46 Kommentarer

  1. A F
    Jag tycker att det är tråkigt att vi ska fortsätta tjafset om frukten. Visst, det finns en poäng i att frukt inte är så nyttigt. Men att kräva att SLV ska ha en massa studier på att frukt inte är fettbildande? Var är studierna som visar att frukt är fettbildande? Jag har inte sett någon.

    Jag tror att vi skulle vinna på att istället kräva bevis för att margarin, sockrad lättyoughurt, sötningsmedel och müsli är oskadligt, sånt som är ganska nytt i människans kost.

  2. Andreas Eriksson (TPC)
    A F,

    Visst finns det studier som visar att frukt ger fetma. Till att börja med så har vi den studien som startade den här omgångens fruktdebatt, som diskuteras i det här debattinlägget:

    http://www.dn.se/opinion/debatt/livsmedelsverket-morkar-att-du-blir-f...

    Sedan förra året kom em studie som visade att fruktsocker gör oss feta, som svd skrev om här:

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1759723.svd

    Det var bara dom två första jag kom ihåg som har diskuterats på senare tid, söker man i t.ex. pubmed hittar man säkert fler.

  3. Simon
    Väldigt bra artikel som sätter fingret på precis rätt saker. Listfelt har fattat det här och förklarar precis rätt så att folk fattar livsmedelsverkets flummiga hållning.
  4. A F
    Andreas Eriksson,

    Jag har kollat på studien som startade den här debatten och den handlar inte om frukt, den handlar om sötad dryck, och skillnad mellan dryck sötad med 100% fruktos och 100% glukos. Den andra du hänvisar till handlade också om drycker med olika fruktoshalt.

    Jag håller med om att det är intressant att fruktos verkar ha så dåliga hälsoegenskaper, åtminstone när man chockar kroppen genom att hälla i sig stora mängder som lättupptaglig dryck. Och jag tror att det finns skäl att varna för juice, speciellt äpplejuice och druvjuice som innehåller mycket fruktos.

    Men jag är intresserad av studier på frukt. Frukt innehåller inte 100% av sockerinnehållet som fruktos, och frukt är inte dryck (så länge man inte gjort juice av den). Om man inte har studier på frukt tycker jag att man ska avstå från att prata om frukt. Det finns mycket viktigare saker att prata om.

  5. Och fruktosen i studierna handlar om spjälkad stärkelse, high fructose cornsyrup, inte om det som finns naturligt i frukt. Även om man satte i sig samma enorma mängder frukt det krävs för att få sig samma mängd enkla sockerarter som man får i sig i en supergulp size cola i staterna är det inte säkert att det är extra fettbildande pga en mängd olika faktorer. Fårskallar dansar kort sagt elefantdans i medierna nu.
  6. Monika
    Undrar över en sak... vi har ju läst om att brist på vitamin D kan utlösa autism,
    men kan autistiska barn bli bättre av vitamin D-tillskott?

    Måste de i så fall vara småbarn för att det ska hjälpa?

  7. p
    Då är det ju bra tur att bara 11% av befolkningen äter enligt SLV.

    http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/2B5A6B25-2026-470C-A8BD-0E...

  8. Fasching
    "Och fruktosen i studierna handlar om spjälkad stärkelse, high fructose cornsyrup, inte om det som finns naturligt i frukt."

    Frågan är ju hur stor skillnaden är mellan HFCS (som har ungefär samma proportioner fruktos som vanligt socker, namnet till trots) och vanligt socker. Det är en genuint intressant fråga, men jag har inte sett särskilt mycket forskning på området.

  9. Hm låt vara att frukt kanske inte är så onyttigt ur aspekten fruktos som läkarna i de här artiklarna anser men frågan som kvarstår för min del är:
    På vilket sätt är frukt nyttigt?
    Jag tänker då främst på _Docs underbara diagram som visar hur mycket vitaminer det finns i frukt dvs inte mycket alls. Man får mer vitaminer av att äta tex ägg och makrill än de flesta typer av frukter

    Den andra punkten är alla de som påtalar hur frukt garanterat ingick i vår kost när vi var samlare och jägare. Här finns det egentligen två problem för fruktförespråkarna.
    Det första är att vi bara hade tillgång till frukt en kort tid om året och inte året om som nu. För extra nöje så kan man i övrigt fråga en biolog vad en grävling eller en björn äter för att bli riktigt fet inför vintern :)
    Det andra är frukten vi äter nuförtiden är väldigt förädlade. Jämför tex en Granny Smith mot ett vildäpple. Storleken och söttman/syrligheten lär vara kraftigt olika. Eller jämför vattenmelon mot dess föregångare som var små runda beska frukter.

