Björn Ferry på Kunskapskanalen
4 maj 2011 av Dr Andreas Eenfeldt![Dr Andreas Eenfeldt]()
i Björn Ferry
i Björn Ferry 
Skidskytten Björn Ferry talade om hur LCHF ”påverkat hans liv” i Kunskapskanalen nyligen. Jag har inte sett inslaget själv ännu, för min internetkoppling här på båten är smärtsamt långsam, men tydligen var det bra. Vad säger du?
80 kommentarer
Jo, när det gäller skjuttider så har vi nog olika uppfattning, eller rättare sagt resonerar vi nog utifrån olika perspektiv. Jag utifrån en skidskytts och du utifrån en sportskytts, gissar jag. Min erfarenhet är dock att man har mycket lättare att få bendarr genom en dålig skjutställning om man har några kilometer skidåkning i benen innan man ställer sig där, även om man inte dragit på sig mjölksyra under åkningen.
Sen är det ju som du säger att många har den bästa möjliga ställningen med avseende på omständigheterna. Skjutställningen i skidskytte är ju också kompromissad på ett annat sätt än i sportskytte.
Håller med om att Ekholm har en av de bästa skjutställningarna, för att inte säga den absolut bästa (min åsikt). Det är kanske inte så konstigt heller då hon tillhör det fåtal överhuvudtaget som börjat som skytt för att sen gå över till skidskytte. De allra flesta går ju den andra vägen oavsett vilket land de kommer ifrån.
Speciellt nu när Ekholm finns med bra ställning och som följd den bästa träffprocenten. Borde inte detta visa resterande hur viktigt ställningen är?
Har du någon fundering på detta fenomen?
Intressant, jag har inte noterat de nya stavremmarna. Men i så fall, så finns det en del elitåkare som borde slipa på tekniken, för jag ser en del fumla rätt många bentag innan de kan börja trycka med armarna - har man då en bra "stav till stav"-tid, så kanske man tappar sekunder på fumlandet i alla fall, vilket inte mäts (inte i rapporteringen på TV i alla fall, men kanske av tränarna). Tiden från man lägger ifrån sig stavarna, tills att man når varvklockan + en varierande faktor för vilken bana man ligger på, skulle kunna vara ett alternativ att mäta.
Eftersom du verkar vara insatt i skidskyttevärlden, så vill jag tråka ut dig med ännu en fråga ;). Om du sett ngt klipp från gamla bilsporttävlingar sedan 40--talet, så har du kanske sett att när startskottet gick så stod förarna på en sida och var tvungna att springa över till sina bilar, starta dem och köra iväg. Jag har samma tanke när det gäller Masstart i skidskytte - detta tråkiga lemmeltåg första varvet där inget intressant händer förutom ngn vurpa här eller där i smeten. Man väntar ju bara på att första skyttet ska bli överstökat så det blir lite spridning. Varför inte börja en "Mass-slakt" med att alla står på sin matta och när startskottet går så slänger sig alla ned och kör första serien av FEM. Det skulle spräcka fältet lite i alla fall. Undrar om detta ngn gång varit på förslag inom sporten - kan ju omöjligt vara bara jag som tänkt tanken? (för att inte behöva bygga om gevären så kan första magasinet ligga på mattan och sedan lämnas där åt funktionärerna att plocka upp). Skulle blir roligare så.
Angående skidåkare som blir skidskyttar VS skyttar som blir skidskyttar, så imponeras jag av Anna-Karin Strömstedt kanske mest av alla i sveska landslaget. Tycker hon redan skjuter hyfsat efter relativt kort tid. Hoppas hon får en bra försäsong, för den tjejen har potential att bli bästa svenska damåkare (med lyckad fysträning kan hon nå nästan Neuners åkfart)! Fredrik Lindström ska också bli spännande att se vad han gör nästa vinter från sin redan ganska höga nivå. Lite LCHF så de håller sig skadefria och friska vore trevligt ;)
Ja, absolut visar det hur viktig ställningen är. Personligen tycker jag att det jobbas lite för lite med skjutställningarna och skyttegrunderna och fokus ligger lite för mycket på kombinationsträning skjutrytm och snabbhet. Det är lätt att snabbheten blir ett självändamål istället för en konsekvens av stabil skjutställning och korrekta avfyringar med efterriktning och smidig omladdning, och att det därigenom riskerar att påverka skjutresultatet. Speciellt med tanke på att så många kommer från längdskidåkningen och egentligen inte är så rutinerade skyttar. Men jag är inte riktigt insatt på detaljnivå. Nu har ju landslaget Jonas Edman som skyttetränare, men jag vet att vissa av åkarna tycker han är med lite för lite och det finns önskemål på mer och mer individualiserad skytteträning/instruktion. Men allt är ju en resurs/kostnadsfråga och svenskarna har det inte alls lika bra ekonomiskt som t ex norrmännen, även om det är ljusår bättre än på Micke Lövgrens tid som aktiv.
