Doc, I artikeln står det "Diabetiker och de som lider av familjär hyperkolesterolemi kan dock reagera annorlunda på kolesterol och bör därför rådgöra med sin läkare angående sina kostvanor." Är det problem för diabetiker att äta ägg? Och spelar det i så fall någon roll vilken typ man har?
Jag kollade mina kolesterolvärden i samband att jag fick diabetesdiagnosen LADA i våras: Kolesterol 6,9, triglycerid 1,1, LDL/HDL-kol 3,0, Apolipoprotein A1 1,68, Apolipoprotein B 1,44, Apå B/Apo A1, HDL-kolesterol 1,6 och LDL-kolesterol 4,8.
Än så länge har jag tackat ned till kolesterolsänkande medicin. Borde diabetiker med värden liknade min medicinera med kolesterolsänkande medicin.
Helt rätt. Varken jag eller Martin tycker att det är fel. Men Kronägg är såklart en del i etablissemanget och den som klagar på etablissemanget kan inte ta det här på allvar heller. Smörfrämjandet är också en del i etablissemanget och likaså Atkins foundation.
Det ser inte jag som ett stort problem men på den här bloggen borde ju de flesta vara konsekventa och ha samma åsikt.
#35 mfl
När det gäller medicinering mot högt kolesterol så är det stor skillnad mellan att behandla friska människor och patienter med hjärt-kärlsjukdom.
Medicinering med statiner sänker LDL och minskar risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom och förtida död med upp till 30%, detta gäller i princip oavsett vilken nivå kolesterolet ligger på. Det råder delade meningar varför statiner fungerar, jag går inte in på det nu.
Behandling med statiner till friska människor med måttligt förhöjda kolesterolvärden har inte visats minska risken för framtida död. Undantag gäller familjär hyperkolesterolemi där personerna har extremt höga kolesterolvärden.
Patienter med typ2 diabetes brukar likställas med patienter med etablerad hjärt-kärlsjukdom. Detta är förstås en förenkling, men gör att statiner rekommenderas till patienter med typ2 diabetes, åtminstone om patienten har ytterligare någon riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.
Jag har disputerat på typ2 diabetes så jag är påläst, men den slutliga sanningen vill jag inte hävda att jag har 😉
Tack Anders!
Jag har beslutat köra på med alla de mediciner jag ordinerats nu tills jag ätit mig ned i bättre vikt och bättre värden vad gäller socker etc. Därefter får jag ta en ny funderare på hur jag skall hantera statiner etc. i framtiden. Jag lever med en förjöjd risk under tre månader fick jag höra. Under dessa månader tänker jag vara en snäll patient. Sedan får vi se...:)
Anders 53#,
de 30% du skriver om är "baklänges" uträknade som relativa skillnader. Siffrorna kan då göras stora i vissa studier. I verkligheten brukar det röra sig om skillnader på enstaka fall mellan statin och placebogruppen. Här en text ur
"RECENT CHOLESTEROL-LOWERING DRUG TRIALS:
NEW DATA, NEW QUESTIONS
Michel de Lorgeril and Patricia Salen
Laboratoire Coeur & Nutrition, Université Joseph Fourier - Grenoble 1,
CNRS, TIMC-IMAG, UMR 5525, Faculté de Médecine, Grenoble, France."
Den handlar om CORONA-studien, som inriktade sig på sekundärprevention:
However, no significant difference was recorded for the
primary composite outcome. Moreover, there were 488 and 487 cardiovascular deaths inthe rosuvastatin and placebo groups, respectively. The numbers of deaths due to worsening heart failure were 191 and 193 in the placebo and statin groups, respectively.
Thus, the unequivocal lessons of CORONA were that both drastic cholesterol-lowering
and the supposed pleiotropic (anti-inflammatory) effect of the statin had no effect at all in the secondary prevention of CHD in high-risk patients.
Mats
Jo visst är 30% minskning av återinsjuknande mest betydelsefull för den som har en hög risk. Har du väldigt liten risk för hjärtinfarkt så blir den praktiska nyttan marginell. Just därför är statiner bra direkt efter en hjärtinfarkt, men rätt onödiga för friska människor.
Corona-studien testade den nya statinen Crestor vid hjärtsvikt, vilket oftast inte är en åderförkalkningssjukdom, så att det inte var någon större nytta för hjärtsvikten är inte förvånande.
För övrigt har jag lagt upp lite mer utförliga hänvisningar till statinstudier vid diabetes på min blogg.
Sitter just nu på föreläsning om kolesterol och lipidmetabolism på Karolinska. På tavlan står frågan: Blir vi feta av att äta för mycket socker? Att besvaras av föreläsaren innan dagen är slut. Ska bli mycket intressant att höra hans svar. Pratar just nu om det onda kolesterolet.
Skillnaderna är som ni ser ytterst små. Dessa är långa studier, några är primärpreventiva (ingen tidigare hjärtsjukdom), några är sekundärpreventiva och någon är blandad.
nicklas@ träningslära #52: Klart vi skall vara kritiska till de näringsidkare som ingår i etablissemanget. Men ett diskret litet halvkvävt "hurra" eller konstruktiv kritik skadar väl inte om dessa etablerade försöker rikta sina kompasser i någorlunda rätt riktning?
Absolut! Men det har ju varit min åsikt från början. Jag ser finansiering av studier från läkemedelsindustri och livsmedelsindustri som ett problem i vissa fall men inget jag automatiskt dömer ut. Koststudier kommer knappt göras alls om inga privata aktörer är beredda att finansiera.
Det är väl så här i världen. Smakar det så kostar det. Även om en studie skulle bekostas av staten kan forskarna i sin tur ha kopplingar eller egna uppfattningar från början som kan påverka. Något helt objektivt perfekt går inte att finna tyvärr, bara "lite" bättre och andra väldigt dåligt.
"Även om en studie skulle bekostas av staten kan forskarna i sin tur ha kopplingar eller egna uppfattningar från början som kan påverka."
Ja dels det men framför allt får man nog räkna med en studie som motsvarar resurserna helt enkelt. Det vill säga en studie där det inte finns kapital att genomföra den på ett tillräckligt ingående sätt.
Den dagen Svenska ägg finansierar en stor studie som undersöker högkonsumenter av ägg och död i hjärt- kärlsjukdom ser jag med intresse på de resultaten.
Jag har sedan en tid haft Familjär Hyperkolesterolemi och får behandling mot detta.
Mina funderingar är egentligen hur mycket påverkar fasta mätvärdena? Jag har väldigt svårt att gå hemmifrån utan min svarta kopp kaffe och min läkare blir besviken varje gång! Hur är det, saboterar kaffekoppen möjligheten till att mäta Apo-kvoten på ett korrekt sätt? Hur är det med andra livsmedel i sammanhanget?
Dietdoctor.com använder kakor (cookies) för att webbplatsen skall fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer
68 Kommentarer
Jag kollade mina kolesterolvärden i samband att jag fick diabetesdiagnosen LADA i våras: Kolesterol 6,9, triglycerid 1,1, LDL/HDL-kol 3,0, Apolipoprotein A1 1,68, Apolipoprotein B 1,44, Apå B/Apo A1, HDL-kolesterol 1,6 och LDL-kolesterol 4,8.
Än så länge har jag tackat ned till kolesterolsänkande medicin. Borde diabetiker med värden liknade min medicinera med kolesterolsänkande medicin.
Helt rätt. Varken jag eller Martin tycker att det är fel. Men Kronägg är såklart en del i etablissemanget och den som klagar på etablissemanget kan inte ta det här på allvar heller. Smörfrämjandet är också en del i etablissemanget och likaså Atkins foundation.
Det ser inte jag som ett stort problem men på den här bloggen borde ju de flesta vara konsekventa och ha samma åsikt.
När det gäller medicinering mot högt kolesterol så är det stor skillnad mellan att behandla friska människor och patienter med hjärt-kärlsjukdom.
Medicinering med statiner sänker LDL och minskar risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom och förtida död med upp till 30%, detta gäller i princip oavsett vilken nivå kolesterolet ligger på. Det råder delade meningar varför statiner fungerar, jag går inte in på det nu.
Behandling med statiner till friska människor med måttligt förhöjda kolesterolvärden har inte visats minska risken för framtida död. Undantag gäller familjär hyperkolesterolemi där personerna har extremt höga kolesterolvärden.
Patienter med typ2 diabetes brukar likställas med patienter med etablerad hjärt-kärlsjukdom. Detta är förstås en förenkling, men gör att statiner rekommenderas till patienter med typ2 diabetes, åtminstone om patienten har ytterligare någon riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.