  10. A F
    Det verkar ju finnas olika typer av HFCS, en del har uppåt 90% fruktos. Men frågan är ju om det är någon skillnad på själva fruktoset när det är framställt från majsstärkelse mha några enzymer och kemiska processer jämfört med naturligt förekommande fruktos. Utan att ha någon aning så känns det lite som att jämföra industriellt framställda transfetter med dem som förekommer naturligt i kött och mejerier. Bara för att andra gör sig dumma behöver ju inte vi resonera likadant.
  11. A F
    Skadlig,

    Visst, det finns nyttigare saker man kan äta än frukt. Och jag tycker också att det är fånigt att som SLV tjata om hur viktigt det är att äta si och så mycket frukt. Men jämfört med läsk, glass och kakor så är det ändå ganska okej. :-)

    Och visst, människan har inte alltid ätit en massa frukt, särskilt inte frukt som ser ut som idag. Och inte besprutad. Men jag tycker ändå att det finns så mycket värre saker som säljs som mat.

  12. Monika,
    om jag var du skulle jag pröva mig fram angående D-vitaminet. Det är väldigt liten risk för överdosering och det har många fördelar. 4000 IE för kvinnor, 5000 IE för män, per dag. Hur mycket för barn vet jag inte, det har med kroppsvikten att göra hur mycket man behöver. Kanske någon annan vet?
  13. p
    Nån som hört något om vad som sades på den kostdebatt som var på diabetesforum i Uppsala idag.

    http://www.diabetesforum2009.se/vetenskapligt_program.htm

  14. Tycker Annika Dahlqvist hugger lite för hårt. Hon måste tagga ner lite på sin attityd. Jag tycker hon har helt rätt, men hon diskuterar väldigt bitskt!
  15. Kristina
    Fast jag tycker att det här var en av hennes bättre stunder...
  16. Monika
    Tack Mimmi för att du svarade. Får se om någon annan har koll på det här med just
    autism och D-vitaminer när autismen redan har utvecklats.
  17. MatsO
    Lyssnade på inlägget och jag tyckte att Annika var superbra. Hon har lätt för att bli för eldg men hon höll en bra nivå. Programledaren bidrog iofs till en bra stämmning.

    Ett intressant inslag tyckte jag var det om sk naturlig mat, dvs mat som människan ätit sedan länge. Mejeriprodukterna går ju fetbort om man ser det från den aspekten. Jag är LCHFare men tycker ibland att just den vinklingen känns lite si så där. Att LCHF vore nå'n slags "stenålderskost". Som sagt Mjölk, grädde, smör och ost är lika nya påfund som vetemjöl och bröd.

  18. MatsO,
    det är inte lika främmande med mejeriprodukter som med spannmål anser jag.

    Spannmål är koncentrerade kolhydrater i stor mängd vilket var nytt i människans kost.

    Mjölk är inte på samma sätt nytt. Det är en blandning av fett/mjölksocker/protein, inget extremt åt något håll. Plus att vi själva alltid druckit mjölk som barn.

    Att det skulle vara så konstigt att dricka "en annan arts" mjölk med "främmande protein" köper jag inte helt. Då skulle det ju vara konstigt att äta andra djur också. Kött till exempel, eller fisk, eller ägg.

  19. Trollpyret
    MatsO,

    Jag är skeptisk till de stora mängder av mejeriprodukter som en del konsumerar, men jag använder mig själv mycket av smör och en del cf, lite mer sällan även vispgrädde, dock aldrig mjölk.

    Jag ser det så här: jägarfolket jagade, dödade och åt djur. Troligtvis åt de upp så mycket de kunde av djuret som de hade lyckats fälla och "slängde" så lite som möjligt. Hade djuret mjölk har jag svårt att tro att de slängde den och åt upp resten. Därför tror jag att vi under längre tid har konsumerat mjölk, även om vi inte har använt djuren just för ändamålet att få mjölk. Mjölk är på sätt och vis en del av djurkroppen och innehåller samma sorters fett och näringsämnen. Alltså har vi konsumerat mjölk under en längre tid än vi konsumerat spannmål, om än inte i de mängder som en del verkar äta idag.

  20. Janne
    komjölken är skräddarsydd för Kalven, inte för människan. Att så många människor världen över har problem med laktosintollerans och mjölkproteinallergi talar för sig. Det är ett minst lika stort problem som glutenallergi och överkänslightet för spannmål.
    Men mjölken är ju en helig ko.:) I massor av år har mjölkfrämjandet basunerat ut plattityder som, mjölk ger starka ben, mjölk är livet.
    Naturen har gjort det ganska enkelt. Komjölk för kalven, bröstmjölk för bebisen.:)
  21. Alla proteiner vi äter bryts ner till enskilda aminosyror innan de tas upp av tarmen för att sedan byggas ihop till de proteiner vi behöver. Annars skulle det vara lika onaturligt att äta ägg t.ex.

    Det har bland vissa naturfolk visat sig att mjölk är en ganska bra ersättare för de inälvor som många har svårt för att äta i dag, och ännu fler att svårt att få tag på.

    Dessutom tyder allt mer på att människan varit nomadiserande boskapsuppfödare mycket långt innan hon blev bofast och började bruka jorden, något som en arkeolog borde känna till. Dock lämnar sådana folk extremt lite spår efter sig för arkeologerna att hitta, vilket t.ex. våra Samer nu får lida för eftersom de har väldigt svårt att inför domstol åberopa urminnes hävd till de marker de utnyttjat i några tusen år, eftersom de varit noga med att inte lämna några spår efter sig, utan lämnat sina lägerplatser så som de fann dem vilket varje sann skogsmänniska gör.

    Tittar man t.ex. på Maasaierna så förvarar de mjölk i säckar av skinn och andra material som inte finns kvar någon längre tid efter att de lämnats åt väder och vind, det blir alltså svårt att hitta spår av mjölkproteiner från tiden innan man började använda lerkärl. Men trots detta börjar man nu hitta intressanta fynd och nu när man letar aktivt kommer man att hitta fler.

  22. C K
    Monika,

    Om ett barn lider av något så allvarligt som autism och man misstänker att det kan bero på D-vitaminbrist så tycker jag personligen inte att man bara ska prova sig fram på måfå med olika doser vitamin D. Det bästa är nog i så fall att ta ett blodprov och kolla upp barnets D-vitaminstatus. Jag kan nämligen tänka mig att det krävs att man tar en väldigt stor mängd vitamin D under en längre period för att komma till rätta med en brist, och sådana mängder kan nog vara skadliga om det sedan skulle visa sig att man inte behövde det.

    Jag är tyvärr ingen expert så jag vet inte om tillskott med vitamin D kan hjälpa barn med autism, men om det skulle visa sig att barnet har en brist så är det väl i alla fall värt ett försök? Det hade jag definitivt tyckt i alla fall. Om man inte kan få läkarna att hjälpa till med D-vitamintestet så går det att ordna på annat håll.

  23. Janne
    Den lilla mjölkmängd man eventuellt konsumerade på stenåldern har få likheter med den starkt förädlade mjölk som dricks i dag. Pastöriserad och homogeniserad som den är. Speciellt homogeniseringen anses vara speciellt lurig. Vissa forskarfalanger anser att den gör så att artfrämmande ämnen från mjölken kan passera genom tarmen och orsaka immunologiska reaktioner. Tills motsatsen bevisats håller jag mig i från mjölken som dryck.
  24. Jag håller med om att homogeniseringen och även pastöriseringen är av ondo. Själv dricker jag inte mjölk men använder stora mängder grädde, smör och ost. Ingen av dessa är homogeniserade.
  25. Monika
    Hej CK. Jag kan ju tala om att det inte gäller mitt eget barn, men det känns fel att
    låta bli att göra något om det finns en chans till bättring. Bra idé att föreslå ett D-vitamintest.
  26. Erik Kilborn
    Monika,

    Jag håller med C K om att det är rätt att göra ett test. Men det är samtidigt värt att påpeka att ingen har tagit skada av att ta höga doser (4000-10000 IE) under ett par veckor. Detta sagt utifall att du har svårt att få ett test till stånd, men är ivrig att testa effekten. Om man tar för höga D-vitamintillskott 365 dagar om året dock kan det leda till förgiftning, så se definitivt till att göra ett test innan du går vidare. Vid höga doser bör man också kompensera med kalcium/magnesiumintag.

    Massa diskussion om D-vitamintillskott härifrån och framåt:
    http://www.kostdoktorn.se/aftonbladets-miss-om-d-vitamin/comment-page...

  27. Erik Kilborn
    C K,

    Om man inte kan få läkarna att hjälpa till med D-vitamintestet så går det att ordna på annat håll.

    Var då?

  28. GoEd
    Jag håller fullständigt med A F i #1.

    Visst kan det hända att frukt inte är så bra om man har diabetes eller försöker gå ned i vikt, men ingen kan övertyga mig om att frukt i normalla mängder skulle vara skadligt för icke diabetiker och normal viktiga.

