28 Kommentarer

  1. CharlotteTheOriginal
    Och detta på en lantbruks sajt? Hm.... Gäller det såväl män som kvinnor? Den italienska studien fann att kvinnor låg i riskzonen, och män "mindre känsliga"....
  2. Alex
    I den artikeln står det att "Studien kommer att publiceras i American Journal of Clinical Nutrition." Kanske kommer detta att få uppmärksamhet i USA också.

    Däremot är det fortfarande långt till att mättat fett blir "frikänd"... titta på rubriken i artikeln "Vitt bröd och socker farligare än fett" det innebär att mättat fett "fortfarande är farligt".

  3. Publicerade just den här på bloggen:

    http://traningslara.se/blogg/om-kolhydrater-mattat-fett-och-skrapmat/

    Där har jag med en artikel från senaste AJCN av Fran B Hu.

    Hu FB. Are refined carbohydrates worse than saturated fat? Am J Clin Nutr. 2010 Jun;91(6):1541-2. Epub 2010 Apr 21.

    Postade den studien här i något inlägg för ett par dagar sedan men den fick inget gehör. 😉

  4. Tillägg till mitt eget inlägg #3:

    Studien i fråga är publicerad i samma nummer som artikeln av Hu.

    Och slutsatsen är att ett byte av mättat fett till en isokalorisk mängd kolhydrater av högt GI ökar risken för hjärtinfarkt men samma byte med mindre mättat fett till fördel för mer kolhydrater av lågt GI anses positivt.

    Så det är ju ingen studie som antyder att mer fett och mindre kolhydrater är bäst, bara att mättat fett är mindre dåligt än raffinerade kolhydrater. Precis som Hu argumenterar för även han.

    "Abstract
    BACKGROUND: Studies have suggested that replacing saturated fatty acids (SFAs) with carbohydrates is modestly associated with a higher risk of ischemic heart disease, whereas replacing SFAs with polyunsaturated fatty acids is associated with a lower risk of ischemic heart disease. The effect of carbohydrates, however, may depend on the type consumed. OBJECTIVES: By using substitution models, we aimed to investigate the risk of myocardial infarction (MI) associated with a higher energy intake from carbohydrates and a concomitant lower energy intake from SFAs. Carbohydrates with different glycemic index (GI) values were also investigated. DESIGN: Our prospective cohort study included 53,644 women and men free of MI at baseline. RESULTS: During a median of 12 y of follow-up, 1943 incident MI cases occurred. There was a nonsignificant inverse association between substitution of carbohydrates with low-GI values for SFAs and risk of MI [hazard ratio (HR) for MI per 5% increment of energy intake from carbohydrates: 0.88; 95% CI: 0.72, 1.07). In contrast, there was a statistically significant positive association between substitution of carbohydrates with high-GI values for SFAs and risk of MI (HR: 1.33; 95% CI: 1.08, 1.64). There was no association for carbohydrates with medium-GI values (HR: 0.98; 95% CI: 0.80, 1.21). No effect modification by sex was observed. CONCLUSION: This study suggests that replacing SFAs with carbohydrates with low-GI values is associated with a lower risk of MI, whereas replacing SFAs with carbohydrates with high-GI values is associated with a higher risk of MI."

    http://www.ajcn.org.ezproxy.its.uu.se/cgi/content/full/91/6/1764

    Jakobsen MU, Dethlefsen C, Joensen AM, Stegger J, Tjønneland A, Schmidt EB, Overvad K. Intake of carbohydrates compared with intake of saturated fatty acids and risk of myocardial infarction: importance of the glycemic index. Am J Clin Nutr. 2010 Jun;91(6):1764-8. Epub 2010 Apr 7.

  5. ekonomen
    "There was a nonsignificant inverse association between substitution of carbohydrates with low-GI values for SFAs and risk of MI"

    Det där med lågt GI vs mättat fett är med andra ord inte ens statistiskt signifikant med n=53644.

    Om jag förstår abstract rätt har de följt en kohort individer och observerat deras beteende, d.v.s. det är inte en interventionsstudie? Det känns som det viktigaste att känna till för att kunna bedöma resultaten.

  6. ekonomen:

    "Om jag förstår abstract rätt har de följt en kohort individer och observerat deras beteende, d.v.s. det är inte en interventionsstudie?"

    Korrekt, en observationsstudie. Får hoppas på att den känns tillräckligt intressant för att testa vidare under exprimentella former.

  7. Hurra! Äntligen! Det blir spännande att se om det får eko i Sverige? Hoppas det!
  8. Vispcream
    Visste vi inte redan det här?
  9. Alex
    #8 Vi visste, men problemet är att de som bestämmer över de kostråd som vi får påstår att det inte finns tillräckling med vetenskapligt belägg för att ändra sina råd, därmed är studier på området bra nyheter.
  10. För oss ignoranter inom disciplinen metabolism, är det ansenlig trygghet ha Ekonomen och Nicklas@Träningslära i kommentarsavdelningarna. Man kan lägga sig för vila varje natt; i trygg förvissning om att alla teoretiska abstraktioner och vice versa, blivit adekvat och korrekt avhandlade och inget lämnat åt slumpen..( Obs, icke en tillstymelse av otillbörlig ironi eller sarkasm )- Lyfter uppriktigt min imaginära hatt! 😉
  11. ekonomen
    Goran: Tack! 🙂

    Niklas: Tack!

    En intressant konsekvens av att det handlar om en observationsstudie är att icke-resultat blir intressanta på ett helt annat sätt.

    Konkret: De människor som försöker leva hälsosamt och äta fullkorn, etc. har inte signifikant lägre risk för hjärtattack än de som struntar i kostråd, etc. och äter motsvarande kalorier som mättat fett istället. Det är inte vad man skulle kunna vänta sig. Generellt sätt uppvisar de som följer råd, osv. bättre hälsoutfall även när det handlar om att ta placebo, etc. (Notera: "Fettätarna" i studien är knappast paleo/lchf-användare, snarare handlar det om den kategori människor som inte bryr sig så mycket om hälsa/kostråd)

    Det är kanske en story i sig. (I.e. jmfr. 'adherer effect', etc. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1488753/ )

    När det gäller interventionsstudien blir ju problemet som vanligt att de är svindyra. Därför blir den nog inte av, åtminstone inte på ett bra tag. Det är ju också ett incitamentsproblem - antalet publikationer per satsad krona och tidsenhet är nog bra mycket högre för observationsstudier.

  12. Ena
    Halleluja!!! Hur glad jag blir 🙂

    totas # 11

    Ingen dansker synes, at fläskesteg og piskeflöde er farligt 😉

  13. Totas #11: Tack! Den artikeln var en höjdare 😉
  14. O
    Men vad nu då ? Anna Ottossons krönika.

    http://blogg.expressen.se/halsobloggen/entry.jsp?messid=600647

  15. LK
    #2 Alex Instämmer med att mättat fett kanske inte blir frikänt men det är ändå ett väldigt stort steg i rätt riktning att studien ger denna slutsats.
    # 10 Tack för ett gott skratt!
  16. Thomas H
    Nr 15

    Vad gäller anna Ottossons krönika så är hon steget efter, men verkar ändå vara steget före SLV??? 😉

  17. Anna Delin
    Nu tjatar alla om att godiskonsumtionen gått upp sedan 1980. Jag vill hävda att detta är irrelevant.

    Sockerkonsumtionen och kolhydratkonsumtionen per person har nämligen varit mycket konstant i Sverige under perioden 1950-2007, se jordbruksverkets statistik. (Data saknas än så länge för 2008 och framåt). Vi äter mer godis under senare år, men uppenbarligen mindre av något annat sockerrikt, sylt kanske? Eller sirap? Det lagas inte så mycket saftkräm som förr kanske?

    Kollar man statistiken så verkar det som att sämre fettkvalitet (mindre naturligt fett, mer dåliga matoljor som t ex majsolja) och sämre innehåll av mineraler i maten är de stora försämringarna.

  18. Anna:

    "Nu tjatar alla om att godiskonsumtionen gått upp sedan 1980. Jag vill hävda att detta är irrelevant. "

    Just godiset som sådant är något som i Sverige är väldigt kvantifierbart idag då vi svenskar just köper GODIS, ofta t.o.m. i form av lösvikt. Då blir det enklare att i statistiken se tydliga siffror vilket jag tror blir aningen missvisande i jämförelse med andra länder där man kanske kökar mer efterrätter och bakelser t.ex. Jag skrev om det här:

    http://traningslara.se/blogg/dn-debatt-om-socker-och-godisskatt/

    Men att du anser det vara irrelevant försår inte riktigt jag. Tvärtom tycker jag det är högst relevant eftersom jag är övertygad att det är en konsumtion som varierar kraftigt och har många högkonsumenter och likaså många som aldrig/nästan aldrig äter det.

    Förr i tiden saftade och syltade människor hemma, bakade egna kakor, gjorde inläggningar och konserverade. Ett hemmabruk av socker som innebar intag varje dag men inte i kopiösa mängder och dessutom fördelat i hela befolkningen på ett annat sätt.

  19. Märker ö h t mannen på gatan av dessa framgångar för lågkolhydratkosten? Som numera ploppar upp lite från alla håll och kanter? När sätter de "stora krafter" som har stort ekonomiskt bortfall att vänta, igång sin massiva intensifiering av reklamkampanjer och eventuella smutskastningar av "motparten"? Mina kompisar som halvhjärtat följer debatten, har bara lagt märke till de negativa skriverier, som att EN hade fått problem med hjärtat, relaterat till kosten..Vi balanserar på mycket slak lina. Det vill ytterst lite till för återgång till ruta ett. Jag förväntar mig smutsig kamp, liknande den som skedde när tobaksindustrin ville överleva. Fast hundrafaldig. Kanske tusenfaldig beträffande intensitet och frenesi. Motparten kan kanske stå ut med 10% utövare. Som isolerad företeelse. Sedan börjar det lukta katastrof för producenter, industri och detaljister. Hur noga är samhället och Svenssons med "sanningen" när det börjar kosta sämre ekonomi och arbetstillfällen försvinner?
  20. MimLan
    #20 Förändringen kanske inte går vägen via att LCHF är grejen. Har nu smör- och gräddkonsumtionen gått upp, så går måhända vägen via riktig mat (istf margarin och kemikaliehopkok), och därmed blir det minskad fetträdsla på det sättet istället. Då är mycket vunnet.
  21. Anna Delin
    Hej Niclas, vad jag menar är att det framställs numera i media som om folk har ökat sin konsumtion av socker och man hänvisar då till att godiskonsumtionen har gått upp kraftigt. Detta avspeglar sig dock inte i statistiken om man tittar på sockerkonsumtion och totalt intag av kolhydrater. Om folk nu börjar tro att konsumtionen av socker gått upp kraftigt och drar slutsatser av det hamnar man fel. Konsumtionen av godis har gått upp men varför skulle godis vara värre än andra typer och socker? Förklara gärna.

    Självklart ska man inte äta godis. Min poäng är enbart att jag har svårt att tro att det kan vara någon dramatisk skillnad mellan hur man får i sig sockret. Eller så är det just där hemligheten ligger...

  22. Anna Delin
    Tillägg: jag håller med dig om Niclas att att om vi har en stor snedfördelning med ett antal högkonsumenter av socker så kan det påverka folkhälsan negativt. De flesta tål antagligen en viss mängd socker men överskrider individen den mängden så får man negativa effekter. Jag skulle gärna vilja se statistik på denna snedfördelning. Den är tillsvidare en gissning (om än en bra sådan).
  23. Halvdansken
    Jodå, det finns danska studier som är positiva, men glöm allt om att danskarna på något sätt skulle gå i spetsen för det här.
    Danska motsvarighetern till livsmedelsverket förkastar alla liknande studier och tjatar om kolhydrater, och i personalmatsalen på jobb är det "sundhet" som gäller med skummjölk, gryn, böner, bröd, fibrer och fettfattigt.
    Den enda tidning som skrivit om detta är Jyllands Posten och det har lika stor genomslagskraft som SvD:s kultursida eller nåt.
  24. MimLan: Så tror jag nog också. Eller fruktar. Problemet om "mannen på gatan" fortsätter sin storkonsumtion av kolisar och dessutom lägger till mer fett i kosten, så kanske metabola syndromet ökar i en allt större omfattning? Då får skeptikerna orättmätigt mycket vatten på sina "ondskefulla" kvarnar. - vad var det vi sa? Typ! Oavsett vår eventuella ambivalens, måste kanske anses bättre med allmänt naturligt behandlad föda.... och en liten delseger om sjukvården i varje fall kunde rekomendera lågkolhydratkost till överviktiga och diabetespatienter.
  25. Anna Delin:

    Inlagd sill, hemmagjord sylt och marmelad etc. anser jag vara mindre dåligt än plockgodis ja.

    Och angående snedfördelningen är det inte en fråga om gissning, varenda undersökning och studie du hittar ser skillnader hos olika grupper vad gäller konsumtion. Jag kan hitt 20 styckern på stubinen men hoppas du tror mig ändå. Kolla t.ex. sida 6-7 här:

    http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2009/2009_livs...

  26. Anna Delin
    Tack för reffen Niclas!
  27. Janne
    Vill gärna delge er detta youtubeklipp om bröd och glutenintollernas och vilka följdsjukdomar det kan ge. En bit in i klippet konstateras att de som har mest problem med glutenintollerans är vi i norra europa, beroende på att vi härstammar från ett jägarsläkte.
    Personligen kan jag bara skriva under på vilka underverk en sädesfri kost gör för reumatiska sjukdomar. Min kroniska ledgångsreumatism blåser bort med vinden för varje dag. Nu har jag inte fått svar på alla tester jag gjort, bla ett gentest för gluten, men hitills visar det sig att jag har antikroppar mot korn och råg.
    http://www.youtube.com/watch?v=_XoogcvcSyg

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg