15 000

Det finns nu 15 000 personer som gillar Kostdoktorn på Facebook. Kul! Genom att vara med får du tips från mig om populära hälsonyheter (inklusive en del som jag inte hinner skriva om på bloggen) via Facebook. Dessutom kan du kommentera dem där och sprida dem vidare till dina vänner om du vill.

9 Kommentarer

  1. Gillat!
  2. Y62
    Vägrar ansiktsbok men skulle ha gillat...
  3. Jacob E
    Gillar Kostdoktorn.se, men inte Facebook...
  4. Bo
    Y62, Jacob E
    Samma här.
  5. Bell
    VVF = Våga Vägra FB
  6. Gäst
  7. Armagnac
    Narcissen

    Son af en flodgud och en lilja,
    Jag lutar öfver dammens rand,
    Och ser, när skyarna sig skilja,
    I vattnets djup ett himmelskt land.
    En skepnad, af min tanka lånad,
    Ljuft tindrar der på azurgrund,
    Och fängslar min bedragna trånad
    Med hopp om stundande förbund.

    Förgäfves mig i fjerran kallar
    En varnande och trogen röst:
    Af vågens sång, som höjs och svallar,
    Är känslan lockad ur mitt bröst.
    Bland vattnets andar nu hon glimmar,
    Bekant och dock så underbar,
    Och när den hulda mot mig strimmar,
    Är blott min kropp på jorden qvar.

    En siare, som såg min våda,
    Förkunnade mitt öde så:
    Att blott jag ej mitt Sjelf fick skåda,
    Jag skulle länge lefva få.
    I mina barndomslekar följde
    En trofast skyddsgudinna mig,
    Och vexlande förtrollning höljde
    Mitt inres förberedda krig.

    Men då jag ville se, förmäten,
    Med sinnlig blick min sällhets halt,
    Försvann hon, och i dunkla läten
    Förbyttes gudomens gestalt.
    Än ofta ropar hon mig åter,
    Från dal till dal, från höjd till höjd,
    Och min förvillelse begråter
    Med toner från min fordna fröjd.

    En sinnebild af Konstens söner,
    Jag blomstrar endast i min dröm,
    Och, döf för lifvets varma böner,
    Ser blott mig sjelf i diktens ström.
    När stormen öfver vattnet jagar,
    Mitt inre smärtfullt darrar der,
    Och echo från förflutna dagar
    Min sorg och dock min vällust är.

    När parkens unga herrskarinna
    Besöker sina blomsterland,
    Och hennes elfenfingrar hinna
    Den längtande på enslig strand:
    Jag sorgsen ser mitt öde bådas,
    Dock, grymma! jag förgudar dig;
    Ty blott jag med din blick benådas,
    Min dröm i blicken speglar sig.

    I morgon skådar du förkolnad
    Den prakt du förbisåg i går;
    Ty under denna hvita vålnad
    Ej länge blommans hjerta slår.
    O, hellre vid ditt bröst förunna
    Mitt korta doft en aftonverld,
    Och kyss till sömns mig, och förkunna
    Din cittra blommans himmelsfärd!

    Per Daniel Amadeus Atterbom

  8. Monika
    Hör inte hit.... Har du möjlighet att kommentera skulle jag vilja veta mer om denna för mig skumma produkt - glucosanol?

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg