”Intressant men oförklarligt”
25 juni 2010 av Dr Andreas Eenfeldt
i Hjärtkärlsjukdom
i Hjärtkärlsjukdom Detta är komiskt. En ny observationsstudie från Australien visar att de som konsumerade mest feta mjölkprodukter (fulla av mättat fett) fick betydligt mindre hjärtsjukdom. Detta kommenteras av forskare som intressant, men oförklarligt.
Visst är det kul att förstå bättre än ”experter” ibland? Länkar till studien och kommentarer på Doktor Dahlqvists blogg.
"Background: High intakes of saturated fat have been associated with cardiovascular disease, and milk fat is rich in saturated fat.
Objective: The objective of this study was to investigate the association between the serum milk fat biomarkers pentadecanoic acid (15:0), heptadecanoic acid (17:0), and their sum (15:0+17:0) and a first myocardial infarction (MI).
Design: The study design was a prospective case-control study nested within a large population-based cohort in Sweden. Included in the study were 444 cases (307 men) and 556 controls (308 men) matched on sex, age, date of examination, and geographic region. Clinical, anthropometric, biomarker fatty acid, physical activity, and dietary data were collected. The odds of a first MI were investigated by using conditional logistic regression.
Results: In women, proportions of milk fat biomarkers in plasma phospholipids were significantly higher (P < 0.05) in controls than in cases and were, in general, negatively, albeit weakly, correlated with risk factors for metabolic syndrome. The crude standardized odds ratios of becoming an MI case were 0.74 (95% CI: 0.58, 0.94) in women and 0.91 (95% CI: 0.77, 1.1) in men. After multivariable adjustment for confounders, the inverse association remained in both sexes and was significant in women. In agreement with biomarker data, quartiles of reported intake of cheese (men and women) and fermented milk products (men) were inversely related to a first MI (P for trend < 0.05 for all).
Conclusions: Milk fat biomarkers were associated with a lower risk of developing a first MI, especially in women. This was partly confirmed in analysis of fermented milk and cheese intake. Components of metabolic syndrome were observed as potential intermediates for the risk relations.
"
Warensjö E et al. Biomarkers of milk fat and the risk of myocardial infarction in men and women: a prospective, matched case-control study. Am J Clin Nutr. 2010 Jul;92(1):194-202. Epub 2010 May 19.
"Abstract
Background/Objectives: Dairy foods contain various nutrients that may affect health. We investigated whether intake of dairy products or related nutrients is associated with mortality due to cardiovascular disease (CVD), cancer and all causes.
Subjects/Methods: We carried out a 16-year prospective study among a community-based sample of 1529 adult Australians aged 25–78 years at baseline. Habitual intakes of dairy products (total, high/low-fat dairy, milk, yoghurt and full-fat cheese), calcium and vitamin D were estimated as mean reported intake using validated food frequency questionnaires (FFQs) self-administered in 1992, 1994 and 1996. National Death Index data were used to ascertain mortality and cause of death between 1992 and 2007. Hazard ratios (HRs) were calculated using Cox regression analysis.
Results: During an average follow-up time of 14.4 years, 177 participants died, including 61 deaths due to CVD and 58 deaths due to cancer. There was no consistent and significant association between total dairy intake and total or cause-specific mortality. However, compared with those with the lowest intake of full-fat dairy, participants with the highest intake (median intake 339 g/day) had reduced death due to CVD (HR: 0.31; 95% confidence interval (CI): 0.12–0.79; P for trend=0.04) after adjustment for calcium intake and other confounders. Intakes of low-fat dairy, specific dairy foods, calcium and vitamin D showed no consistent associations.
Conclusions: Overall intake of dairy products was not associated with mortality. A possible beneficial association between intake of full-fat dairy and cardiovascular mortality needs further assessment and confirmation.
"
Bonthuis M et al. Dairy consumption and patterns of mortality of Australian adults. European Journal of Clinical Nutrition (2010) 64, 569–577; doi:10.1038/ejcn.2010.45
http://www.nature.com/ejcn/journal/v64/n6/abs/ejcn201045a.html
Annika D lär ju dock inte gilla den. Det är ju en studie, borde ju vara beställd av korrumperade forskare då?
Glad midsommar!
Finns det inte korrumperade forskare med extraknäck? :wink:
- är att man utgår från felaktiga premisser.
Kolla referenslistorna i studierna jag refererat till. Nog finns det många studier sedan lång tid tiilbaka som visar positiva saker med mjölkkonsumtion. Inte sällan finansierat av intresseorganisationer och företag.
Komjölk är ingen ursprunglig stenåldersföda, lika lite som sädesslag.
Jag tror nog att människor fick i sig en viss mängd mjölk då och då även när vi var jägare och samlare. Dessutom tror jag även (observera TROR) att den mjölk som framställs industriellt för massproduktion skiljer sig mindre från "ursrungliga förhållanden" än dito för spannmålen.
Alltså jag tror det är större skillnad på näringen i spannmål för massproduktion än mjölk jämfört med den tiden då folk var bönder och odlade allt själv.
Men som sagt, det är bara gissningar. :)
Sädesslag.....gör det ont att få sädesslag? :-)
Spannmålet har utvecklats för att vara så oätligt som möjligt eller i bästa fall, passera ut opåverkad.
Detta betyder inte att komjölk måste vara bra för vuxna människor, men evolutionstrycket för att det skall vara skadligt är NOLL! Det är tom svagt positivt, om man ser till den korta period vi druckit komjölk. Och att vi, i nordeuropa, ofta tål mjölk i vuxen ålder talar för detta.
Som långtidsammande kvinna blir jag rätt less på att höra sådana fördomar som att mjölk bara skulle vara för spädbarn. Vår artegna mjölk är alldeles utmärkt att komplettera övrig mat med betydligt längre än spädbarnsperioden. Sen hur man ser på det med att använda komjölk (eller annan mjölk för den delen) till vår mat är faktiskt en helt annan fråga. Blanda inte ihop äpplen och päron.
"En mjölkko ger 80 liter per dag mot 8 liter för 100 år sedan. Den maximeringen borde ju påverka kvalitén på nåt sätt."
Ja det tror jag med. Särskilt med tanke på att korna som de facto kan producera den mängden inte heller får den mat som korna fick för 100 år sedan.
Men fortfarande tror jag som sagt att den eventuella försämringen av näring i mjölk inte motsvarar densamma för spannmål.
Människan började med boskap innan hon blev bofast och började odla säd. Det finns fortfarande boskapsdrivande nomadfolk än idag.
Om det är stenåldersaktigt eller inte spelar ingen roll för mig, men ingredienserna är i princip äggula, kanske en gnutta citronsaft och så då oljan. Det är oljan du betraktar som problematisk? Jag anser att den är helt OK eftersom macadamianötter är väldigt feta och kan kallpressas.
Macadamianötter eller -olja är förvisso inte ett traditionellt inslag i den nordiska kosthållningen, men det innebär inte att macadamia är mer tveksamt än t.ex. oliver eller olivolja (som inte heller är särskilt urnordiskt).
Det blir väl i närheten av hollandaise men måste gå bra att äta kall också.
Snälla skriv inte långa inlägg på Engelska .jag är inte bra på att översätta,och kanske många med mig som bara hoppar över vad du skriver. Synd vi vill gärna läsa och förstå
vad du hänvisar till.
Tack på förhand
Inger
Som regel är också dessa l å n g a texter träiga och kanske är det bäst att göra en
sammanfattning och därefter lämna ut källan.
Möjligen att man med en mening kan skriva vad poängen är med en specifik studie.
Och vem tycker du ger bra översättning? Menar du din egen eng.?
Vitsen med att ngn kan göra en sammanfattning är att den som skriver förstår de långa texter som de slänger ut här; givetvis med ang. källa.
När man nu undrar över sambanden, varför testar man omega-3-berikat margarin i stället för naturligt fett?
För mig som har ätit naturlig kost med väldigt lite kolhydrater i snart 7 år och som med lätthet kan hugga upp 4 grova björkar på min fritid (är över 60 och kvinna) förefaller ovanstående löjligt och samtidigt oerhört tragiskt. Här har man inbillat miljoner människor att de skyddas mot hjärtsjukdomar om de äter margarin och det förefaller vara precis tvärtom. När ska syndarna vakna?
De sambanden man ville undersöka var ju just effekten av margarin som berikats med omega-3. Självklart är det vad man då undersöker. Den som är negativt inställd till Unilevers marknadsföring borde ju tolka resultaten positivt.
Skulle man istället äta fisk i studien kan man ju omöjligt göra samma jämförelse eftersom fisk innehåller så mycket annat nyttigt.
Lutz/Allan visar i sin bok "Life without bread" röntgenbilder av en patients hjärta som blev mycket friskare på lågkolhydratkost. De hävdar i likhet med dr Kwasniewski att hjärtmuskler behöver mättade fettsyror för sin funktion. Man kan misstänka att de inte alls menade sådana fettsyror som bildas vid margarintillverkning. Det kan tänkas att margarinkonsumtion inte bidrar till ett friskt hjärta hur mycket man än berikar margarinet. Och nu har vi sett ett exempel på det.
Min syster som bara är ett år yngre och väldigt aktiv under hela sitt vuxna liv, som alltid har hållit sig slank, men till skillnad från mig hade för vana att steka allt i matolja, dessutom raffinerad, och använda fusksmör på smörgås, har nu drabbats av hjärtflimmer. Ravnskov påstår att raffinerad matolja kan ge hjärtflimmer.
Jag drabbades av prediabetes för 7 år sedan och idag kan jag hugga ved med en släggyxa i 2 timmar utan vila och allt tack vare kostomläggning till lågkolhydrat efter dr Kwasniewski och Lutz modell.
Bara en anekdot, men många sådana blir till slut ett vittnesmål.
En kompis till mig som led av hjärtsvikt och diabetes tills för 2 år sedan, är idag, på eget bevåg, medicinfri tack vare konsekvent lågkolhydratkost. Han är dessutom 25 kg lättare utan att ha tränat en enda dag. Idag orkar han arbeta på produktionsavdelningen av ett jättestort företag, där han får gå kilometervis.
Ditt inlägg är långt och informativt men det har fortfarande inget med saken att göra. Den här studien att ett syfte som inte stämmer överens med det du nämner. De ville undersöka något helt annat och valde därför metodiken därefter.
Sedan kan man ha åsikter om att andra studier vore mer intressanta men om man nu vil undersöka margarin berikat med omega-3 är det självklart margarin berikat med omega-3 man använder i studien.