Jamie Oliver: rädda våra barn, rädda vår mat.
Har du en kort stund över? Det mest inspirerande sättet att spendera den kan vara att lyssna på Jamie Olivers passionerade tal på TED. Han må vara en aning fettskrämd fortfarande, han må ha svårt att stå still. Men han har ett fruktansvärt viktigt budskap. Och han talar sannerligen från hjärtat.
USA är som vanligt värst. Men det finns saker att göra i Sverige också. Varför får svenska skolbarn fortfarande enbart äta lightprodukter? Varför tillåts inte åtminstone valfrihet?
Mer
Facebook: Stoppa kravet på lightprodukter till barn! (2 763 har gått med)
66 Kommentarer
Arsenik och bly - som exempel - är giftiga först när man får i sig tillräckliga mängder. Somliga ämnen kräver väldigt låg dos för att vi ska bli sjuka, och vi tenderar att simplifierat betrakta dem som "giftiga" medan ämnen där hög dos krävs stämplas, slarvigt, som "ogiftiga" i dagligt tal. Men det korrekta är att det är dosen som avgör när något är toxiskt.
Man betraktas som blyförgiftad (alltså, påverkan - inte död än) ungefär när man har en blodkoncentration på 10 μg/dL (enl. WHO) och dödlig dos fluor beräknas till 28mg/kg kroppsvikt. Bly har ingen funktion för människokroppen, så vi använder det inte längre i kosmetika (som man gjorde under några århundraden) eller i något vi intar (frivilligt) - men fluor har fördelar för tandhälsan. Därför har man gjort en avvägning mellan fördel och nackdel.
Fluor förekommer ibland naturligt i dricksvatten medan vissa länder har valt att tillsätta fluor för att skydda medborgarnas tänder. Sverige har gjort försök med fluoriderat vatten, men den utbredda användningen av fluortandkräm har gjort hela idén inaktuell.
En person på 75kg behöver inta ungefär 2.1 gram natriumflourid (det vi i dagligt tal kallar fluor) för att avgå med döden.
En 170ml tub Colgate Total (till exempel) innehåller 0.24% fluor - eller ca 1400 delar per miljon delar. (Ganska standard) För tandkräm är vikt till mängd ganska rak - 170ml motsvarar ca 177g. Så en 170ml tub innehåller ca 424.8mg eller ~0.425g fluor. De flesta av oss sväljer små mängder tandkräm varje gång vi borstar tänderna - 0.24% av det är fluor och det mesta, men inte allt, kissar vi ut nästa gång vi går på toa. (Jag har varit tvungen att göra översättningar från brittiska måttenheter, så eventuella misstag är mina - ration är densamma dock)
Väldigt få av oss trycker i oss de fyra och en halv till fem 170ml-tuber tandkräm som skulle krävas för att ge oss en dödlig dos (Säg två tuber för barn) och de flesta skulle kräkas upp vad som hunnit ner långt innan dess. Det finns ett dokumenterat dödsfall där den dödliga dosen var 4g NaF - dvs motsvarande mellan åtta-tio tuber standardtandkräm.
Störst risk att få i sig tillräckligt dagligen för att bygga upp en kroniskt skadlig nivå har den som tar sitt vatten från egen brunn.
När det gäller fluor (NaF) i tandkräm så har man - som man alltid får göra - gjort en avvägning mellan fördel och risk och kommit fram till att de flesta människor klarar av att borsta tänderna utan att trycka i sig hela tuben (och sen tre till) och att de fördelar som god tandhygien har på livslängd och hjärt och kärlhälsa uppväger eventuella risker.
Jag börjar misstänka att ett av grundproblemen är att folk i allmänhet inte är bekväma med hur det mesta vi gör måste vara en avvägning. Att man blir otrygg och obekväm med att "fullständigt riskfritt" är en utopi. Så fort ärliga, intellektuellt hederliga människor presenterar oss med riskerna så är vi oförmögna att avgöra riskens _faktiska_ omfattning. Vi gillar inte att höra att den finns där över huvud taget. Men vi verkar ha svårt att förstå att valet att _avstå_ att agera ofta är det absolut dödligaste valet.
Som det australiska paret vars tvååring dog av vanlig eksem eftersom de inte ville veta av riskerna/biverkningarna av kortison.
För den som ändå är orolig finns mängder av fluorfria tandkrämer på marknaden, med innehåll som krita, myrra, jordgubbsextrakt etc. Håller man sig till dem minskar såklart risken för fluorförgiftning - medan risken för hjärtsjukdomar ökar. Inte mycket, men den ökar. Allt är en avvägning, oavsett vad hobby-toxikologer som den där hemska "Du är vad du äter"-människan m.fl. säger.
mvh
Jessica
Bert Karlssons drive för skolmaten här i sverige var för övrigt en exakt kopia av Jamie's i England.
Loskrion
Han gör ju det han kan i alla fall, är inte det bra?
Det Bert Karlsson jobbar stenhårt för är ju just att lagstadga för en skolmat som serveras enligt SNR. Alltså en lag om att all skolmat skall vara näringsberäknad enligt de officiella kostrekommendationerna.
Nu var inte detta riktat till Kalliope, jag har ingen aning om vad du anser om SNR. Men det har förekommit tidigare här på bloggen, t.ex. när hälsohämmare och hälsofrämjare skulle nomineras. SLV som hälsohämmare och Bert Karlsson med sin kamp för SNR-lagstadgad skolmat hälsofrämjare. 😀
Missförstå mig inte, jag tycker det du skriver är bra och jag är inte negativ till Brts arbete. Precis som du så anser jag definitivt att en kvalitetssäkrad skolmat är en förutsättning och att bättre kvalité är viktigare än bråket om fetthalt i mjölk.
Även om jag samtidigt anser att lättmargarin och bra mat inte är helt i linje med varandra om man säger så.;)
Finns det några bra tips och kostråd till små barn någonstans med LCHF insperation?
Jag tycker det är så svårt med mat till min 11 månaders dotter. Hon är mjölkproteinallergisk, glutenintolerant, reagerar på ägg, soja, havregryn, fisk mm och nu har vi gjort en näringsuträkning på henne och enlligt dietisten måste jag ge henne en fabriksgröt 2 gånger per dag för att komma upp i rätt mängd järn. Hon menar att jag inte kan ge naturlig mat för att komma upp i rätt mängd?
Är det verkligen så eller ar dessa rekomenderade intag bara skit, eller är vår mat för näringsfattig?
Hon får hemmalagad barnmat på fläsk, nöt och kyckling med olika grönsaker, rotfrukter och mindre mängd potatis, även lite frukt och avocado mm Allt spetsas med kokosfett.
FAbriksgröten har jag köpt hem och gett henne två gånger nu har jag mest struntat i den. Den smakar ju bläää och innehåller inte människoföda enligt min uppfattning. Men jag vill ju inte att hon ska ha järn eller någon annan brist. Hon hade tydligen någon annan brist som skulle hjälpa med att ge henne två msk rapsolja per dag men det vill jag inte heller ge.
HAr ni något tips eller åsikt?
Ibland finns det t o m kravmärkt kycklinglever. På sajten Kolhydrater i fokus finns det en rubrik som heter LC kost för våra barn.
Vad var det för brist som skulle avhjälpas med rapsolja?