”Kostråd för komplicerat för Livsmedelsverket”
Debattartikel i Aftonbladet idag, av Lars-Erik Litsfeldt.
Mer idag: om fett och kolhydrat-debatten i Kropp&Själ, P1. Med dr Dahlqvist, Irene Mattison (nutritionist SLV) och Charlotte Erlanson-Albertsson. Man kan lyssna här.
Jag tror att vi skulle vinna på att istället kräva bevis för att margarin, sockrad lättyoughurt, sötningsmedel och müsli är oskadligt, sånt som är ganska nytt i människans kost.
Visst finns det studier som visar att frukt ger fetma. Till att börja med så har vi den studien som startade den här omgångens fruktdebatt, som diskuteras i det här debattinlägget:
http://www.dn.se/opinion/debatt/livsmedelsverket-morkar-att-du-blir-f...
Sedan förra året kom em studie som visade att fruktsocker gör oss feta, som svd skrev om här:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1759723.svd
Det var bara dom två första jag kom ihåg som har diskuterats på senare tid, söker man i t.ex. pubmed hittar man säkert fler.
Jag har kollat på studien som startade den här debatten och den handlar inte om frukt, den handlar om sötad dryck, och skillnad mellan dryck sötad med 100% fruktos och 100% glukos. Den andra du hänvisar till handlade också om drycker med olika fruktoshalt.
Jag håller med om att det är intressant att fruktos verkar ha så dåliga hälsoegenskaper, åtminstone när man chockar kroppen genom att hälla i sig stora mängder som lättupptaglig dryck. Och jag tror att det finns skäl att varna för juice, speciellt äpplejuice och druvjuice som innehåller mycket fruktos.
Men jag är intresserad av studier på frukt. Frukt innehåller inte 100% av sockerinnehållet som fruktos, och frukt är inte dryck (så länge man inte gjort juice av den). Om man inte har studier på frukt tycker jag att man ska avstå från att prata om frukt. Det finns mycket viktigare saker att prata om.
men kan autistiska barn bli bättre av vitamin D-tillskott?
Måste de i så fall vara småbarn för att det ska hjälpa?
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/2B5A6B25-2026-470C-A8BD-0E...
Frågan är ju hur stor skillnaden är mellan HFCS (som har ungefär samma proportioner fruktos som vanligt socker, namnet till trots) och vanligt socker. Det är en genuint intressant fråga, men jag har inte sett särskilt mycket forskning på området.
På vilket sätt är frukt nyttigt?
Jag tänker då främst på _Docs underbara diagram som visar hur mycket vitaminer det finns i frukt dvs inte mycket alls. Man får mer vitaminer av att äta tex ägg och makrill än de flesta typer av frukter
Den andra punkten är alla de som påtalar hur frukt garanterat ingick i vår kost när vi var samlare och jägare. Här finns det egentligen två problem för fruktförespråkarna.
Det första är att vi bara hade tillgång till frukt en kort tid om året och inte året om som nu. För extra nöje så kan man i övrigt fråga en biolog vad en grävling eller en björn äter för att bli riktigt fet inför vintern 🙂
Det andra är frukten vi äter nuförtiden är väldigt förädlade. Jämför tex en Granny Smith mot ett vildäpple. Storleken och söttman/syrligheten lär vara kraftigt olika. Eller jämför vattenmelon mot dess föregångare som var små runda beska frukter.
Visst, det finns nyttigare saker man kan äta än frukt. Och jag tycker också att det är fånigt att som SLV tjata om hur viktigt det är att äta si och så mycket frukt. Men jämfört med läsk, glass och kakor så är det ändå ganska okej. 🙂
Och visst, människan har inte alltid ätit en massa frukt, särskilt inte frukt som ser ut som idag. Och inte besprutad. Men jag tycker ändå att det finns så mycket värre saker som säljs som mat.
om jag var du skulle jag pröva mig fram angående D-vitaminet. Det är väldigt liten risk för överdosering och det har många fördelar. 4000 IE för kvinnor, 5000 IE för män, per dag. Hur mycket för barn vet jag inte, det har med kroppsvikten att göra hur mycket man behöver. Kanske någon annan vet?
http://www.diabetesforum2009.se/vetenskapligt_program.htm
autism och D-vitaminer när autismen redan har utvecklats.
Ett intressant inslag tyckte jag var det om sk naturlig mat, dvs mat som människan ätit sedan länge. Mejeriprodukterna går ju fetbort om man ser det från den aspekten. Jag är LCHFare men tycker ibland att just den vinklingen känns lite si så där. Att LCHF vore nå'n slags "stenålderskost". Som sagt Mjölk, grädde, smör och ost är lika nya påfund som vetemjöl och bröd.
det är inte lika främmande med mejeriprodukter som med spannmål anser jag.
Spannmål är koncentrerade kolhydrater i stor mängd vilket var nytt i människans kost.
Mjölk är inte på samma sätt nytt. Det är en blandning av fett/mjölksocker/protein, inget extremt åt något håll. Plus att vi själva alltid druckit mjölk som barn.
Att det skulle vara så konstigt att dricka "en annan arts" mjölk med "främmande protein" köper jag inte helt. Då skulle det ju vara konstigt att äta andra djur också. Kött till exempel, eller fisk, eller ägg.
Jag är skeptisk till de stora mängder av mejeriprodukter som en del konsumerar, men jag använder mig själv mycket av smör och en del cf, lite mer sällan även vispgrädde, dock aldrig mjölk.
Jag ser det så här: jägarfolket jagade, dödade och åt djur. Troligtvis åt de upp så mycket de kunde av djuret som de hade lyckats fälla och "slängde" så lite som möjligt. Hade djuret mjölk har jag svårt att tro att de slängde den och åt upp resten. Därför tror jag att vi under längre tid har konsumerat mjölk, även om vi inte har använt djuren just för ändamålet att få mjölk. Mjölk är på sätt och vis en del av djurkroppen och innehåller samma sorters fett och näringsämnen. Alltså har vi konsumerat mjölk under en längre tid än vi konsumerat spannmål, om än inte i de mängder som en del verkar äta idag.
Men mjölken är ju en helig ko.:) I massor av år har mjölkfrämjandet basunerat ut plattityder som, mjölk ger starka ben, mjölk är livet.
Naturen har gjort det ganska enkelt. Komjölk för kalven, bröstmjölk för bebisen.:)
Det har bland vissa naturfolk visat sig att mjölk är en ganska bra ersättare för de inälvor som många har svårt för att äta i dag, och ännu fler att svårt att få tag på.
Dessutom tyder allt mer på att människan varit nomadiserande boskapsuppfödare mycket långt innan hon blev bofast och började bruka jorden, något som en arkeolog borde känna till. Dock lämnar sådana folk extremt lite spår efter sig för arkeologerna att hitta, vilket t.ex. våra Samer nu får lida för eftersom de har väldigt svårt att inför domstol åberopa urminnes hävd till de marker de utnyttjat i några tusen år, eftersom de varit noga med att inte lämna några spår efter sig, utan lämnat sina lägerplatser så som de fann dem vilket varje sann skogsmänniska gör.
Tittar man t.ex. på Maasaierna så förvarar de mjölk i säckar av skinn och andra material som inte finns kvar någon längre tid efter att de lämnats åt väder och vind, det blir alltså svårt att hitta spår av mjölkproteiner från tiden innan man började använda lerkärl. Men trots detta börjar man nu hitta intressanta fynd och nu när man letar aktivt kommer man att hitta fler.
Om ett barn lider av något så allvarligt som autism och man misstänker att det kan bero på D-vitaminbrist så tycker jag personligen inte att man bara ska prova sig fram på måfå med olika doser vitamin D. Det bästa är nog i så fall att ta ett blodprov och kolla upp barnets D-vitaminstatus. Jag kan nämligen tänka mig att det krävs att man tar en väldigt stor mängd vitamin D under en längre period för att komma till rätta med en brist, och sådana mängder kan nog vara skadliga om det sedan skulle visa sig att man inte behövde det.
Jag är tyvärr ingen expert så jag vet inte om tillskott med vitamin D kan hjälpa barn med autism, men om det skulle visa sig att barnet har en brist så är det väl i alla fall värt ett försök? Det hade jag definitivt tyckt i alla fall. Om man inte kan få läkarna att hjälpa till med D-vitamintestet så går det att ordna på annat håll.
låta bli att göra något om det finns en chans till bättring. Bra idé att föreslå ett D-vitamintest.
Jag håller med C K om att det är rätt att göra ett test. Men det är samtidigt värt att påpeka att ingen har tagit skada av att ta höga doser (4000-10000 IE) under ett par veckor. Detta sagt utifall att du har svårt att få ett test till stånd, men är ivrig att testa effekten. Om man tar för höga D-vitamintillskott 365 dagar om året dock kan det leda till förgiftning, så se definitivt till att göra ett test innan du går vidare. Vid höga doser bör man också kompensera med kalcium/magnesiumintag.
Massa diskussion om D-vitamintillskott härifrån och framåt:
http://www.kostdoktorn.se/aftonbladets-miss-om-d-vitamin/comment-page...
Om man inte kan få läkarna att hjälpa till med D-vitamintestet så går det att ordna på annat håll.
Var då?
Visst kan det hända att frukt inte är så bra om man har diabetes eller försöker gå ned i vikt, men ingen kan övertyga mig om att frukt i normalla mängder skulle vara skadligt för icke diabetiker och normal viktiga.
Mycket, mycket bättre att fokusera på margarin, vete mm
Ohomogeniserad mjölk har ju dessutom rätt fetthalt! 3%? Pah, lättmjölk!
Beror på vilken del du får i dig. 😉 Ett glas kan säkert motsvara mellanmjölk, ett annat glas säkert 4-5%. Det här ju hela grejen med att man inte homogeniserar. Det blir dessutom en ansamling av grädde i toppen av paketet, som en tjock ostskiva. Den smakar gott så klipp upp paketet när mjölken är slut och ta en titt vad som samlats i toppen. 🙂
Ser den inte i sortimentet här uppe i norrland längre. Hur är det söderut?
Då går man ju miste om hela poängen.:D
http://www.halsosam.net/
Hon ingår i Sanamingruppen http://www.sanamin.eu och de samarbetar med något laboratorium i Tyskland så alla prover skickas dit. Under "näringsbalans" på Hälsosams sida hittar du en del analyser de erbjuder men alla står inte med. Jag har till exempel kollat upp min selen-, jod- och D-vitaminststus trots att de testerna inte står med på listan så går att ordna bara man ber om det.
Är det förresten någon mer än jag som inte kommer in på Sanamins hemsida just nu? Jag undrar om det är min dator som krånglar eller om det är deras sida.
Jag förstår att det måste kännas svårt att bara stå och se på utan att göra något när någon man känner lider, jag hade känt likadant. Du kan ju alltid visa dem det som har skrivits om ett eventuellt samband mellan D-vitaminbrist och autism och så hoppas att de lyssnar på dig.
Ja, du har rätt, det är bättre att åtminstone försöka göra något än att
bara strunta i det.
Mjölkprodukter som det står högpastöriserad på är värmeskadad med temperaturer på upp till 140 grader under tryck och 15 minuter förekommer. 95 grader och 120 grader finns också som varianter. Står det ingenting innebär det automatiskt enligt lag att mjölken är lågpastöriserad 73 grader i 5 sekunder brukar det vara. Ekologiska produkter får inte vara högpastöriserade.
http://www.dn.se/opinion/debatt/undvikandet-av-solljus-har-blivit-en-...
Artikeln är skriven av två läkare vilket kanske gör att den känns lite mer trovärdig för en del personer, så om du vill kan du ju till exempel visa dem den.
Monica, glömde att vi pratade om barn när jag angav storlek på doser ovan. Halvera (minst) och som CK påpekat iaktta försiktighet.
Irene Mattison (nutritionist SLV)
Det där måste vara ett av det knäppaste uttalande SLV har gjort.
Nu har jag också laddat upp programet Kropp & Själ med dr Dahlqvist på youtube.
http://www.youtube.com/view_play_list?p=C7FDC3452F938218
🙂
http://www.nutritionandmetabolism.com/content/6/1/21
Det är dock bra att det uppmärksammas