”Du blir tjock av dålig luft”
Statistiska samband i observationsstudier kan normalt inte bevisa orsakssamband. Men försök förklara det för forskare som behöver uppmärksamhet, eller (ännu svårare) Aftonbladets rubriksättare.
Aftonbladet: Den dåliga luften gör dig tjock
Kan du också komma på en bra alternativ förklaring till det sambandet?
Ett problem: den teorin kan knappast vare sig bevisas eller motbevisas. Hur skulle man göra det?
//Zac
#4 Bara för det inte kan bevisas betyder det inte att det faktiskt inte är så.
Det verkar ju inte finnas något samband mellan själva EXPONERINGEN av gifter och vikten. Antagligen vill man bara hitta ursäkter för varför tallriksmodellen inte fungerar 😉
Alltså är en trolig anledning, precis som sovereign säger, att gifter helst lagras i fett.
Det är fetman som ger gifterna större möjlighet att ansamlas och inte gifterna som orsakar fetman med andra ord.
De pladdrar om påverkad födelsevikt med - då borde ju slutsatsen att man blir smal av miljögifter för låg födelsevikt är ju vad som händer när man exponerar foster för tex. nikotin eller andra gifter.
Hur som helst så är ju slutsatsen att aftonbladet suger. Kan inte säga det på ett finare sätt tyvärr 😛
Bäst att använda gasmask i städer med tung industri.
Miljögifter, vare sig de kommer i födan eller luften vi andas, behöver hanteras av antioxidanter i kroppen. En av de viktigaste antioxidanten är kolesterol. Alltså ökar kolesterolet hos dessa individer. 1.000 70-åringar ingick i studien. En ålder där många med "höga" kolesterolvärden får statiner. Alltså, ju mer gifter dessa gubbar/gummor dragit i sig, desto större andel där kroppen reglerat upp kolesterolet, är lika med fler av dem som äter statiner, är lika med fler av dem som har kolesterolbrist, är lika med fler av dem som har svårt att oskadliggöra gifterna i kroppen. Samtidigt som de får veta att de måste medicineras, får de också höra hur de ska äta "rätt", är lika med kolhydrater, är lika med viktuppgång. Man kan dessutom i detta resonemang spekulera i om kroppen signalerar behovet av antioxidanter, och eftersom animaliska produkter är "farligt", så blir kroppen någorlunda nöjd när man kompenserar kolesterolbristen med antioxidanter från frukt, och fruktos vet vi ju vad det gör med insulinnivån.
Jag läste tidigare om en forskare i USA som gjorde djurförsök om kvicksilver. Minns ej forskningesn syfte, men grejen var att skyddsutrustningen inte var så rigorös, utan de som jobbade i labbet drog i sig med tiden så mkt kvicksilver att de blev sjuka. Just den här personen var så dålig att han inte längre var arbetsför. Han flyttade ut till en stuga och levde på i princip enbart ägg. Efter ett tag märkte han att han började bli frisk, fast kvicksilver normalt inte är så lätt att få ur kroppen. Han började då att forska på ägg och dess naturliga kolesterol som en hälsokomponent. Mer minns jag inte. Kanske ngn annan som läst om och kan denna historia bättre än jag? Men hur som helst så tror jag att kolesterol är en viktig parameter att titta på när det kommer till gifters påverkan på kroppen.
Jag har en fråga som inte har med detta ämne att göra, men jag hoppas att du snabbt kan svara: vad beror förhöjda blodfetter på? och vad gör man för att sänka värdet?
Mycket tacksam för ditt svar!
Hälsningar Anita
http://www.kostdoktorn.se/kolesterol
Lade man samman grafen för antalet licenser med den för antal intagna inom mentalvården var deras stigande kurvor i stort sett parallella, vilket kvällstidningarna, om de funnits då, säkert larmat om med rubriker såsom "Du blir galen om du lyssnar på radio!".
Den enkla förklaringen var att den allt mer utbyggda sjukvården började ta sig an människor med psykiska problem, samtidigt som kristallmottagarna började spridas.
Lite ovidkommande, men i Höstens böcker (det är tidningen Svensk bokhandel som ger ut ett extratjockt nummer) finns du med som debutant, du har författat "Matrevolutionen" som kommer ut på Bonnier Fakta - men i reklamdelen finns du inte med?!
Varför detta?
Gvdb
Du är för härlig.
Jag gillar omslaget. Snyggt. Och med evolutionen i rött. Fyndigt.
Detta gäller också män som rakar sig varje morgon.
Riktigt intressant förstasida på din kommande bok, Andreas. Omslaget är viktigt, läste t.o.m en artikel om det i DN idag.
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/omslagets-makt-ar-stort-1.1120971
Lycka till, det kommer att bli en välbehövlig bok för Sverige och världen 😉
Konstigt nog gäller de högre cancerfallen även de som bor väldigt nära järnvägen och andra bostadsområden med låga fastighetsvärden.
Personligen tror jag att palmträd utövar en magisk kraft på oss och skickar D-vitaminstrålar in i blodet på oss.
En ytterligare orsak skulle kunna vara att näringsvärdet i maten gått ner (vilket det helt säkert gjort, t ex får vi i oss mindre järn numera trots att vi äter mer proteiner, se jordbruksverkets statistik). Jag är starkt troende även i den teorin. Som konsekvens kör jag numera Seltin istället för salt för att öka intaget av magnesium och kalium. Jag försöker äta kycklinglever en gång i veckan (järn) och mycket gröna bladgrönsaker (magnesium igen). Mycket ägg (vitamin K2). Mitt BMI nu är 21.0 och det var 26.4 när jag började med lågkolhydratkost. Det faktum att vikten fortfarande går neråt anser jag vara ett tecken på att jag gör någonting rätt (utöver att hålla kolhydraterna låga, men inte jättelåga). Miljögifterna är svåra att göra något åt (ekoprodukter hjälper väl något). Halten mikronäringsämnen i maten kan man däremot ganska lätt fixa till.
*Fördelningen över individer vad gäller kolhydrat- och sockerätandet kan ha blivit mer skev under senare år och det kan i sig ha givit upphov till en fetmaepidemi om det är så att risken att bli sjuk ökar starkt om man äter mer än en viss maxmängd av kolhydrater (t ex 300 g per dag). Tanken är att äter man mer än så blir en väsentlig andel av alla individer sjuka/feta, äter man mindre blir nästan ingen sjuk/fet. En spekulation även detta.
Doc: kanske dags att lägga upp en direktlänk härifrån;)?
Jag ser oerhört mycket fram emot boken, men hoppades på lansering INNAN jul. Då hade du kunnat sitta i TV-sofforna i november och berättat att man inte behöver få efterjul-ångest av att ha ätit för mycket om man läser boken;)
Oavsett, lycka till med finslipningen av boken och jag hoppas att det står översättare beredda att ta sig manuset så snart du skrivit färdigt:)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=...
Testa minosel....
Vi har aldrig ätit så mycket fruktos som vi gör nu. För att göra det onda värre, så äter vi fruktosen med omega6-fetter. Om det inte skulle ge effeker (negativa) på hälsan, så försvinner plötsligt all logik.
Att springa intensivt och länge i storstadsluft kan nog absolut vara mer hälsovådligt än hälsosamt, med tanke på att man ventilerar lungorna så pass mkt kraftigare jämfört med en lugn promenad, och därmed drar ned främst dieselpartiklar långt ned i lungorna. Själv springer jag i skogsslinga utanför mindre stad där luften är relativt ren, och då är motion absolut hälsofrämjande. Brukar ibland springa med min 75-åriga far där, och han mår också bra av att springa - hans blodtryck har sjunkit ganska rejält sedan han började (iofs. svårt att säga vad som är vad med tanke på att han börjat med LCHF också), från ca 140 till 110 systole.
Aftonbladets journalist har i sin artikel förvanskat vad Åke Spross skrivit i den artikel som utgör underlaget till ABs artikel.
Så här står det i ursprungsartikeln i UNT den 7 juni:
http://www.unt.se/uppsala/mer-miljogifter-hos-feta-personer-971664.aspx
Rubrik: Mer miljögifter hos feta personer
Det finns ett nära samband mellan halterna av vissa miljögifter i blodet och förekomsten av fetma. Stigande nivåer av miljögift i blodet är också kopplade till höga blodfetter och andra störningar i ämnesomsättningen.
Det visar helt nya uppgifter från den så kallade PIVUS-studien i Uppsala, som på måndagen för första gången presenterades vid en workshop i Universitetshuset i Uppsala kring miljöföroreningar och fetma.
– Våra nya data ger ytterligare stöd för hypotesen att olika hormonstörande miljögifter kan bidra till uppkomsten av fetma, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet och huvudansvarig för PIVUS-studien.
PIVUS-studien omfattar drygt 1000 70-åriga kvinnor och män i Uppsala, som lämnat blodprover och genomgått en hel rad av undersökningar, bland annat med en speciell röntgenmetod för att mäta mängden kroppsfett.
De nya analyserna visar att det finns ett nära samband mellan de båda långlivade organiska miljögifterna DDE och HCB i blodet och mängden kroppsfett.
Hos den femtedel av kvinnorna och männen som hade mest kroppsfett var DDE-halten i genomsnitt nästan dubbelt så hög som hos den femtedel som var magrast. Sambandet var liknande för HCB, om än inte lika tydligt.
Men kan inte de förhöjda halterna av miljögifterna i blodet bara vara en följd av att redan feta personer kan lagra upp mer av de fettlösliga långlivade miljögifterna i sitt kroppsfett än vad magra personer gör, gifter som sedan fortlöpande släpps ut i blodet?
– Nej, sambandet är betydligt mer komplicerat. När det gäller flera andra fettlösliga miljögifter ser vi inga samband alls mellan halterna av dem i blodet och mängden kroppsfett, säger Lars Lind.
En första preliminär analys visar också en koppling mellan DDE-halten i blodet och det så kallade metabola syndromet, som kännetecknas av förhöjt blodtryck, bukfetma, förhöjda blodfetter och störningar i insulin- och blodsockernivåerna.
– Med stigande nivåer av DDE i blodet ökade också risken för att ha något av dessa kriterier på det metabola syndromet. De som inte uppfyllde något enda av kriterierna för det metabola syndromet hade också lägst halter av DDE i blodet, säger Lars Lind.
PIVUS och andra liknande studier kan aldrig bevisa att samband man upptäcker är orsakssamband. Och ingen forskare skulle ens drömma om att göra en prövning på människor, liknande dem som görs för läkemedel, för att se om personer som tillförs olika miljögifter lägger på sig mer kroppsfett.
– I stället kommer vi att gå vidare och undersöka hur de misstänkta miljögifterna från PIVUS verkar i experiment på odlade celler och i djurförsök, säger docent Monica Lind, toxikolog vid Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset och initiativtagare till Uppsalamötet.
Lars Lind framhåller att de nya rönen inte kullkastar den gamla sanningen att fetma är en följd av att man äter fler kalorier än vad man förbrukar.
– Men mycket talar för att flera olika miljögifter kan störa olika hormonsystem och påverka antalet fettceller så att upplagringen av detta energiöverskott som extra fett blir mer effektiv samtidigt som förbränningen av fett försvåras.
– På så sätt bidrar de både till att underlätta viktuppgång och till att göra det svårare att gå ner i vikt, säger Lars Lind.
På sikt hoppas Lars och Monica Lind att denna forskning, genom ökad kunskap om och bättre kontroll av olika miljögifter, ska ge upphov till nya sätt att förebygga fetma, diabetes och andra störningar som ökar risken för bland annat hjärtkärlsjukdomar.
– Risken för att få i sig vissa miljögifter som kopplats till fetma, som bisfenol A, kan individen dessutom själv påverka genom att till exempel undvika att äta burkmat och mat i plastförpackningar. Dessutom är halten av miljögifter i allmänhet lägre i kravodlade livsmedel, säger Monica Lind.
MIn kommentar: Tyvärr är det ofta så- att journalister förvanskar vad forskare säger- dock ej Åke Spross- så heder åt honom och UNT!
mvh
Maria
Det du skriver, ger stöd åt att min hypotes i inlägg #19 kan stämma.