Intressant att du kan se bara genom tv-bilden kan se saker som man behöver jobba på. Vad tänkte du på, om man får fråga? Jag har ju en del tankar själv om det är, men fler inputs är alltid välkommet för att öppna ens ögon ännu mer.
Här kommer ett par bilder på de olika stavremmarna. Den nya typen som också kallas kontrollrem: http://skytteoptik.se/product.asp?product=274 Och sen den äldre enklare typen: http://skytteoptik.se/product.asp?product=273
Den stav flera svenskar använder är denna: http://www.google.se/imgres?imgurl=http://www.cjbergman.com/wp-conten...
Där kan du också se ”skåran” för snabbkopplingssystemet där man klickar fast själva remmen.
”Mass-slakt” kanske skulle va’ nå’t! :D Du har ju rätt i att det första varvet är ganska tråkigt. Även i längdåkningen blir det bara tråkigare med dessa masstarter. Det blir ju i princip en lång väntan på spurten nu när åkarna får mer och mer klart för sig att det nästan är omöjligt att gå ifrån klungan. I skidskyttet splittar ju skjutningen klungan så att börja med en skjutning skulle ju göra inledningen intressantare. Förslaget är säkert påtänkt sedan förut, men som i alla hierarkiska strukturer så måste förslagen förmodligen komma från ”rätt håll” för att kunna slå igenom.
Vi kan ju verkligen hoppas att Strömstedt utvecklas på samma sätt som ACO och Magda. Hon går ju samma väg, från längdlandslagsåkare just utan för de allra bästa till skidskytte. Ska bli spännande till nästa säsong då hon förhoppningsvis utvecklat skyttet betydligt för att kunna etablera sig i toppen. Lindström ser jag som det största hoppet inför framtiden.
Angående LCHF för skidskyttar så tror jag absolut man har en viss fördel av det till en viss nivå av LCHF, just enligt de fördelar Ferry beskrivit med jämnare blodsocker, mindre behov av täta måltider och mindre” efter maten trötthet”. Detta ger ju i sin tur bättre förutsättningar att klara sig från infektioner. För långt mellan måltiderna, alltså riktiga droppar i blodsocker, för lite sömn och för mycket resande, dvs brist på riktig vila och återhämtning är nog de största orsakerna till förkylningar för skidskyttarna. Och att hålla sig frisk är det viktigaste av allt för att kunna bli bättre rent åkmässigt.
Men förutsättningen är att man inte går för lågt i kolhydratintag. Det Ferry låg på under fjolåret på ca 200g/dygn var nog på gränsen. I år har Ferry inte varit lika strikt och ätit mer kolhydrater och tycker sig i det funnit ”balansen” i detta. För CJ Bergman var det ju över gränsen, om han nu inte åt ännu mer extremt, och han hamnade i glykogenbrist. Så han fick återgå till att äta lite mer kolhydrater som potatis, ris och lite bröd. Som tröst för skidskytteintresserade LCHF:are kan jag berätta att även CJ fortfarande äter betydligt mindre kolhydrater och mer fett än han gjorde för 2 år sedan, även om det inte faller inom definitionen för LCHF. Jag tror det någon sa på en annan tråd här nyligen är väldigt träffande. Bara för att dra ner på kolhydraterna är bra så betyder det inte att dra ner dem helt är bäst. I alla fall för skidskyttar.
Jag skulle säga att tänket i grunden är lika (lr iaf borde vara lika) mellan sportskytte och skidskytte. och därför borde det gynna resultaten rejält om de hade kontakt med tränare som verkligen kan ställningsbygge, approach till skyttet, teknik osv. Edman är väldigt bra på detta, speciellt liggande, men vad jag förstått har han mest jobbat med approachen och inte varit inne på just ställning och teknik. Synd att hans fulla kunskaper inte utnyttjas. Det är väl pengarna som saknas som vanligt som du säger.
Jag hade en kontakt på Meråkers idrottsgymnasium (skytte, skidskytte) i norge för 5 år sen. Där fanns då 2 duktiga skyttetränare som skidskyttarna inte utnyttjade. Deras träning bestod i att mata serier så snabbt som möjligt medan deras tränare stod bakom med stoppuret. inte direkt kvalitet...
Snabbhet är något positivt inom sportskytte med (även om det är på en annan nivå) men det ska alltid komma ur en solid teknik som har basen i en stabil ställning. Risken finns att man stressar fram skotten innan de är klara och allt blir en chansning. Att börja med snabbheten känns som att jobba bakifrån.
Detta blir nu en smula generellt.
En genomgående trend bland skidskyttar är dålig balans. Frågar du mig så är balansen det absolut viktigaste. Många är framtunga (faller framåt), nu menar jag inte att de faller omkull men en tendens framåt (eller bakåt) kommer orsaka stora horisontella piprörelser med kompensationer, inget av detta är önskvärt (så klart). Höften tycker jag ofta pekar åt alla möjliga håll. Kan höften låsas i ett hyfsat rakt läge är mycket vunnet. Ett annat problem jag märkt är bristen på korrektioner i ställningen om något blivit fel. De åker bara till skjutplatsen och ställer sig (dessutom med många gånger en lite udda fotställning) och verkar hoppas att NPA (natural point of aim) blir någorlunda bra. Det är väl tidspressen som orsakar detta men resultatet blir en spänd ställning med oväntade flyers.
Det är helt enkelt vissa problem med att använda skelettet som bas. Nu går det ju att skjuta bra ändå, men under press brukar felen bli tydligare. Så precis när man har nytta av ställningen kan någon del fallera.
Det verkar iaf som åtminstone du och jag tänker väldigt lika. Jag kan bara hålla med om det du säger om balansen som grund osv. Även ”framtungheten” hade jag även problem med själv som aktiv. Svårigheten var att få NPA i höjd med tavlan. Den kom alldeles för lågt varvid jag var tvungen att ”luta” mig lite bakåt, vilket fick till följd att jag lätt fick stora horisontella rörelser, precis som du beskrev. Idag är det dock lite lättare att komma tillrätt med detta då man ändrat reglerna för stockens maxhöjd med 20mm till 120mm och att det därtill finns väldigt fina och bättre, förhöjningsbara korntrummor och diopterfästen.
När det gäller fotställningarna så finns det en viss förklaring i att man står på skidorna när man skjuter. Många upplever en stabilare ställning med bättre balans med fötterna vinklade isär som ett ”V”. Man får större understödsyta och det är mindre risk att man halkar eller glider, speciellt om det är lite snö på mattan. Dessutom ”vickar” skidorna inte lika lätt. Med dagens skjutmattor och bättre preparerade, jämnare skjutvallar är problemen mindre. Lösningen ser dock väldigt olika ut hos olika åkare så jag förstår att det kan se ut som att man ställer sig lite hur som helst. Önskemålet är dock att få höften rak mot skjutvallen som du säger, men man kan komma att behöva kompromissa för att hitta en personligt lyckad lösning.
Det finns duktiga luftskyttar som står med främre foten snett mot tavlan (optimalt brukar vara vinkelrät på framfoten) men då måste många timmar till för att jobba in en låsning i höften. Risken finns att fotvinkeln gör höften instabil och vrider iväg vänster/höger vilket påverkar absolut allting.
Det finns några lösningar på fel i höjdled. En vanlig är att stå mer på vänster fot (om högerskytt), dvs en kraftigare vinkling uppåt på höften mot tavlan sett (inte snett). Höften blir "vass" vid vänster armbåge. Bredare mellan fötterna kan även hjälpa. Finns mer att göra men då är vi inne på individuella lösningar. Man kan absolut luta sig bakåt men inte på bekostnad på balansen, och isf får det vara sista lösningen när allt annat har testats.
Jo, kom på en sak till, har märkt att dra upp vänster axel är ett vanligt misstag. Det är inom min gebit ett riktigt nybörjarmisstag som brukar vara första man får jobba bort hos en ny skytt.
Intressant med din insikt i ämnet, har funderat på detta en längre tid och nu fått några svar på frågorna iaf!
Grejen är väl att vi har ytterst lite glykogen lagrat, cirka 2000 Kcal och dessa är till stora delar reserverat för annat än löpning.
Du lär iallafall inte bränna 2000 Kcal på 2 timmar.
Sen så om du är omställd så gäller att det tar längre tid att komma i gång på fettbräning, det krävs längre uppvärmning, varför man disponerar loppet lite annorlunda.
Vad det handlar om är altså inte tillgänglig energi, det har du så det räcker, utan det handlar om din förmåga att omvandla olika energiråvara till ATP.
Ett knep är använda mer MCT, dvs medellånga fettsyror. kräver varken galla för att tas upp eller carnitin för att transporteras in i cellen.. dvs Cocosfett!
Man kan även se till att glykogendepåerna är lagom fulla innan större ansträngningar, dvs något mer kolhydrater dagen innan loppet!
Måltiden som låg bakom sjätte världscupsegern: en blandning av havregryn, pannkakor och Frosties.
– Det är skitsamma vad man äter, bara man sköter sig, säger han till TV4.
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/vintersport/skidskytte/article1...
2009, 2011 och 2012 hamnade han i snitt 6:a i världskuppen.
Före var han i snitt 25:a och efter är han i snitt 15:e plats.
Vad är det som ska förklaras menar du?
Massa framgångar på lågkolhydratkost bara på grund av flax, sämre resultat före och efter logkolhydratkosten på grund av avsaknad av flax. Bollen ligger hos er LCHF:are, förklara nu varför han bara kunde prestera på LCHF samtidigt som han hade flax.
Dessutom hade han lite tur med ett väderomslag, med ett kort men ymnigt snöfall som startade en bit in i sprinttävlingen, på spår som var hårda med lättföre innan snöfallet och som drabbade flera av hans största konkurrenter betydligt värre eftersom de startade senare, undantaget t ex Emil HegleSvendsen som startade före och blev 2:a. Han var dock ganska precis en minut efter Svendsen i åktid på 25 minuters totaltid. Före sig i resultatlistan hade han enbart åkare som startat före honom och som hade ännu mer tur med vädret.
Säsongen 2008/2009, som du kallar 2009, hade Ferry inte gjort sin kostomläggning än så jag vet inte varför du räknar in den. Han började som påpekats för dig tidigare sommaren 2009 och den första säsongen på kolhydratreducerad kost blir då följaktligen 2009/2010 vilken du kallar 2010.
Dock säger resultatet i totala WC inte särskilt mycket om den verkliga åkkapaciteten. WC-resultaten innan 2008 säger än mindre då Ferry på den tiden i princip var längdskidåkare med gevär på ryggen varvid skjutresultaten inte sällan blev därefter. Inför säsongen 2007/2008 förbättrade han dock skyttet avsevärt och höll en mycket jämnare och högre nivå skyttemässigt. Han blev en riktig skidskytt.
Ferrys placeringar i totala WC:
2008 (2007/2008) 6:a
2009 (2008/2009) 9:a
2010 (2009/2010) 16:e (på kolhydratreducerad kost)
2011 (2010/2011) 15:e
2012 (2011/2012) 12:a
Hur mycket kolhydratreducerat han egentligen åt under 2011, 2012 och senare är väl frågan. Han åt ju i a f mer kolhydrater än tidigare men naturligtvis mindre än andra åkare. Dock var det säkert betydligt lättare under 2010 då Bergman var med på den kosten till jul i a f och dessutom var den som stod för det mesta av matlagningen.
Åkmässigt var han tidigt bra och hade kanske toppen 2009 då han inte sällan gjorde fullständigt fenomenala avslutningsvarv med snabbaste åktid. Det har han inte varit i närheten av sedan dess förrän förra helgen i Pokljuka.
Han bästa period resultatmässigt är helt klart 2007 - 2011. Där han både 2007 och 2010 går ganska dåligt i WC samtidigt som han presterar sitt bästa på andra tävlingar.
Jag använder bara Ferry som exempel på kolhydrattorskarnas bristande logik och bristande ärlighet.
Vilka tävlingar presterar han sitt bästa på 2007 och 2010? VM och OS menar du? OS 2010 var ju inte direkt någon bra prestation rent åkmässigt, vilket är det man måste titta på när det gäller den fysiska prestationen. Att han presterade bäst skytte och hade lite flyt är en helt annan sak.
Hur du får ihop ditt resonemang angående 2007 förstår jag inte riktigt. I VM 2007 gjorde han ett enda bra resultat. 4:a på sprinten med en bom. Resten var inte mycket att hänga i julgranen, 14:e på distansen med 3 bom, 22.a i jaktstarten med 5 bom, 15:e i masstarten med 3 bom. Inget vidare skytte där alltså. Men totalt blev han 7:a i WC.
Men du har rätt angående resultatet. Jag hade klickat på fel cup eftersom ordning mellan cuperna i resultatet i IBU:s datacenter inte är lika år från år. Korrekt ska vara:
Ferrys placeringar i totala WC:
2008 (2007/2008) 6:a
2009 (2008/2009) 9:a
2010 (2009/2010) 16:e (på kolhydratreducerad kost)
2011 (2010/2011) 7:e
2012 (2011/2012) 15:a
2013 (2012/2013) 19:e
Vilka tävlingar presterar han sitt bästa på 2007 och 2010? VM och OS menar du? OS 2010 var ju inte direkt någon bra prestation rent åkmässigt, vilket är det man måste titta på när det gäller den fysiska prestationen. Att han presterade bättre skytte och hade lite flyt är en helt annan sak.
Hur du får ihop ditt resonemang angående 2007 förstår jag inte riktigt. I VM 2007 gjorde han ett enda bra resultat. 4:a på sprinten med en bom. Resten var inte mycket att hänga i julgranen, 14:e på distansen med 3 bom, 22.a i jaktstarten med 5 bom, 15:e i masstarten med 3 bom. Inget vidare skytte där alltså. Men totalt blev han 7:a i WC.