    Mycket, mycket bättre att fokusera på margarin, vete mm

  29. Kenneth,
    Ohomogeniserad mjölk har ju dessutom rätt fetthalt! 3%? Pah, lättmjölk!
  30. Mikael:

    Beror på vilken del du får i dig. ;) Ett glas kan säkert motsvara mellanmjölk, ett annat glas säkert 4-5%. Det här ju hela grejen med att man inte homogeniserar. Det blir dessutom en ansamling av grädde i toppen av paketet, som en tjock ostskiva. Den smakar gott så klipp upp paketet när mjölken är slut och ta en titt vad som samlats i toppen. :)

  31. Kenneth Johansson
    Skaka om paketet med gammaldags ohomogeniserad mjölk så fördelar sig gräddskiktet jämnt. Fetthalten blir då 4.0-4.4%
  32. janne
    Kenneth, fanns det inte en ohomogeniserad mjölk ute på marknaden för en del år sedan, kallad "gammaldags mjölk"?
    Ser den inte i sortimentet här uppe i norrland längre. Hur är det söderut?
  33. Kenneth:

    Då går man ju miste om hela poängen.:D

  34. C K
    Erik, jag gjorde testet genom en näringsterapeut i Alingsås:

    http://www.halsosam.net/

    Hon ingår i Sanamingruppen http://www.sanamin.eu och de samarbetar med något laboratorium i Tyskland så alla prover skickas dit. Under "näringsbalans" på Hälsosams sida hittar du en del analyser de erbjuder men alla står inte med. Jag har till exempel kollat upp min selen-, jod- och D-vitaminststus trots att de testerna inte står med på listan så går att ordna bara man ber om det.

    Är det förresten någon mer än jag som inte kommer in på Sanamins hemsida just nu? Jag undrar om det är min dator som krånglar eller om det är deras sida.

  35. Monika
    Janne, här i Stockholmstrakten finns Gammeldags ohomogeniserad mjölk i min lokala konsumbutik. Smakar smaskens.
  36. C K
    Monika,

    Jag förstår att det måste kännas svårt att bara stå och se på utan att göra något när någon man känner lider, jag hade känt likadant. Du kan ju alltid visa dem det som har skrivits om ett eventuellt samband mellan D-vitaminbrist och autism och så hoppas att de lyssnar på dig.

  37. Monika
    CK,

    Ja, du har rätt, det är bättre att åtminstone försöka göra något än att
    bara strunta i det.

  38. liv
    Ohomogeniserad gammaldags mjölk finns i de flesta mataffärer här i Stockholm, har aldrig behövt leta efter den. Vet inte hur det är i resten av landet, men här har den funnits så länge jag kan minnas.
  39. Kenneth Johansson
    Ohomogeniserad mjölk med naturlig fetthalt verkar bara säljas av Arla och Skånemejerierna just nu. Mindre butiker brukar dessutom inte ta in den för att den säljer för lite i jämförelse med de andra mjölksorterna på grund av all lågfettspropaganda.

    Mjölkprodukter som det står högpastöriserad på är värmeskadad med temperaturer på upp till 140 grader under tryck och 15 minuter förekommer. 95 grader och 120 grader finns också som varianter. Står det ingenting innebär det automatiskt enligt lag att mjölken är lågpastöriserad 73 grader i 5 sekunder brukar det vara. Ekologiska produkter får inte vara högpastöriserade.

  40. Kenneth Johansson
    Skånemejerierna kallar den för åsens gammaldags mjölk i 2 liters förpackning.
  41. C K
    Monika, jag glömde tipsa om den här artikeln i min tidigare kommentar:

    http://www.dn.se/opinion/debatt/undvikandet-av-solljus-har-blivit-en-...

    Artikeln är skriven av två läkare vilket kanske gör att den känns lite mer trovärdig för en del personer, så om du vill kan du ju till exempel visa dem den.

  42. Erik Kilborn
    CK, tack för tipset!

    Monica, glömde att vi pratade om barn när jag angav storlek på doser ovan. Halvera (minst) och som CK påpekat iaktta försiktighet.

  43. Erik Kilborn
    Och då är det fortfarande höga doser vi talar om. För en mindre aggressiv terapi ge t.ex. 1000 IE. Fast det var aldrig alls min mening att ange några siffror här öht, eftersom jag inte vet något alls om fallet.
  44. "Jag ser stora likheter mellan vegankosten och LCHF"
    Irene Mattison (nutritionist SLV)

    Det där måste vara ett av det knäppaste uttalande SLV har gjort.

    Nu har jag också laddat upp programet Kropp & Själ med dr Dahlqvist på youtube.

    http://www.youtube.com/view_play_list?p=C7FDC3452F938218

    :-)

  45. Mats Lindberg
    Ny studie om "lågkolhydratkost" på
    http://www.nutritionandmetabolism.com/content/6/1/21
  46. Alla dessa studier gör att man blir riktigt sur på hur alla tillverkare hanterar sina produkter.
    Det är dock bra att det uppmärksammas

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg