handlar om, det borde jag förstås skrivit i mitt första inlägg, men jag tänkte inte på det.
Man blir inte mindre sjuk av dålig mat för att man tränar. Möjligen mindre fet på utsidan men insidan mår i princip lika dåligt även om du tränar.
Att äta lchf och träna är en helt annan femma. Jag har tränat i hela mitt liv, aldrig för att gå ner i vikt men med lchf(senaste 2 åren) är det en helt annan grej. Det är liksom bara kul och bara skönt. Inte för att jag ska kunna äta nåt onyttigt. Det gör jag inte alls längre. Finns ingen som helst längtan efter sånt heller.
"Man blir inte mindre sjuk av dålig mat för att man tränar. Möjligen mindre fet på utsidan men insidan mår i princip lika dåligt även om du tränar"
Det där stämmer verkligen inte.
Det är en kraftig skillnad på hur din kropp kommer må om du äter mycket socker om du tränar mycket då det förbränns direkt kontra om du inte tränar.
Här är t.ex vad colting åt när han skulle köra klassikern på ett dygn.
Testa att äta det på 24 timmar utan träning och se hur kroppen mår
8 flaskor Vitargo (750ml)
6 flaskor cola
5 Red Bull
1 liter vatten
7 powergel
1 apelsin
4 muggar blåbärssoppa
1 kopp kaffe
2 portioner rispudding med marsansås
2 stora proteinkakor
1 proteinshake/ Vitargos Gainer´s Gold
1.5 påsar Ahlgrens bilar
1 liten bit drömrulltårta
1 stor Snicker
Min insida mår alldeles utmärkt. Det finns inget problem att äta en rimlig mängd komplexa kolhydrater om du samtidigt tränar. Långa träningspass, särskilt cykelpassen av någon anledning, kräver dock glukos rakt ut i blodet för maximal prestation. Det tas dock upp av musklerna, så ingen fettinlagring där inte. Dessutom lite mer protein efter passen för att bygga upp nedbrutna muskler.
Min förklaring är att mat som håller blodsockret lågt också håller tröttheten som insulinet orsakar borta, och istället för att zappa framför teven resten av kvällen väljer många en löptur eller gymmet.
Samma här :)
När Andreas Lindén gjorde superklassikern på ca 20 timmar så förbrännde han ungefär 20 000 kcal, och jag misstänker att Colting gjorde av med ännu mer eftersom han är tyngre. Det rör sig om såna energimängder som går åt att blodsockret aldrig blir så där högt som det kan bli för en stillasittande person som får för sig att äta en påse godis. Dessutom har elitidrottsmän mycket bra insulinkänslighet, och den blir helt extrem vid såna förhållanden.
Med det sagt så tror jag absolut att LCHF är något för de med viktproblem (övervikt); dvs. medelsvensson. För idrottsmän kan det gå att äta LCHF-inspirerat när det gäller mycket långa distanser med relativt låg intensitet. Då kan LCHF vara riktigt bra.