Jag har disputerat på typ2 diabetes så jag är påläst, men den slutliga sanningen vill jag inte hävda att jag har 😉
Jag har beslutat köra på med alla de mediciner jag ordinerats nu tills jag ätit mig ned i bättre vikt och bättre värden vad gäller socker etc. Därefter får jag ta en ny funderare på hur jag skall hantera statiner etc. i framtiden. Jag lever med en förjöjd risk under tre månader fick jag höra. Under dessa månader tänker jag vara en snäll patient. Sedan får vi se...:)
de 30% du skriver om är "baklänges" uträknade som relativa skillnader. Siffrorna kan då göras stora i vissa studier. I verkligheten brukar det röra sig om skillnader på enstaka fall mellan statin och placebogruppen. Här en text ur
"RECENT CHOLESTEROL-LOWERING DRUG TRIALS:
NEW DATA, NEW QUESTIONS
Michel de Lorgeril and Patricia Salen
Laboratoire Coeur & Nutrition, Université Joseph Fourier - Grenoble 1,
CNRS, TIMC-IMAG, UMR 5525, Faculté de Médecine, Grenoble, France."
Den handlar om CORONA-studien, som inriktade sig på sekundärprevention:
However, no significant difference was recorded for the
primary composite outcome. Moreover, there were 488 and 487 cardiovascular deaths inthe rosuvastatin and placebo groups, respectively. The numbers of deaths due to worsening heart failure were 191 and 193 in the placebo and statin groups, respectively.
Thus, the unequivocal lessons of CORONA were that both drastic cholesterol-lowering
and the supposed pleiotropic (anti-inflammatory) effect of the statin had no effect at all in the secondary prevention of CHD in high-risk patients.
Jo visst är 30% minskning av återinsjuknande mest betydelsefull för den som har en hög risk. Har du väldigt liten risk för hjärtinfarkt så blir den praktiska nyttan marginell. Just därför är statiner bra direkt efter en hjärtinfarkt, men rätt onödiga för friska människor.
Corona-studien testade den nya statinen Crestor vid hjärtsvikt, vilket oftast inte är en åderförkalkningssjukdom, så att det inte var någon större nytta för hjärtsvikten är inte förvånande.
För övrigt har jag lagt upp lite mer utförliga hänvisningar till statinstudier vid diabetes på min blogg.
Studie ; Överlevnad på placebo; På statiner
4S ; 88.5% ; 91.8%
WOSCOPS ; 95.9% ; 96.8%
CARE ; 90.57% ; 91.35%
AFCAPS/TexCAPS ; 97.7% ; 97.6%
LIPID; 85.8% ; 89.0%
EXCEL; 99.8% ; 99.5%
Skillnaderna är som ni ser ytterst små. Dessa är långa studier, några är primärpreventiva (ingen tidigare hjärtsjukdom), några är sekundärpreventiva och någon är blandad.
Absolut! Men det har ju varit min åsikt från början. Jag ser finansiering av studier från läkemedelsindustri och livsmedelsindustri som ett problem i vissa fall men inget jag automatiskt dömer ut. Koststudier kommer knappt göras alls om inga privata aktörer är beredda att finansiera.
Ja dels det men framför allt får man nog räkna med en studie som motsvarar resurserna helt enkelt. Det vill säga en studie där det inte finns kapital att genomföra den på ett tillräckligt ingående sätt.
Den dagen Svenska ägg finansierar en stor studie som undersöker högkonsumenter av ägg och död i hjärt- kärlsjukdom ser jag med intresse på de resultaten.
Väl värt besväret, en läsvärd blogg!
Det har varit problem med servern på Bloggsida.se. Nu verkar det som om det fungerar igen.
# Inga Lill 65
Förutom att Becel inte smakar gott så fick väl en del en tankeställare när Becel efter en vetenskaplig hearing inte längre fick använda hjärt-lung fondens märke: http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2009/02/13/hjart-lungfonden-bryte...
Så här skrev Göran Petersson Chalmers redan för flera år sedan:
Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/26307.pdf
Med LCHF hälsning 🙂 .
PS Göran Petersson, professor i Kemisk Miljövetenskap vid Kemi- och Bioteknik, Chalmers DS
Jag har sedan en tid haft Familjär Hyperkolesterolemi och får behandling mot detta.
Mina funderingar är egentligen hur mycket påverkar fasta mätvärdena? Jag har väldigt svårt att gå hemmifrån utan min svarta kopp kaffe och min läkare blir besviken varje gång! Hur är det, saboterar kaffekoppen möjligheten till att mäta Apo-kvoten på ett korrekt sätt? Hur är det med andra livsmedel i sammanhanget?
Jonny